now i know... for a while...
för trehundratjugofjärde gången i mitt liv kan jag återigen konstatera:
ja, jag är allergisk mot ananas.
lurar mig själv varje gång...
jag kanske inte är det längre
det kanske har gått över
jag kanske bara inbillade mig de tidigare trehundratjugotre gångerna...
men nej.
jag är allergisk.
med säkert ett halvkilo ananas i magen och svidande+svullen tunga/hals
är jag övertygad.
nu vet jag.
nu kommer jag komma ihåg
till nästa gång.
finfint.
sugenheten bedrar visheten...
inled mig icke i frestelser, jag kan gå själv...
ja, jag är allergisk mot ananas.
lurar mig själv varje gång...
jag kanske inte är det längre
det kanske har gått över
jag kanske bara inbillade mig de tidigare trehundratjugotre gångerna...
men nej.
jag är allergisk.
med säkert ett halvkilo ananas i magen och svidande+svullen tunga/hals
är jag övertygad.
nu vet jag.
nu kommer jag komma ihåg
till nästa gång.
finfint.
sugenheten bedrar visheten...
inled mig icke i frestelser, jag kan gå själv...
babysteps...
visst är det skönt att jämställdheten i princip är här nu?
fru gårman skyltarna är klara.
då kan alla feminister raka sig under armarna,
deras jobb är klart.
härligt!
dock vill, enligt aftonbladets undersökning, 71% ha kvar herr gårman
och alltså lite mer än var fjärde vill ha frugan...
är det nästa stora feministfråga?
spelar det nån roll?
är det verkligen det väsentliga?
många bäckar små ja visst, men ärligt? hur viktigt är det?
alla sätt är bra utom dom dåliga brukar det heta.
jag läste nånstans om en kille som lagt ut ett dejterbjudande på
en sida för gravida... undrar om han är allvarlig?!
han tänder alltså på valar? nån måste ju göra det... eller?
min syster och bror sprang lidingöloppet i lördags.
de gjorde verkligen det.
jag börjar misstänka att jag inte är 100% släkt med dem.
de sprang och jag satt i stugan och åt...
det är prioriteringar det...
kanske låg det nåt i skämten om brevbäraren i mitt fall...
fast en sådan cyklar ju å andra sidan en del...
det kan inte heller stämma.
äh... man måste röra på sig.
man måste äta.
vi kompenserar varann...
dom klarade av loppet båda två!
i am impressed!
fru gårman skyltarna är klara.
då kan alla feminister raka sig under armarna,
deras jobb är klart.
härligt!
dock vill, enligt aftonbladets undersökning, 71% ha kvar herr gårman
och alltså lite mer än var fjärde vill ha frugan...
är det nästa stora feministfråga?
spelar det nån roll?
är det verkligen det väsentliga?
många bäckar små ja visst, men ärligt? hur viktigt är det?
alla sätt är bra utom dom dåliga brukar det heta.
jag läste nånstans om en kille som lagt ut ett dejterbjudande på
en sida för gravida... undrar om han är allvarlig?!
han tänder alltså på valar? nån måste ju göra det... eller?
min syster och bror sprang lidingöloppet i lördags.
de gjorde verkligen det.
jag börjar misstänka att jag inte är 100% släkt med dem.
de sprang och jag satt i stugan och åt...
det är prioriteringar det...
kanske låg det nåt i skämten om brevbäraren i mitt fall...
fast en sådan cyklar ju å andra sidan en del...
det kan inte heller stämma.
äh... man måste röra på sig.
man måste äta.
vi kompenserar varann...
dom klarade av loppet båda två!
i am impressed!
poor monkey...
what the f.ck...
kommer mig inte för att skriva ett enda ord på tentorna.
första är klar som tur är för det var den som fick mig hoppa av-benägen.
tvåan och trean känns lättare vilket gör mig totalt nonchalant.
jag tänker: sen... imorrn... senare... ikväll... nån gång...
sånt tänk är inge bra.
en teori är en abstrakt rekonstruktion av en verklighet varom teorin uttalar sig.
japp, så är det. räcker det? vad ska jag utveckla? ordbajsande på universitetsnivå...
fick nödstäda bilen imorse eftersom jag skulle plocka upp några
classmates på väg till en pluggrelaterad intervju.
jag förstår nu varför en kompis frågade förra veckan om jag bor i bilen.
det var bananskal, parkeringslappar till förbannelse, tuggummi, läkerol,
flaskor, burkar, godis, glasspapper...
det såg ut som ett gäng apor parkerat nånstans väldigt länge o haft världens
festkalas i bilen.
men de var ju bara jag...
gillar inte när man tvingas inse vilken gris man är, när man liksom inte har
någon annan att skylla på. crap...
när jag kom hem låg det ca 320 brev till mig (närmare 8...) vilket fick mig att le.
damn va jag är poppis hann jag precis tänka innan jag insåg att det bara är
reklam, räkningar och pensionsval...
hallå? hur gammal är jag egentligen? pensionsval?
visst, jag pensionssparar men det är mest för att det är kul att välja fonder o så.
men orka engagera sig?
sen jag började låtsas kunna har de fonder jag valt själv tappat ca 20 %.
fortsätter det såhär kommer jag att vara skyldig pengar när jag behöver dem...
kommer mig inte för att skriva ett enda ord på tentorna.
första är klar som tur är för det var den som fick mig hoppa av-benägen.
tvåan och trean känns lättare vilket gör mig totalt nonchalant.
jag tänker: sen... imorrn... senare... ikväll... nån gång...
sånt tänk är inge bra.
en teori är en abstrakt rekonstruktion av en verklighet varom teorin uttalar sig.
japp, så är det. räcker det? vad ska jag utveckla? ordbajsande på universitetsnivå...
fick nödstäda bilen imorse eftersom jag skulle plocka upp några
classmates på väg till en pluggrelaterad intervju.
jag förstår nu varför en kompis frågade förra veckan om jag bor i bilen.
det var bananskal, parkeringslappar till förbannelse, tuggummi, läkerol,
flaskor, burkar, godis, glasspapper...
det såg ut som ett gäng apor parkerat nånstans väldigt länge o haft världens
festkalas i bilen.
men de var ju bara jag...
gillar inte när man tvingas inse vilken gris man är, när man liksom inte har
någon annan att skylla på. crap...
när jag kom hem låg det ca 320 brev till mig (närmare 8...) vilket fick mig att le.
damn va jag är poppis hann jag precis tänka innan jag insåg att det bara är
reklam, räkningar och pensionsval...
hallå? hur gammal är jag egentligen? pensionsval?
visst, jag pensionssparar men det är mest för att det är kul att välja fonder o så.
men orka engagera sig?
sen jag började låtsas kunna har de fonder jag valt själv tappat ca 20 %.
fortsätter det såhär kommer jag att vara skyldig pengar när jag behöver dem...
changing facts...
ibland får man reda på nåt om den man
lever tillsammans med som förändrar allt.
idag hände det mig.
det man inte förväntar sig.
man får reda på något som gör att man inte
längre känner personen i fråga.
D läste senaste blogg-inlägget och säger det som
födde tanken om huruvida vi känner varann över huvud taget:
det behöver ju inte du bry dig om... jag betalar radiotjänst.
va?
min livlånga katt och råtta-lek är över.
det är slut.
i am one of them.
one of the paying suckers.
D pejar radiotjänst.
gaaah...
o så säger han att jag, JAG,
lägger ut massa pengar
i onödan... jojo...
grejen är den, sveriges radio o tv o allt det där,
visst det är bra men... numera är det ju reklam
o skitsnack överallt, same shit different name and price...
för x antal år sedan plingade en snubbe på när jag satt o
kollade på days of our lives eller nån annan livskvalitethöjande
serie och jag öppnade.
heeej, jag ser att du tittar på tv.
(gissa vad han ville...)
neka var omöjilgt så jag log, tog emot inbetalningskortet och
ringde ett par veckor senare och sa att min tv (o-)lyckligt gått i bitar.
sen lovade jag att höra av mig när jag köpte en ny.
de ringde för ett tag sen.
har du tv?
nej
radio då?
nej
dator?
nej..
jag kan ju faktiskt vara elallergiker... vad vet dom?
nu ska jag hitta en ny livsuppgift.
en ny mening med livet.
ett liv.
(ps. tänk om/när jag blir kändis. då kommer det här kanske kastas i ansiktet på mig.... jaja... laugh now, cry later)
lever tillsammans med som förändrar allt.
idag hände det mig.
det man inte förväntar sig.
man får reda på något som gör att man inte
längre känner personen i fråga.
D läste senaste blogg-inlägget och säger det som
födde tanken om huruvida vi känner varann över huvud taget:
det behöver ju inte du bry dig om... jag betalar radiotjänst.
va?
min livlånga katt och råtta-lek är över.
det är slut.
i am one of them.
one of the paying suckers.
D pejar radiotjänst.
gaaah...
o så säger han att jag, JAG,
lägger ut massa pengar
i onödan... jojo...
grejen är den, sveriges radio o tv o allt det där,
visst det är bra men... numera är det ju reklam
o skitsnack överallt, same shit different name and price...
för x antal år sedan plingade en snubbe på när jag satt o
kollade på days of our lives eller nån annan livskvalitethöjande
serie och jag öppnade.
heeej, jag ser att du tittar på tv.
(gissa vad han ville...)
neka var omöjilgt så jag log, tog emot inbetalningskortet och
ringde ett par veckor senare och sa att min tv (o-)lyckligt gått i bitar.
sen lovade jag att höra av mig när jag köpte en ny.
de ringde för ett tag sen.
har du tv?
nej
radio då?
nej
dator?
nej..
jag kan ju faktiskt vara elallergiker... vad vet dom?
nu ska jag hitta en ny livsuppgift.
en ny mening med livet.
ett liv.
(ps. tänk om/när jag blir kändis. då kommer det här kanske kastas i ansiktet på mig.... jaja... laugh now, cry later)
ironi på hög nivå...
aj då.
missat samtal
098075000...
radiotjänst.
hoppas dom ringer upp snart igen.
hoppas
hoppas
hoppas...
missat samtal
098075000...
radiotjänst.
hoppas dom ringer upp snart igen.
hoppas
hoppas
hoppas...
bra att ha... ?!
jag gillar att handla.
det spelar egentligen ingen roll vad det är.
jag tänker ibland att det är just spenderandet jag gillar eftersom
till och med tanka bilen kan göra mig glad vissa gånger.
på rätt (?) humör kan jag gå i timmar inne på ica maxi och bara gilla läget.
matvaruhandel är ett äventyr för mig, ett nöje. är jag störd?
vi räknade nån månad var pengarna går eftersom vi rimligtvis borde ha så vi klarar oss
hela månaden. när D räknade ihop mataffärsutgifterna till 7800 för 2 personer tyckte han att
jag borde tänka om hur jag handlar eftersom det inte är normalt. jag höll med,
nickade och glömde det igen.
jag strosar runt där inne, kollar, plockar upp, vrider, vänder, luktar, känner och
ställer ner. ibland där grejen stod men oftast i vagnen/korgen.
när jag har vagn är det som bäst.
då går jag runt o tänker att den här ska jag ha, o den, o den och den...
D orkar inte hänga med när jag har mina riktiga mataffärs-maraton.
jag klandrar honom inte, jag har försökt att förklara nöjet i det men
jag hörde själv att min motivering inte riktig höll.
de gånger han är med är vi aldrig, verkligen aldrig ense om vad som ska köpas och inte.
då blir det såhär:
D: men du...
jag: mmm... (helt o fullt insnöad i mitt handlande...)
D: mer toapapper?
jag: ja, det är alltid bra att ha.
D: jo... visst men... vi har ju typ 24 rullar hemma redan...
jag: jo jo, jag vet men det är alltid bra att ha hemma.
D: absolut men inte såna mängder.
jag: nej, men då vill jag att du kommer ihåg den här stunden när du blir sittandes på toa utan papper.
tro inte att jag kommer att hjälpa dig då...
D: du har seriöst problem... men okej, vi tar ett paket.
jag: jag vet, det ligger redan i vagnen.
(toapapper köper jag i princip aldrig när jag är själv, vet verkligen inte varför men det känns jobbigt...)
är jag själv finns det inget som stör.
inte ens sura tanter som kör på mig med sina vagnar stör.
jo lite, men jag har ju i bästa fall också en vagn så jag kan preja tillbaka.
när jag går där snurrar tankarna kring allt, verkligen allt som på något vis, någon gång kan vara bra att ha.
just ica maxi är ju bra då för där finns fan i mig allt. verkligen allt.
jag köper allt från skruvar och plugg, sugrör (jag ääälskar sugrör), hand-handdukar, deodoranter (vet inte varför, svettnojja kanske, har säkert 8 olika fulla deon hemma), plastpåsar, suddigum (för det använder man ju ofta...,
trädgårdshandskar (bor i lägenhet men man vet aldrig), stearinljus (tonvis) osv osv osv.
dessa saker kaaan ju vara bra att ha... eller?
jag är förberedd för husköp, krig, naturkatastrof, magsjuka, isolering, strömavbrott you name it.
jag kan stanna i min lya i säkert 3 år utan att gå ut och utan att lida nöd/brist på någt.
jag handlar som om jag tror att kumlaanstaltens permissioner tillbringas här hemma. (det gör dom inte).
enligt mig är allt bra att ha.
allt.
allt.
allt.
JAG VILL HAAAA...
det spelar egentligen ingen roll vad det är.
jag tänker ibland att det är just spenderandet jag gillar eftersom
till och med tanka bilen kan göra mig glad vissa gånger.
på rätt (?) humör kan jag gå i timmar inne på ica maxi och bara gilla läget.
matvaruhandel är ett äventyr för mig, ett nöje. är jag störd?
vi räknade nån månad var pengarna går eftersom vi rimligtvis borde ha så vi klarar oss
hela månaden. när D räknade ihop mataffärsutgifterna till 7800 för 2 personer tyckte han att
jag borde tänka om hur jag handlar eftersom det inte är normalt. jag höll med,
nickade och glömde det igen.
jag strosar runt där inne, kollar, plockar upp, vrider, vänder, luktar, känner och
ställer ner. ibland där grejen stod men oftast i vagnen/korgen.
när jag har vagn är det som bäst.
då går jag runt o tänker att den här ska jag ha, o den, o den och den...
D orkar inte hänga med när jag har mina riktiga mataffärs-maraton.
jag klandrar honom inte, jag har försökt att förklara nöjet i det men
jag hörde själv att min motivering inte riktig höll.
de gånger han är med är vi aldrig, verkligen aldrig ense om vad som ska köpas och inte.
då blir det såhär:
D: men du...
jag: mmm... (helt o fullt insnöad i mitt handlande...)
D: mer toapapper?
jag: ja, det är alltid bra att ha.
D: jo... visst men... vi har ju typ 24 rullar hemma redan...
jag: jo jo, jag vet men det är alltid bra att ha hemma.
D: absolut men inte såna mängder.
jag: nej, men då vill jag att du kommer ihåg den här stunden när du blir sittandes på toa utan papper.
tro inte att jag kommer att hjälpa dig då...
D: du har seriöst problem... men okej, vi tar ett paket.
jag: jag vet, det ligger redan i vagnen.
(toapapper köper jag i princip aldrig när jag är själv, vet verkligen inte varför men det känns jobbigt...)
är jag själv finns det inget som stör.
inte ens sura tanter som kör på mig med sina vagnar stör.
jo lite, men jag har ju i bästa fall också en vagn så jag kan preja tillbaka.
när jag går där snurrar tankarna kring allt, verkligen allt som på något vis, någon gång kan vara bra att ha.
just ica maxi är ju bra då för där finns fan i mig allt. verkligen allt.
jag köper allt från skruvar och plugg, sugrör (jag ääälskar sugrör), hand-handdukar, deodoranter (vet inte varför, svettnojja kanske, har säkert 8 olika fulla deon hemma), plastpåsar, suddigum (för det använder man ju ofta...,
trädgårdshandskar (bor i lägenhet men man vet aldrig), stearinljus (tonvis) osv osv osv.
dessa saker kaaan ju vara bra att ha... eller?
jag är förberedd för husköp, krig, naturkatastrof, magsjuka, isolering, strömavbrott you name it.
jag kan stanna i min lya i säkert 3 år utan att gå ut och utan att lida nöd/brist på någt.
jag handlar som om jag tror att kumlaanstaltens permissioner tillbringas här hemma. (det gör dom inte).
enligt mig är allt bra att ha.
allt.
allt.
allt.
JAG VILL HAAAA...
yeah yeah...
haha!
yeay, testade just o jag är så jävla mycket mer safe än jag tror.
ödmjukheten personifierad...
länken jag la in nyss funkar ju.
shit va safe!
yeay, testade just o jag är så jävla mycket mer safe än jag tror.
ödmjukheten personifierad...
länken jag la in nyss funkar ju.
shit va safe!
dance? noooooo...
världens säkerligen skönaste bröllopsdans.
nu har jag ett skäl till att vilja gifta mig!
verkligen en må bra-grej.
vem behöver knark när det finns youtube?
gillar skarpt!
så kul
nu har jag ett skäl till att vilja gifta mig!
verkligen en må bra-grej.
vem behöver knark när det finns youtube?
gillar skarpt!
så kul
drive in drive on...
hemma igen efter väskkusten.
resan hem gick felfritt. utan anmärkning.
2 stopp, D hittade äntligen gaspedalen och 4 timmar senare var vi hemma.
finfint.
hela hemresan envisades D med att vi skulle lyssna på p3star.
det handlade om en tjej som vunnit en novelltävling, man fick följa
allt... från det att hon fått samtal om att hon vunnit till inläsningen av novellen
till uppläsningen.
världens tråkigaste människa skrev världens sämsta novell som lästes
upp av världens sävligaste röst. skitkul D. hoppas du mår bättre av att ha hört detta.
själv är jag missnöjd över de två timmarna av mitt liv som jag aldrig kommer få tillbaka.
men men, vad gör man inte för kärleks skull?!
i usa säger man (åtminstone 80-åriga gubbar): foxy lady...
kan man komma undan med att säga rävig dam i sverige?
direktöversättningar är ofta inte bra. inte bra alls.
varken till eller från funkar det alltid och jämt.
cutenose? socker? (har tänkt på fler men orkar visst inte minnas nu så exemplen suger)
läste nånstans om att skicka frågan vad en röd strumpa är till 118 100.
så sjukt svar skulle man få enligt vad jag nu läste så jag va tvungen att tvinga D att göra detta...
experiment eller vad jag nu ska kalla det.
mycket riktigt, det är några sick people som jobbar där på 118 100.
D´s fråga: vad är en röd strumpa?
118100:s svar (och jag citerar): En röd strumpa är en strumpa som är röd. En red sock är ett fenomen som
uppstår vid en sexuell akt som vi på 118100 vill ta avstånd ifrån. Akten innehåller våld och slutar med att
kvinnans ändtarm följer med ut.
men ärligt... nån som hört detta förut eller gör 118100 riktigt konstiga kopplingar här? i don´t follow.
otroligt men sant (?), testa o se! (eller spara 11 spänn o läs här istället... )
o en sak till; 118100 vill ta avstånd... antingen tar de avstånd eller inte... vaddå vill ta avstånd?
är det nåt som hindrar dem eller?
på vägen till westcoasten föresten så hann det bli mörkt innan vi kom fram.
vi passerade ett helt gäng kor som gjorde som kor gör, stod upp o sov.
D kom på en ny variant av välta kor... istället för att hoppa ur bilen o fysiskt välta dem
så tutade han när han var rätt nära o kon välte. lek anpassad för dagens stress-samhälle.
bra eller dåligt, vad vet jag.
drive in - vält ko - drive on.
resan hem gick felfritt. utan anmärkning.
2 stopp, D hittade äntligen gaspedalen och 4 timmar senare var vi hemma.
finfint.
hela hemresan envisades D med att vi skulle lyssna på p3star.
det handlade om en tjej som vunnit en novelltävling, man fick följa
allt... från det att hon fått samtal om att hon vunnit till inläsningen av novellen
till uppläsningen.
världens tråkigaste människa skrev världens sämsta novell som lästes
upp av världens sävligaste röst. skitkul D. hoppas du mår bättre av att ha hört detta.
själv är jag missnöjd över de två timmarna av mitt liv som jag aldrig kommer få tillbaka.
men men, vad gör man inte för kärleks skull?!
i usa säger man (åtminstone 80-åriga gubbar): foxy lady...
kan man komma undan med att säga rävig dam i sverige?
direktöversättningar är ofta inte bra. inte bra alls.
varken till eller från funkar det alltid och jämt.
cutenose? socker? (har tänkt på fler men orkar visst inte minnas nu så exemplen suger)
läste nånstans om att skicka frågan vad en röd strumpa är till 118 100.
så sjukt svar skulle man få enligt vad jag nu läste så jag va tvungen att tvinga D att göra detta...
experiment eller vad jag nu ska kalla det.
mycket riktigt, det är några sick people som jobbar där på 118 100.
D´s fråga: vad är en röd strumpa?
118100:s svar (och jag citerar): En röd strumpa är en strumpa som är röd. En red sock är ett fenomen som
uppstår vid en sexuell akt som vi på 118100 vill ta avstånd ifrån. Akten innehåller våld och slutar med att
kvinnans ändtarm följer med ut.
men ärligt... nån som hört detta förut eller gör 118100 riktigt konstiga kopplingar här? i don´t follow.
otroligt men sant (?), testa o se! (eller spara 11 spänn o läs här istället... )
o en sak till; 118100 vill ta avstånd... antingen tar de avstånd eller inte... vaddå vill ta avstånd?
är det nåt som hindrar dem eller?
på vägen till westcoasten föresten så hann det bli mörkt innan vi kom fram.
vi passerade ett helt gäng kor som gjorde som kor gör, stod upp o sov.
D kom på en ny variant av välta kor... istället för att hoppa ur bilen o fysiskt välta dem
så tutade han när han var rätt nära o kon välte. lek anpassad för dagens stress-samhälle.
bra eller dåligt, vad vet jag.
drive in - vält ko - drive on.
censurera mera... ?!
måste man censurera sin skrift?
det stod i nån kvällstidning för ett par dagar sen
att det är viktigt att tänka sig för när man bloggar
eller facebookar... så sant ja visst men med lite
sunt förnuft förstår man väl det ändå eller?
det finns kvar, det går att spåra osv osv.
framtidens kändisar kommer få ett helvete eftersom
det kommer finnas så mycket och lättillängligt material att
gräva fram om dom. grävandet behövs inte ens...
det bara ligger där på dr Phils favvo-ord: cyberwebben...
kanske innebär det slutet för paparazzi och skvallerjournalister
eftersom allt redan ligger där o vem som helst kan söka.
folk lägger ju mer än gärna upp vulgo-bilder o skriver om än den ena
än den andra sexuella eller fylleskandalen för att väcka uppmärksamhet.
D har berättat om sin tid som telefonist på ett mkt känt telefon- och bredbandsbolag.
tjejer ringde seriöst dit o bad om hjälp, när de fick veta att det skulle ta tid eller
kosta si och så mkt gav de honom sin hemsideadress för att få det gratis/snabbare.
hemsidan bestod såklart av pix på dem med ytterst lite eller inga kläder alls...
mesen D slog snällt upp sidan och sa: mhmm, vilka fina bilder men...
lite självrespekt hade han så de fick ingen rabatt (säger han till mig åtminstone men jag
har mina tvivel... ) hur kan tjejer göra så?
ett par av tjejerna har varit med i såpor av typen paradise hotel eller liknande, nån som är förvånad?
snacka om desperat o bekräftelsebehov a la carte.
vet inte om jag ska tycka synd om dem eller bara konstatera att de har issues.
nåt fel är det på världen. nåt eller några...
igår körde jag runt på min 91-åriga farfar.
jag är normalt inte farfars favorit men igår var jag det.
för en stund åtminstone.
normalt är jag ganska långt ner på stegen.
på hans födelesedag t ex ringde jag för att gratulera.
farmor svarade och ropar till farfarn att det är till honom.
jasså säger han och börjar sakta röra på sig.
sen en paus och frågan vem det är...
det är ditt barnbarn, J...
jaha, njae, jag orkar inte.
inget konstigt med det men igår, då var jag favvon.
jag njöt av rampljuset, mina 15 minuites of fame
o vi åkte o köpte hummer på smögenbryggan medans
D fixade hans tv. jag stod högt i kurs. väldigt högt.
nu är jag på min ordinarie plats. det är helt okej.
ett minne för livet.
min morfar var trött på tjejer. alltså inte på så vis att han
var in to other sailors men han hade 8 barnbarn varav 7 tjejer.
gissa om lillebror var en välkommen gäst, sistfödd i den sidan av släkten
o allt. han föddes med morfars silversked i munnen.
han fick julkort o födelsedagskort minsann,
mina måste ha kommit bort på posten.
konstigt.
igår hade vi skaldjursfrossa med krabbor, räkor, hummer och kräftor.
det är sjukt gott.
folk från en del andra länder har svårt för att vi äter kräftor här i svea rike.
slamdjur o allt vad det kallas men i såna länder äts ofta hundar o råttor som delikatesser,
kanske även skalbaggar och syrsor så... kasta inte sten i glashus liksom...
(för övrigt är jag fördomsfri...nästan... )
det stod i nån kvällstidning för ett par dagar sen
att det är viktigt att tänka sig för när man bloggar
eller facebookar... så sant ja visst men med lite
sunt förnuft förstår man väl det ändå eller?
det finns kvar, det går att spåra osv osv.
framtidens kändisar kommer få ett helvete eftersom
det kommer finnas så mycket och lättillängligt material att
gräva fram om dom. grävandet behövs inte ens...
det bara ligger där på dr Phils favvo-ord: cyberwebben...
kanske innebär det slutet för paparazzi och skvallerjournalister
eftersom allt redan ligger där o vem som helst kan söka.
folk lägger ju mer än gärna upp vulgo-bilder o skriver om än den ena
än den andra sexuella eller fylleskandalen för att väcka uppmärksamhet.
D har berättat om sin tid som telefonist på ett mkt känt telefon- och bredbandsbolag.
tjejer ringde seriöst dit o bad om hjälp, när de fick veta att det skulle ta tid eller
kosta si och så mkt gav de honom sin hemsideadress för att få det gratis/snabbare.
hemsidan bestod såklart av pix på dem med ytterst lite eller inga kläder alls...
mesen D slog snällt upp sidan och sa: mhmm, vilka fina bilder men...
lite självrespekt hade han så de fick ingen rabatt (säger han till mig åtminstone men jag
har mina tvivel... ) hur kan tjejer göra så?
ett par av tjejerna har varit med i såpor av typen paradise hotel eller liknande, nån som är förvånad?
snacka om desperat o bekräftelsebehov a la carte.
vet inte om jag ska tycka synd om dem eller bara konstatera att de har issues.
nåt fel är det på världen. nåt eller några...
igår körde jag runt på min 91-åriga farfar.
jag är normalt inte farfars favorit men igår var jag det.
för en stund åtminstone.
normalt är jag ganska långt ner på stegen.
på hans födelesedag t ex ringde jag för att gratulera.
farmor svarade och ropar till farfarn att det är till honom.
jasså säger han och börjar sakta röra på sig.
sen en paus och frågan vem det är...
det är ditt barnbarn, J...
jaha, njae, jag orkar inte.
inget konstigt med det men igår, då var jag favvon.
jag njöt av rampljuset, mina 15 minuites of fame
o vi åkte o köpte hummer på smögenbryggan medans
D fixade hans tv. jag stod högt i kurs. väldigt högt.
nu är jag på min ordinarie plats. det är helt okej.
ett minne för livet.
min morfar var trött på tjejer. alltså inte på så vis att han
var in to other sailors men han hade 8 barnbarn varav 7 tjejer.
gissa om lillebror var en välkommen gäst, sistfödd i den sidan av släkten
o allt. han föddes med morfars silversked i munnen.
han fick julkort o födelsedagskort minsann,
mina måste ha kommit bort på posten.
konstigt.
igår hade vi skaldjursfrossa med krabbor, räkor, hummer och kräftor.
det är sjukt gott.
folk från en del andra länder har svårt för att vi äter kräftor här i svea rike.
slamdjur o allt vad det kallas men i såna länder äts ofta hundar o råttor som delikatesser,
kanske även skalbaggar och syrsor så... kasta inte sten i glashus liksom...
(för övrigt är jag fördomsfri...nästan... )
förbjudet att vifta med kön...
hur man beskriver saker varierar från person till person.
negativa saker beskrivs ofta med svordomar,
könsord och skällsord av diverse slag.
men...
positiva saker kan också sägas med sådana ord.
vissa roligare än andra, vissa mer lyckade än andra.
när jag har gjort mat som D verkligen gillar sa han för ett tag sen:
fan va gott, det riktigtknullar i mun.
egentligen bra beskrivet men liiite over the edge för mig...
några av gubbarna på D´s jobb frågade va han skulle göra i helgen.
han sa som det var; fiska hummer på västkusten o att min far har stuga där.
deras svar:
aha, du har verkligen stoppatkuken i rätt mutta...
kul svar, mer eller mindre lämpligt kan tyckas men ändå kul.
feministerna lär jubla för sådana kommentarer...
feminister över lag, undrar just hur vanligt det är med fördomar
när det gäller feministerna.
jag är feminist i grund, givetvis, men inte sån så som de framställs
och framställer sig själv i tid och otid.
många är så rabiata, det ska va hår på ställen man inte vill ha hår,
kvinnor kan (vare sig de faktiskt kan eller inte) och män är värdelösa.
så tänker inte jag, att ha grotesk hårodling under armarna t ex bara för att
bevisa något är bara korkat. jag vill inte ha, är det då inte mer feministiskt att
faktiskt ta bort håret för att jag själv vill?
vägen till jämnställdhet går väl knappast via håret?
jo då, har vi bara lika mycket kroppsbehåring så blir det bra? njae...
hur funkar det med män som rakar rent både här och var?
eller det här med kvinnor kan, är det inte puckat så det smäller om det?
kvinnor kan? då är det ju de själva som delar upp och gör det till en könsfråga?
jag kan... JAG... spela roll om jag har balle eller inte. antingen kan jag eller inte.
(sen att jag tillhör dem som under inga omständigheter skulle erkänna om jag inte kunde något är en annan sak)
jag vill ha lika villkor men inte på bekostnad av att alla hanar ska dissas...
det är väl inte heller rätt? gör om gör rätt återigen...
äääh, lösningen finns nog inte att hitta i vare sig en megahårig kvinnoarmhåla
eller helrakad hane... me no think so...
jag har fördomar som satan när de gäller feminister...
en tjej i min klass är det... min första (och egentligen enda) fråga var:
aha, rakar du dig inte under armarna då eller? (det gör hon)
tror inte kroppshår löser orättvisan mellan könen... faktiskt...
(rubriken på inlägget är snott från fritidsgården där jag hängde på för typ 12 år sen.
den hängde vid biljardbordet och givetvis antydde inte skylten det vi (jag) uppfattade...)
negativa saker beskrivs ofta med svordomar,
könsord och skällsord av diverse slag.
men...
positiva saker kan också sägas med sådana ord.
vissa roligare än andra, vissa mer lyckade än andra.
när jag har gjort mat som D verkligen gillar sa han för ett tag sen:
fan va gott, det riktigt
egentligen bra beskrivet men liiite over the edge för mig...
några av gubbarna på D´s jobb frågade va han skulle göra i helgen.
han sa som det var; fiska hummer på västkusten o att min far har stuga där.
deras svar:
aha, du har verkligen stoppat
kul svar, mer eller mindre lämpligt kan tyckas men ändå kul.
feministerna lär jubla för sådana kommentarer...
feminister över lag, undrar just hur vanligt det är med fördomar
när det gäller feministerna.
jag är feminist i grund, givetvis, men inte sån så som de framställs
och framställer sig själv i tid och otid.
många är så rabiata, det ska va hår på ställen man inte vill ha hår,
kvinnor kan (vare sig de faktiskt kan eller inte) och män är värdelösa.
så tänker inte jag, att ha grotesk hårodling under armarna t ex bara för att
bevisa något är bara korkat. jag vill inte ha, är det då inte mer feministiskt att
faktiskt ta bort håret för att jag själv vill?
vägen till jämnställdhet går väl knappast via håret?
jo då, har vi bara lika mycket kroppsbehåring så blir det bra? njae...
hur funkar det med män som rakar rent både här och var?
eller det här med kvinnor kan, är det inte puckat så det smäller om det?
kvinnor kan? då är det ju de själva som delar upp och gör det till en könsfråga?
jag kan... JAG... spela roll om jag har balle eller inte. antingen kan jag eller inte.
(sen att jag tillhör dem som under inga omständigheter skulle erkänna om jag inte kunde något är en annan sak)
jag vill ha lika villkor men inte på bekostnad av att alla hanar ska dissas...
det är väl inte heller rätt? gör om gör rätt återigen...
äääh, lösningen finns nog inte att hitta i vare sig en megahårig kvinnoarmhåla
eller helrakad hane... me no think so...
jag har fördomar som satan när de gäller feminister...
en tjej i min klass är det... min första (och egentligen enda) fråga var:
aha, rakar du dig inte under armarna då eller? (det gör hon)
tror inte kroppshår löser orättvisan mellan könen... faktiskt...
(rubriken på inlägget är snott från fritidsgården där jag hängde på för typ 12 år sen.
den hängde vid biljardbordet och givetvis antydde inte skylten det vi (jag) uppfattade...)
spy what?
idag har det turistats.
smögen och kungshamn har scannats och
resultatet blev lunch på göstas, ica-varor och kläder.
finfint. D behövde kissa mitt i alltihopa men vid det laget
var jag på bristningsgränsen eftersom jag väntat på att han skulle bli
klar i nästan en timme... han fick snällt hålla sig medan jag
i sann bitch-anda hotade med allt ifrån att göra slut,
lämna honom på plats, putta honom från smögenbron osv om han
ens tänkte tanken att leta upp en toa. vad jag hade bråttom till
kan jag inte riktigt svara på. jag var nog bara trött på att vänta o trött på att
vara vaken efter den tidiga morgonen.
maktmissbruk i den renaste form. me like!
intressant det där med namn på ställen.
i 08-trakten ska de va så kitchigt som möjligt med ställen
som heter allt från spy bar till sturekompaniet. lamporna blinkar i takt med
musik o mingelmänniskor och allt liksom bara
skriker prestationsångest, storstadspuls, stress och konkurrens.
här vid smögen o på andra små idylliska ställen är restauranger o fik namngivna
med just namn. här hittar vi göstas, berits fisk o liknande.
det är ingen prestationsångest över varken namnen eller ställena. lokalerna
är fyllda med en blandning stolar olika modell, bord o rutiga dukar.
maten är ljuvlig, personalen trevlig o alla är nöjda. här vet ingen vad stress är.
jag passar inte in... men jag trivs.
D drabbades av mandomsprov-ångest igår.
en volvo 740 genade förbi i en vänstersväng,
liksom drog på mötesfilen in på vägen båda bilarna skulle in på.
D gasade efter med hellyset på bara för att...
snacka om att jag va imponerad... jag tror att han tror det..
på allvar...
male egos... dangerous...
ful får man vara men inte dum.
full får man vara men inte dum.
smögen och kungshamn har scannats och
resultatet blev lunch på göstas, ica-varor och kläder.
finfint. D behövde kissa mitt i alltihopa men vid det laget
var jag på bristningsgränsen eftersom jag väntat på att han skulle bli
klar i nästan en timme... han fick snällt hålla sig medan jag
i sann bitch-anda hotade med allt ifrån att göra slut,
lämna honom på plats, putta honom från smögenbron osv om han
ens tänkte tanken att leta upp en toa. vad jag hade bråttom till
kan jag inte riktigt svara på. jag var nog bara trött på att vänta o trött på att
vara vaken efter den tidiga morgonen.
maktmissbruk i den renaste form. me like!
intressant det där med namn på ställen.
i 08-trakten ska de va så kitchigt som möjligt med ställen
som heter allt från spy bar till sturekompaniet. lamporna blinkar i takt med
musik o mingelmänniskor och allt liksom bara
skriker prestationsångest, storstadspuls, stress och konkurrens.
här vid smögen o på andra små idylliska ställen är restauranger o fik namngivna
med just namn. här hittar vi göstas, berits fisk o liknande.
det är ingen prestationsångest över varken namnen eller ställena. lokalerna
är fyllda med en blandning stolar olika modell, bord o rutiga dukar.
maten är ljuvlig, personalen trevlig o alla är nöjda. här vet ingen vad stress är.
jag passar inte in... men jag trivs.
D drabbades av mandomsprov-ångest igår.
en volvo 740 genade förbi i en vänstersväng,
liksom drog på mötesfilen in på vägen båda bilarna skulle in på.
D gasade efter med hellyset på bara för att...
snacka om att jag va imponerad... jag tror att han tror det..
på allvar...
male egos... dangerous...
ful får man vara men inte dum.
full får man vara men inte dum.
timetravel...
jag tror att jag har rest bakåt i tiden.
här i stugan är internetuppkopplingen typ -5 mb/timme.
det tar en kvart att ladda aftonbladet.
5 minuter att öppna mailen.
hej och välkommen tillbaka till 1998...
funderade allmänt (?) kring det här med tidsresor igår.
det är en sån där grej som får mig att tro att det
är för stort för min hjärna att greppa.
det är ju så att om man reser med ljusets hastighet
så står tiden stilla.
alltså, om jag sticker iväg så snabbt i 10 år åldras jag
ingenting. men... när jag kommer tillbaka då?
10 år har ju gått... är jag fortfarande 26 eller har allt
varit i onödan och jag slängs fram till 36 då?
o om jag reser ännu fortare, då går tiden alltså bakåt?
blir jag yngre då även när jag kommer hem?
hur funkar det?
om jag reser snabbare än ljusets hastighet o återvänder
10 år yngre, får jag ha kvar mitt körkort då?
ääääh...
här i stugan är internetuppkopplingen typ -5 mb/timme.
det tar en kvart att ladda aftonbladet.
5 minuter att öppna mailen.
hej och välkommen tillbaka till 1998...
funderade allmänt (?) kring det här med tidsresor igår.
det är en sån där grej som får mig att tro att det
är för stort för min hjärna att greppa.
det är ju så att om man reser med ljusets hastighet
så står tiden stilla.
alltså, om jag sticker iväg så snabbt i 10 år åldras jag
ingenting. men... när jag kommer tillbaka då?
10 år har ju gått... är jag fortfarande 26 eller har allt
varit i onödan och jag slängs fram till 36 då?
o om jag reser ännu fortare, då går tiden alltså bakåt?
blir jag yngre då även när jag kommer hem?
hur funkar det?
om jag reser snabbare än ljusets hastighet o återvänder
10 år yngre, får jag ha kvar mitt körkort då?
ääääh...
milf2...
återigen funderar jag kring det här med milf...
det om något är ju en titel att kämpa för...
utan barn blir det svårt o hundar gills garanterat inte
men...
räknas fadderbarn?
det om något är ju en titel att kämpa för...
utan barn blir det svårt o hundar gills garanterat inte
men...
räknas fadderbarn?
visad hänsyn...
i förrgår var några tjejer i min klass hemma o fikade hos mig.
helmysigt. dom konstaterade själva vilken support-klubb de var
i mitt sluta röka-beslut när andra ciggen på 10 minuterr var fimpad
ute i solen på balkongen.
i don´t mind if you don´t mind... det luktar gott o jag sniffade i mig lite
andrahandsrök. de funkar för mig.
när vi satt/stod på balkongen o diskuterade utgång eller ej säger
ena tjejen, M: -men jag vill ju knulla... lite i alla fall...
andra tjejen M2: -mmm... men du, är de lugnt att prata knulla på din balkong?
vad ska man säga? hänsynstagande hamnade plötsligt på en ny nivå.
sjäääälvklart.
vad ska man annars prata om?!
helmysigt. dom konstaterade själva vilken support-klubb de var
i mitt sluta röka-beslut när andra ciggen på 10 minuterr var fimpad
ute i solen på balkongen.
i don´t mind if you don´t mind... det luktar gott o jag sniffade i mig lite
andrahandsrök. de funkar för mig.
när vi satt/stod på balkongen o diskuterade utgång eller ej säger
ena tjejen, M: -men jag vill ju knulla... lite i alla fall...
andra tjejen M2: -mmm... men du, är de lugnt att prata knulla på din balkong?
vad ska man säga? hänsynstagande hamnade plötsligt på en ny nivå.
sjäääälvklart.
vad ska man annars prata om?!
huktihuck...
språk är förvirrande ibland.
när jag va i thailand skedde ett o annat missförstånd.
jag skar på mig på vristen en kväll o när jag skulle förklara det för mina
engelsktalande vänner sa jag lugnt:
oh it´s nothing, i cut my wrist...
you what???
oh, no no. not like that, wrist is foot in swedish... (eehm, sen när då? typ...)
mest roande var att höra när amerikanare o britter försökte säga sjuksköterska o
allra helst sjuttiosju. det funkar liksom inte alls...
i bästa fall låter det huktihuck... strange but oh so funny...
min tyskalärare på gymnasiet var inte helt hemma på alla språk.
hon var från börjar från japan, bodde i sverige och lärde ut tyska.
förvirrande bara det... hon kom alltid springande i korridoren och
ropade raus! raus! raus!
vet än idag inte vad hon menade...
en i min klass frågade henne vad trunken betyder
"det är när man ligger i vattnet och är död".
det är sant, det är rätt men ändå inte...
bilresan igår....
i alla år som jag åkt ner hit har det i snitt tagit 3,5 timmar max att ta sig dessa 28 mil.
när D o jag åker tar det minst 4,5, rekordet är strax över 6 timmar.
igår var vi framme strax innan elva, startade runt 18:00.
vi tankar, hoppar in på burger king, stannar en halvtimme senare för att köpa
dricka eftersom vi glömde det på bk, kissar leia, kissar oss själva...
o så rullar det på. det tar tid men det går.
jag körde första biten vilket gick alla tiders men...
när jag kör händer något märkligt varje gång,
D förvandlas till en gammal tant som låtsasbromsar med foten,
säger oj oj oj när jag kör om, halvt om halvt ropar "akta" när jag
ska svänga så jag inte ska köra på korsande trafik/cyklister...
orka lyssna på det? nej. kör själv eller var tyst... D körde själv.
(det gick sådär... kan inte ens räkna antalet gånger han var på väg ner i diket).
när jag va i thailand skedde ett o annat missförstånd.
jag skar på mig på vristen en kväll o när jag skulle förklara det för mina
engelsktalande vänner sa jag lugnt:
oh it´s nothing, i cut my wrist...
you what???
oh, no no. not like that, wrist is foot in swedish... (eehm, sen när då? typ...)
mest roande var att höra när amerikanare o britter försökte säga sjuksköterska o
allra helst sjuttiosju. det funkar liksom inte alls...
i bästa fall låter det huktihuck... strange but oh so funny...
min tyskalärare på gymnasiet var inte helt hemma på alla språk.
hon var från börjar från japan, bodde i sverige och lärde ut tyska.
förvirrande bara det... hon kom alltid springande i korridoren och
ropade raus! raus! raus!
vet än idag inte vad hon menade...
en i min klass frågade henne vad trunken betyder
"det är när man ligger i vattnet och är död".
det är sant, det är rätt men ändå inte...
bilresan igår....
i alla år som jag åkt ner hit har det i snitt tagit 3,5 timmar max att ta sig dessa 28 mil.
när D o jag åker tar det minst 4,5, rekordet är strax över 6 timmar.
igår var vi framme strax innan elva, startade runt 18:00.
vi tankar, hoppar in på burger king, stannar en halvtimme senare för att köpa
dricka eftersom vi glömde det på bk, kissar leia, kissar oss själva...
o så rullar det på. det tar tid men det går.
jag körde första biten vilket gick alla tiders men...
när jag kör händer något märkligt varje gång,
D förvandlas till en gammal tant som låtsasbromsar med foten,
säger oj oj oj när jag kör om, halvt om halvt ropar "akta" när jag
ska svänga så jag inte ska köra på korsande trafik/cyklister...
orka lyssna på det? nej. kör själv eller var tyst... D körde själv.
(det gick sådär... kan inte ens räkna antalet gånger han var på väg ner i diket).
som det kunde vara...
sitter vid frukostbordet och gillar läget
havsutsikten gör mig ödmjuk,, vågskvalpet är avslappnande.
inväntar den underbara soluppgången...
så skulle det kunna vara.
men nej nej nej, det är fortfarande mörkt.
i don´t see shit o det enda jag hör är D o leia som snarkar ikapp.
klockan är i denna exakta stund 05:53 o jag borde sova,
jag vill sova, jag behöver sova...
det funkar bara inte...
ligger i en gammal bäddsoffa i vardagsrummet, jag, leia o D.
D har snott allt täcke och leia har tagit min plats.
det är runt 18 grader i huset och lite lagom höstfuktigt.
plötsligt minns jag varför man alltid röker så mycket när man semestrar.
jag behöver en cigg.
när den avkopplande och utsövande helgen på kusten
för femtielfte gången inte alls blir så relaxed som man tror varje gång
känner jag att nu skulle ciggen passa bra.
i need a smoke.
havsutsikten gör mig ödmjuk,, vågskvalpet är avslappnande.
inväntar den underbara soluppgången...
så skulle det kunna vara.
men nej nej nej, det är fortfarande mörkt.
i don´t see shit o det enda jag hör är D o leia som snarkar ikapp.
klockan är i denna exakta stund 05:53 o jag borde sova,
jag vill sova, jag behöver sova...
det funkar bara inte...
ligger i en gammal bäddsoffa i vardagsrummet, jag, leia o D.
D har snott allt täcke och leia har tagit min plats.
det är runt 18 grader i huset och lite lagom höstfuktigt.
plötsligt minns jag varför man alltid röker så mycket när man semestrar.
jag behöver en cigg.
när den avkopplande och utsövande helgen på kusten
för femtielfte gången inte alls blir så relaxed som man tror varje gång
känner jag att nu skulle ciggen passa bra.
i need a smoke.
crap crap... o crap..
nya sajten på aftonbladet som jag skrev om för ett tag sen...
wendela...
det är sånt ordbajsande så det är sjukt.
ett random urplock ur rubrikerna:
så får du partnern att göra som du vill-
tänk som en djurtränare
och
Det hänger på håret -
ljushåriga bättre självförtroende och rödhåriga har bättre sex
det är vad kvinnor vill läsa om. skit i allt annat som händer i världen
nu kan jag ju färga håret efter humör o djurträna min partner.
perfekt
det är allt jag vill här i livet.
fan så bra.
nej...
wendela...
det är sånt ordbajsande så det är sjukt.
ett random urplock ur rubrikerna:
så får du partnern att göra som du vill-
tänk som en djurtränare
och
Det hänger på håret -
ljushåriga bättre självförtroende och rödhåriga har bättre sex
det är vad kvinnor vill läsa om. skit i allt annat som händer i världen
nu kan jag ju färga håret efter humör o djurträna min partner.
perfekt
det är allt jag vill här i livet.
fan så bra.
nej...
funny funny... eller?
för 8 år sen åkte jag till akuten för jag hade så sjuuukt ont i magen.
väl där skulle jag undersökas o jag bävade lite inför det.
i en stad med ca 30000 invånare och en syster som jobbat på just
det sjukhuset är risken ganska stor att det ska dyka upp nån hon känner.
när man söker för magont äger ofta en snabb koll rum som inte alls är trevlig och som
involverar handske, slajm och ett finger där ett finger inte ska vara vilket
var anledningen till att jag inte ville ha nån av syster kompisar som utförde undersökningen.
givetvis var herr doktor en nära vän till syster som jag i efterhand har träffat på
ett antal middagar hos systra mi.
på systers bröllop stod det på bordsplaceringen:
per: känner brudens syster utan och innan.
jag spenderade hela kvällen med att undvika frågor om detta.
i efterhand känns de som de kvittar men då var det lite känsligt...
en kompis åkte till vårdcentralen för att hon hade problem
med sitt öga. när doktorn kollade bad han henne att omedelbart åka
till akuten för att bli undersökt av en specialist.
hon började tro att hon höll på att bli blind eller så men det var nästan värre
det som skedde.
specialisten säger:
hmm, du får nog fråga din pojkvän vad han sysslar med på kvällarna för du
har klamydia i ögat...
aj aj aj.. vad säger man i det läget?
not nice.
läkarbesök är oftast inte roliga. i den stund som jag ramlade ner på
golvet när jag skulle försöka att smidigt ta mig ur undersökningsstolen
efter gynundersökning så skrattade jag inte.
med vinterblek näckad underkropp, t-shirt o givetvis strumor föll jag pladask o
låg med knallrött fejs på golvet. det är i såna stunder man är så snabb upp att man
knappt fattar vad som händer. i efterhand är det kul men inte där och då...
väl där skulle jag undersökas o jag bävade lite inför det.
i en stad med ca 30000 invånare och en syster som jobbat på just
det sjukhuset är risken ganska stor att det ska dyka upp nån hon känner.
när man söker för magont äger ofta en snabb koll rum som inte alls är trevlig och som
involverar handske, slajm och ett finger där ett finger inte ska vara vilket
var anledningen till att jag inte ville ha nån av syster kompisar som utförde undersökningen.
givetvis var herr doktor en nära vän till syster som jag i efterhand har träffat på
ett antal middagar hos systra mi.
på systers bröllop stod det på bordsplaceringen:
per: känner brudens syster utan och innan.
jag spenderade hela kvällen med att undvika frågor om detta.
i efterhand känns de som de kvittar men då var det lite känsligt...
en kompis åkte till vårdcentralen för att hon hade problem
med sitt öga. när doktorn kollade bad han henne att omedelbart åka
till akuten för att bli undersökt av en specialist.
hon började tro att hon höll på att bli blind eller så men det var nästan värre
det som skedde.
specialisten säger:
hmm, du får nog fråga din pojkvän vad han sysslar med på kvällarna för du
har klamydia i ögat...
aj aj aj.. vad säger man i det läget?
not nice.
läkarbesök är oftast inte roliga. i den stund som jag ramlade ner på
golvet när jag skulle försöka att smidigt ta mig ur undersökningsstolen
efter gynundersökning så skrattade jag inte.
med vinterblek näckad underkropp, t-shirt o givetvis strumor föll jag pladask o
låg med knallrött fejs på golvet. det är i såna stunder man är så snabb upp att man
knappt fattar vad som händer. i efterhand är det kul men inte där och då...
icebreaker...
det sägs att allt har sitt pris,
att allt är till salu...
hur många gånger har man inte diskuterat
hur mycket pengar man skulle gå med på att ligga med
exempelvis michael jackson för?!
det finns inga bra svar.
de flesta vill svara att pengar inte spelar nån roll
och när jag är på tråkigt humör tänker jag ett steg längre,
hur kul skulle pengarna vara när man inte kan se sig
själv i spegel osv men å andra sidan... jag kan ju köpa
ett helt nytt utseende om jag har sjukt mycket pengar...
det är en riktig samtalsdödare att vara så rätt o riktig.. usch.
det finns inte något rätt eller fel svar kanske...
D frågade mig igår hur mycket pengar jag skulle kräva
för att nån skulle bajsa mig i ansiktet...
hmm... det är ju inte så lätt o svara på för det är bland det
äckligaste jag kan tänka mig så jag behövde tänka...
jag: de beror på om de är diarée eller korv...
D:det får du bestämma själv.
jag: mhmm, men en korv då som rullar bort direkt.
hmm, kanske 2 miljoner...
D: va? ärligt eller?
jag: äh jag vet inte...
D: jag skulle aldrig göra de för under 10 miljoner i alla fall...
så kan det va...
vad är det man säger? pengar gör ingen lycklig men jag gråter
hellre i en jaguar än i en folka?!
fast jag skulle nog hellre grina i en folka... faktiskt.
hellre frisk och rik än sjuk o fattig! den tar vi!
liggande...
den där killen i teliareklamen, han som är tillsammans med
dotter... han står i en annan reklam o hånglar med en annan tjej.
eller, jag tror att det är han...
undrar om telia vet det...
för övrigt är han så jävla rolig, pappan... så skön snubbe.
idol igen... hon laila bagge...
shit vilken stel människa.
hon skulle se mer avslappnad o rörlig ut MED botox...
det är en bedrift att lyckas med nåt sådant.
hon ser så stel ut att hon förmodligen skulle spricka
om någons röst skar sig tillräckligt...
ser lite(mycket) obehagligt ut...
för nån månad sen va det en artikel om club eden i NA.
club eden=örebros hemliga sex-klubb.
snacka om att det väckte starka reaktioner.
än idag, över en månad senare sitter fortfarande arga människor
o skriver insändare om hur dåligt det var.
men snälla...
låt folk ligga...
vill man inte läsa, skit i de då, bläddra, återvinn skiten, vad som helst.
att bli så grymt störd över det känns ju bara som en cover för att
personen själv lever med egna förtryckta fetischer... eller nåt.
avundsjuka för att vissa får ligga o andra inte?
visst, jag kan också tycka att grejen är lite skum,
betala 350 spänn o gå in o ligga runt hur mycket och med hur många som
helst... men... lev o låt leva... eller? ligg o låt ligga...
frireligiösa örebro, det är nya tider nu...
lägg ner o ligg på!
dotter... han står i en annan reklam o hånglar med en annan tjej.
eller, jag tror att det är han...
undrar om telia vet det...
för övrigt är han så jävla rolig, pappan... så skön snubbe.
idol igen... hon laila bagge...
shit vilken stel människa.
hon skulle se mer avslappnad o rörlig ut MED botox...
det är en bedrift att lyckas med nåt sådant.
hon ser så stel ut att hon förmodligen skulle spricka
om någons röst skar sig tillräckligt...
ser lite(mycket) obehagligt ut...
för nån månad sen va det en artikel om club eden i NA.
club eden=örebros hemliga sex-klubb.
snacka om att det väckte starka reaktioner.
än idag, över en månad senare sitter fortfarande arga människor
o skriver insändare om hur dåligt det var.
men snälla...
låt folk ligga...
vill man inte läsa, skit i de då, bläddra, återvinn skiten, vad som helst.
att bli så grymt störd över det känns ju bara som en cover för att
personen själv lever med egna förtryckta fetischer... eller nåt.
avundsjuka för att vissa får ligga o andra inte?
visst, jag kan också tycka att grejen är lite skum,
betala 350 spänn o gå in o ligga runt hur mycket och med hur många som
helst... men... lev o låt leva... eller? ligg o låt ligga...
frireligiösa örebro, det är nya tider nu...
lägg ner o ligg på!
som vatten...
ibland blir det inte bra...
D kände på det för några dagar sen...
han förklarade med ett flin att
mina tuttar är som vattenfyllda plastpåsar.
hmm, är det en komplimang?
i don´t know.
kanske... beror på vad man jämför med.
hellre vatten än ris t ex... äh whatever.
icke godkänt...
idag har jag fixat en riktigt bra dag för D.
när han kom hem från jobbet fick han åka
9 mil till syster för att hämta min plånbok.
som om det vore nog fick han dessutom
köra systerdotter till badhuset för hennes simning.
kan man hitta en bättre tjej än mig?
tror inte det.
är inte det drömmen när man kommer hem från jobbet?
i think so.
till mitt försvar kan jag säga att jag jobbade inatt,
slutar 11 på onsdagförmiddagar vilket innebär ett
14 timmar långt nattpass. utöver det har jag spenderat
dan framför datorn, grejat med tentan, städat, tvättat,
haft besök och... bakat. en jävla tigerkaka.
japp, jag har bakat. i suck at baking.
återigen, marianne K, jag förstår att du gav mig
underkänt i hemkunskap.
JAG ger mig själv underkänt i det.
jag är askass på bakning.
det gör inget för det är mumsigare och mysigare
att gå till ett fik där det finns färdiggjorda grejer.
bakade grejer bakom en glasruta som jag kan peka på
är på min nivå när det gäller bakning.
högre än så når jag nog aldrig. helt okej ändå.
vi har en överenskommelse, mest jag.
D´s och min deal skulle nog få mig att framstå som elak.
men det tycker inte jag. lite kanske...
D säger att han stannar hos mig no matter what.
jag säger att han får stanna hos mig så länge han inte blir tjock eller
allergisk.
1(tigerkakan smakade skit och kommer garanterat inte göra varken mig eller D smällfet,
den ligger o möglar i soppåsen nu... nomorebakingforme.nu)
2(om ni nån gång läser om konstgjort sötningsmedel som man kan baka med så tro
inte ett skit på det. det funkar icke.aspartam i all ära (???) men gott blev det inte alls)
när han kom hem från jobbet fick han åka
9 mil till syster för att hämta min plånbok.
som om det vore nog fick han dessutom
köra systerdotter till badhuset för hennes simning.
kan man hitta en bättre tjej än mig?
tror inte det.
är inte det drömmen när man kommer hem från jobbet?
i think so.
till mitt försvar kan jag säga att jag jobbade inatt,
slutar 11 på onsdagförmiddagar vilket innebär ett
14 timmar långt nattpass. utöver det har jag spenderat
dan framför datorn, grejat med tentan, städat, tvättat,
haft besök och... bakat. en jävla tigerkaka.
japp, jag har bakat. i suck at baking.
återigen, marianne K, jag förstår att du gav mig
underkänt i hemkunskap.
JAG ger mig själv underkänt i det.
jag är askass på bakning.
det gör inget för det är mumsigare och mysigare
att gå till ett fik där det finns färdiggjorda grejer.
bakade grejer bakom en glasruta som jag kan peka på
är på min nivå när det gäller bakning.
högre än så når jag nog aldrig. helt okej ändå.
vi har en överenskommelse, mest jag.
D´s och min deal skulle nog få mig att framstå som elak.
men det tycker inte jag. lite kanske...
D säger att han stannar hos mig no matter what.
jag säger att han får stanna hos mig så länge han inte blir tjock eller
allergisk.
1(tigerkakan smakade skit och kommer garanterat inte göra varken mig eller D smällfet,
den ligger o möglar i soppåsen nu... nomorebakingforme.nu)
2(om ni nån gång läser om konstgjort sötningsmedel som man kan baka med så tro
inte ett skit på det. det funkar icke.aspartam i all ära (???) men gott blev det inte alls)
svenskt nej..
orka...
min dum-telefon stänger av sig o slår på sig hela tiden.
min gamla var 100 gånger bättre än den nya.
nu känner jag mig svensk.
man vet vad man har men inte vad man får.
nej till eu (sen okej då... )
nej till euro
nej till ny mobil.
yes i´m a swede!
sim-kort inaktivt.
min dum-telefon stänger av sig o slår på sig hela tiden.
min gamla var 100 gånger bättre än den nya.
nu känner jag mig svensk.
man vet vad man har men inte vad man får.
nej till eu (sen okej då... )
nej till euro
nej till ny mobil.
yes i´m a swede!
sim-kort inaktivt.
väx upp...
aftonbladet hävdar att kackerlackan blir allt vanligare i
sverige... ÄNTLIGEN! nej, dom är jävligt äckliga (främst kackerlackorna)
trampade ihjäl en sån när jag var i thailand o det är fan inte det lättaste.
det var typ som att trampa på en katt (obs. gissar jag, har aldrig gjort det!!)
riktigt äckligt! anledningarna till att bli kvar i sverige minskar dag för dag...
jag har vare sig jag vill eller inte samlat vuxenpoäng idag.
på jobbet imorse var det beställningsdags för kalendrar.
jobbkalendrar... så även för mig!
det har skett mycket på vuxenpoängsfronten för mig på kort tid.
samtliga grejer är jobbrelaterade.
jag går på fast schema, first time ever.
jag har betalda semesterdagar, också premiär
jag går på personalmöten, definitivt första gången
jag har innestående komp att ta ut, garanterat first time
jag har gått med i facket o a-kassa (andra gången men ändå)
osv osv osv.
icke jobbrelaterat men vuxenångest-höjare är
glasögonen, det gråa håret, troskanter, stödstrumpor o liknande.
gaaah, blir inte bara äldre snabbt, blir dessutom
en riktigt sunkig tant...
måste göra nåt riktigt jävla omoget snart så jag inte går av.
håret börjar dock bli enbart blont igen efter ett par tvättar så
de minskar kärringvarningen något.
pratet ändras också när åren går, det är inte längre standard att säga:
o ja ba´ typ va? a men liksom, o du ba´ vaddå liksom? shit liksom...
de gör i o f sig inte så mycket, känns helt okej ändå.
okej, tillbaka till tentan... (börjar bli tjatigt det där).
(kan man säga tillbaka till när man aldrig riktigt varit där?!)
sverige... ÄNTLIGEN! nej, dom är jävligt äckliga (främst kackerlackorna)
trampade ihjäl en sån när jag var i thailand o det är fan inte det lättaste.
det var typ som att trampa på en katt (obs. gissar jag, har aldrig gjort det!!)
riktigt äckligt! anledningarna till att bli kvar i sverige minskar dag för dag...
jag har vare sig jag vill eller inte samlat vuxenpoäng idag.
på jobbet imorse var det beställningsdags för kalendrar.
jobbkalendrar... så även för mig!
det har skett mycket på vuxenpoängsfronten för mig på kort tid.
samtliga grejer är jobbrelaterade.
jag går på fast schema, first time ever.
jag har betalda semesterdagar, också premiär
jag går på personalmöten, definitivt första gången
jag har innestående komp att ta ut, garanterat first time
jag har gått med i facket o a-kassa (andra gången men ändå)
osv osv osv.
icke jobbrelaterat men vuxenångest-höjare är
glasögonen, det gråa håret, troskanter, stödstrumpor o liknande.
gaaah, blir inte bara äldre snabbt, blir dessutom
en riktigt sunkig tant...
måste göra nåt riktigt jävla omoget snart så jag inte går av.
håret börjar dock bli enbart blont igen efter ett par tvättar så
de minskar kärringvarningen något.
pratet ändras också när åren går, det är inte längre standard att säga:
o ja ba´ typ va? a men liksom, o du ba´ vaddå liksom? shit liksom...
de gör i o f sig inte så mycket, känns helt okej ändå.
okej, tillbaka till tentan... (börjar bli tjatigt det där).
(kan man säga tillbaka till när man aldrig riktigt varit där?!)
är tv en hobby?
nu är det roliga slut...
när det gäller idol.
det enda jag tycker är riktigt kul
med det programmet är att se alla nissar
som av nån obegriplig anledning tror att dom
kan sjunga o som dissas så hårt att det tjuter i öronen.
ja, jag är skadeglad. ja, jag gillar att se andra sågas.
är det fel eller? jag har en god människosyn i grund.
jag undrar så vad de tänker när dom ställer sig framför
juryn o öppnar munnarna och det som kommer ut är så
vidrigt dåligt att tinnitus resten av livet vore trevligare att lyssna till.
vad är det som har gått så fel för vissa?
snacka björntjänst av föräldrarna... lura i ungen att den kan sjunga
o så blir de som de blir. det finns liksom no other way.
om föräldrarna är så chicken shit att dom inte vågar säga till
ungen att den inte kan sjunga kan dom väl be nån närstående,
det är grymt taskigt att låta ungen gå iväg till idol o förnedras
inför allt o alla. dock himla tur för annars skulle jag ha blivit utan
många skratt under hösten.
roa sig på andras bekostnad... fel? njae, kanske men sjukt kul.
den där blinda killen... alltså, jag tycker att det är asbra att dom inte
är elaka mot alla, vissa som verkligen lever för att sjunga osv och som
verkligen har en brinnande passion för det eller så men som inte kan sjunga,
de som ser ut som de ska ta livet av sig om juryn säger nåt elakt o liknande,
då är det bra att man inte säger elaka saker men...
bara för att någon haft ett traumatiskt liv vilket den blinda killen absolut har haft,
så kan man ju inte auto skicka honom vidare?
det går ju fetbort.
jaha, du är blind o har varit med om det ena o det andra? jo men går du vidare.
medlidande får man visa på nåt annat vis...
den ena jury-killen, den med hår på huvudet sa ju t o m när blinda killen sjöng:
nu är hans resa slut.
det var den enda de kommenterade av alla... taskigt och dåligt.
annars all cred till juryn, herr bagge (den utan hår) är som jag skrivit tidigare asbra.
skitrolig kille.
men nu är det slut med idol för mig. härifrån bryr jag mig inte det minsta hur det går.
kan verka som jag är upprörd på riktigt ang detta vilket är helt fel.
jag bara tycker o tänker om allmän skit... as usual...
undrar vilken såpa picasso-tjejen ska dyka upp i nu...
big brother : sex, sång och förlovning
idol: ständigt tjutande, sång o vinst
nu då? det måste väl finnas nåt kvar att göra i svensk television?
eller det gör det kanske inte...
ett inlägg om tv, idol... valet känns orginellt och nyskapande!!!
när det gäller idol.
det enda jag tycker är riktigt kul
med det programmet är att se alla nissar
som av nån obegriplig anledning tror att dom
kan sjunga o som dissas så hårt att det tjuter i öronen.
ja, jag är skadeglad. ja, jag gillar att se andra sågas.
är det fel eller? jag har en god människosyn i grund.
jag undrar så vad de tänker när dom ställer sig framför
juryn o öppnar munnarna och det som kommer ut är så
vidrigt dåligt att tinnitus resten av livet vore trevligare att lyssna till.
vad är det som har gått så fel för vissa?
snacka björntjänst av föräldrarna... lura i ungen att den kan sjunga
o så blir de som de blir. det finns liksom no other way.
om föräldrarna är så chicken shit att dom inte vågar säga till
ungen att den inte kan sjunga kan dom väl be nån närstående,
det är grymt taskigt att låta ungen gå iväg till idol o förnedras
inför allt o alla. dock himla tur för annars skulle jag ha blivit utan
många skratt under hösten.
roa sig på andras bekostnad... fel? njae, kanske men sjukt kul.
den där blinda killen... alltså, jag tycker att det är asbra att dom inte
är elaka mot alla, vissa som verkligen lever för att sjunga osv och som
verkligen har en brinnande passion för det eller så men som inte kan sjunga,
de som ser ut som de ska ta livet av sig om juryn säger nåt elakt o liknande,
då är det bra att man inte säger elaka saker men...
bara för att någon haft ett traumatiskt liv vilket den blinda killen absolut har haft,
så kan man ju inte auto skicka honom vidare?
det går ju fetbort.
jaha, du är blind o har varit med om det ena o det andra? jo men går du vidare.
medlidande får man visa på nåt annat vis...
den ena jury-killen, den med hår på huvudet sa ju t o m när blinda killen sjöng:
nu är hans resa slut.
det var den enda de kommenterade av alla... taskigt och dåligt.
annars all cred till juryn, herr bagge (den utan hår) är som jag skrivit tidigare asbra.
skitrolig kille.
men nu är det slut med idol för mig. härifrån bryr jag mig inte det minsta hur det går.
kan verka som jag är upprörd på riktigt ang detta vilket är helt fel.
jag bara tycker o tänker om allmän skit... as usual...
undrar vilken såpa picasso-tjejen ska dyka upp i nu...
big brother : sex, sång och förlovning
idol: ständigt tjutande, sång o vinst
nu då? det måste väl finnas nåt kvar att göra i svensk television?
eller det gör det kanske inte...
ett inlägg om tv, idol... valet känns orginellt och nyskapande!!!
no need to read...
nu ljuger jag inte lika mycket,
nästan en hel A4 har skrivits på tentan.
fett gött, nu är det bara ca 5 kvar.
i´m half way there... beroende på hur man ser på saken.
är glaset halvtomt eller halvfullt?
beror helt på innehållet....
far i stugan ringde förut. han blev ju lite grinig
när vi pratade sist så jag var snabb på att ringa
upp honom i o m att jag missade samtalet.
men dra på trissor, nu hade inte han tid att prata.
bet mig hårt i tungan för att inte säga:
o ändå ringer du?!
jag tänkte det o de är ju nästa lika kul.
sweet revenge. men jag är inte småaktig jag inte.
bara lite smått.
glömde ju plånboken hos syster i helgen
så D har fått det ärofyllda uppdraget att hämta hem den.
åker ju till hummrarna imorrn o då vill jag allt ha den.
det är annars en helt legitim ursäkt för att slippa
betala nåt på hela helgen ju... får klura på det där.
mina hälsokostprodukter anlände idag som utlovat.
de känns sådär. illaluktande naturpiller är inte
så roligt. känner jag mig själv rätt kommer de hamna
i nåt skåp o ligga där tills de löses upp av sig själva.
så brukar det gå för mina "nyttiga produkter".
det dröjer nog innan det beställs igen.
nästan en hel A4 har skrivits på tentan.
fett gött, nu är det bara ca 5 kvar.
i´m half way there... beroende på hur man ser på saken.
är glaset halvtomt eller halvfullt?
beror helt på innehållet....
far i stugan ringde förut. han blev ju lite grinig
när vi pratade sist så jag var snabb på att ringa
upp honom i o m att jag missade samtalet.
men dra på trissor, nu hade inte han tid att prata.
bet mig hårt i tungan för att inte säga:
o ändå ringer du?!
jag tänkte det o de är ju nästa lika kul.
sweet revenge. men jag är inte småaktig jag inte.
bara lite smått.
glömde ju plånboken hos syster i helgen
så D har fått det ärofyllda uppdraget att hämta hem den.
åker ju till hummrarna imorrn o då vill jag allt ha den.
det är annars en helt legitim ursäkt för att slippa
betala nåt på hela helgen ju... får klura på det där.
mina hälsokostprodukter anlände idag som utlovat.
de känns sådär. illaluktande naturpiller är inte
så roligt. känner jag mig själv rätt kommer de hamna
i nåt skåp o ligga där tills de löses upp av sig själva.
så brukar det gå för mina "nyttiga produkter".
det dröjer nog innan det beställs igen.
lögnernas sanning...
ärligt talat, jag ljuger.
jag sitter här i köket och ljuger
för mig själv.
jag intalar mig att jag faktiskt håller på med tentan
fast jag i ärlighetens namn tillbringat 1,5 timme framför
datorn och sysslat med allt annat.
ändå känns det som jag pluggar.
jag har boken brevid mig.
tentan ligger mitt i blickfånget
word-dokumentet är öppnat men nerklickat.
jag tror att jag pluggar
men jag får ingenting gjort.
ergo: JAG LJUGER FÖR MIG SJÄLV.
det är typ som när man tänker:
nej men jag va inte så full igår
(sanning: minns inte...)
eller:
nej men så mycket godis åt jag ju inte, vi delade
(sanning: D tog 2-3 bitar av 1/2-kilospåsen)
eller klassikern:
telefonen ringer.
sover du?
nej nej, absolut inte.
(sanning: klubbad säl).
ibland kanske man behöver ljuga lite för sig själv.
det kanske inte är så farligt med en vit lögn här o var.
men i det här fallet, när inlämningsdagen närmar sig med
stormsteg och jag inte kommit nån vart är det idiotiskt.
plötsligt kommer jag stå där utan nåt att lämna in.
då hjälper det föga att jag TROR att jag gjort den.
crap...
sista exempel-lögnen tycker jag är lite intressant.
det är en klassisk grej som i princip alla ljuger om.
varför? är det fult att sova?
är det ohyfsat att säga att man faktiskt gör det?
i do not know.
sant eller inte, nu ska skrivas tenta.
ps. finland, ni borde skärpt era vapenlagar redan förra
året. en sån här katastrof borde inte behöva ske 2 gånger
för att makthavare ska inse fakta. så jävla hemskt.
jag sitter här i köket och ljuger
för mig själv.
jag intalar mig att jag faktiskt håller på med tentan
fast jag i ärlighetens namn tillbringat 1,5 timme framför
datorn och sysslat med allt annat.
ändå känns det som jag pluggar.
jag har boken brevid mig.
tentan ligger mitt i blickfånget
word-dokumentet är öppnat men nerklickat.
jag tror att jag pluggar
men jag får ingenting gjort.
ergo: JAG LJUGER FÖR MIG SJÄLV.
det är typ som när man tänker:
nej men jag va inte så full igår
(sanning: minns inte...)
eller:
nej men så mycket godis åt jag ju inte, vi delade
(sanning: D tog 2-3 bitar av 1/2-kilospåsen)
eller klassikern:
telefonen ringer.
sover du?
nej nej, absolut inte.
(sanning: klubbad säl).
ibland kanske man behöver ljuga lite för sig själv.
det kanske inte är så farligt med en vit lögn här o var.
men i det här fallet, när inlämningsdagen närmar sig med
stormsteg och jag inte kommit nån vart är det idiotiskt.
plötsligt kommer jag stå där utan nåt att lämna in.
då hjälper det föga att jag TROR att jag gjort den.
crap...
sista exempel-lögnen tycker jag är lite intressant.
det är en klassisk grej som i princip alla ljuger om.
varför? är det fult att sova?
är det ohyfsat att säga att man faktiskt gör det?
i do not know.
sant eller inte, nu ska skrivas tenta.
ps. finland, ni borde skärpt era vapenlagar redan förra
året. en sån här katastrof borde inte behöva ske 2 gånger
för att makthavare ska inse fakta. så jävla hemskt.
3 is the magic number... eller?
sverige har egenskaper och traditioner. vissa mer märkliga än andra.
äta rutten fisk med finare(?) namnet surströmming till exempel.
fixeringen vid vädret, det går att prata om i tid och otid.
att vara lagom, inte sticka ut, heja jante.
lite lätt likgiltighet inför i princip allt
saker som gör sverige sverige men som säkerligen väcker skräckblandad förtjusning hos omvärlden.
en konstig men ack så kär en är midsommar.
år efter år där man traditionsenligt skall klä en fallosymbol i blomster och gröna blad,
äta rå fisk, färskpotatis, dricka snapsar etc etc.
är man extrem fantast av denna dag åker nationaldräkten på och får vem som helst som tar på sig detta schbrak att se ut som teskedsgumman och hennes små vänner med fula hattar
som om inte detta vore nog "ska" man även leta reda på sju olika sorters blommor och lägga under sin kudde.
låt mig formulera min fundering:
varför?
tänkte först ge mig in i en klurig frågeställning men i slutändan bygger hela grejen runt just ordet varför?
vem vill vakna med 7 geggiga halvruttna döda blommor under sin kudde? och kanske ha drömt en dröm om sin pappa, kusin, katt eller hund?
är det då mannen i ens liv?
om så är fallet, vill man verkligen veta det?
och varför sju? tänk miljövänligt, nöj dig med tre... (eller har jag hjärntvättats av reklamen med samma melodi som rubriken på detta inlägg?!)
dagen ska även firas med att skutta runt den trädklädda penis-wanna be:n och låtsas vara en groda.
hur skoj är det på en skala? blir vad man gör det till som allt annat i guess.
sen sitter sverige och funderar över varför inget annat land firar midsommar!?
ööhm... jag tror jag fattar varför.
så det enda jag kan svara på min fråga är följande:
varför?
därför.
och så snapsen såklart, den utgör ett starkt argument för detta spektakel.
midsommar är annars en helg som jag faktiskt gillar om vi bortser eller åtminstone kisar från ovan nämnda.
vad finns då kvar?
en (förhoppningsvis) trevlig sommarkväll med vänner och familj.
alkohol underlättar och komplicerar det hela på ett charmant vis, ett svenskt vis a la:
nu sjunger vi att vi är små humlor bzz bzz, super skallen i bitar, tänker att det minsann alltid var fint väder förr om åren men inte numera, och i värsta fall vaknar på midsommardagen brevid någon helt annan än den vi drömmer om, och spenderar midsommardagen med ågren, kallsvett och huvudvärk som ger sig lagom till kräftskivan i augusti då ett liknande scenario utspelar sig.
som jag ser fram emot detta, år efter år... gör det mig till en sjuk människa?
eller gör det mig bara till svensk?
det mesta skulle kunna bli tradition i sverige bara snapsen, ölen, alkoholen över lag var en given ingrediens (förlåt bosse). kanske låter lite cyniskt, missförstå mig rätt, jag gillar midsommar mm.
äta rutten fisk med finare(?) namnet surströmming till exempel.
fixeringen vid vädret, det går att prata om i tid och otid.
att vara lagom, inte sticka ut, heja jante.
lite lätt likgiltighet inför i princip allt
saker som gör sverige sverige men som säkerligen väcker skräckblandad förtjusning hos omvärlden.
en konstig men ack så kär en är midsommar.
år efter år där man traditionsenligt skall klä en fallosymbol i blomster och gröna blad,
äta rå fisk, färskpotatis, dricka snapsar etc etc.
är man extrem fantast av denna dag åker nationaldräkten på och får vem som helst som tar på sig detta schbrak att se ut som teskedsgumman och hennes små vänner med fula hattar
som om inte detta vore nog "ska" man även leta reda på sju olika sorters blommor och lägga under sin kudde.
låt mig formulera min fundering:
varför?
tänkte först ge mig in i en klurig frågeställning men i slutändan bygger hela grejen runt just ordet varför?
vem vill vakna med 7 geggiga halvruttna döda blommor under sin kudde? och kanske ha drömt en dröm om sin pappa, kusin, katt eller hund?
är det då mannen i ens liv?
om så är fallet, vill man verkligen veta det?
och varför sju? tänk miljövänligt, nöj dig med tre... (eller har jag hjärntvättats av reklamen med samma melodi som rubriken på detta inlägg?!)
dagen ska även firas med att skutta runt den trädklädda penis-wanna be:n och låtsas vara en groda.
hur skoj är det på en skala? blir vad man gör det till som allt annat i guess.
sen sitter sverige och funderar över varför inget annat land firar midsommar!?
ööhm... jag tror jag fattar varför.
så det enda jag kan svara på min fråga är följande:
varför?
därför.
och så snapsen såklart, den utgör ett starkt argument för detta spektakel.
midsommar är annars en helg som jag faktiskt gillar om vi bortser eller åtminstone kisar från ovan nämnda.
vad finns då kvar?
en (förhoppningsvis) trevlig sommarkväll med vänner och familj.
alkohol underlättar och komplicerar det hela på ett charmant vis, ett svenskt vis a la:
nu sjunger vi att vi är små humlor bzz bzz, super skallen i bitar, tänker att det minsann alltid var fint väder förr om åren men inte numera, och i värsta fall vaknar på midsommardagen brevid någon helt annan än den vi drömmer om, och spenderar midsommardagen med ågren, kallsvett och huvudvärk som ger sig lagom till kräftskivan i augusti då ett liknande scenario utspelar sig.
som jag ser fram emot detta, år efter år... gör det mig till en sjuk människa?
eller gör det mig bara till svensk?
det mesta skulle kunna bli tradition i sverige bara snapsen, ölen, alkoholen över lag var en given ingrediens (förlåt bosse). kanske låter lite cyniskt, missförstå mig rätt, jag gillar midsommar mm.
moment 22.. igen...
george michael gripen... på en toalett...
denna gång pga droginnehav men ändå..
history repeats...
om jag var george skulle jag nog inte använda
mig av offentliga toaletter... det verkar inte fungera
så bra i hans fall...
man skulle på ett rikitgt töntigt sätt kunna säga:
"spola drogerna" men det känns för äppelkäckt,
även för mig...
läser på en del random bloggar.
vissa är inte min smak för att uttrycka det milt,
andra passar mig som handen i handsken.
vissa, som skrivs av någon man känner igen,
kommer från samma stad som etc kan vara
roliga att kika på för att se om ev igenkännande ska
ske. på dessa, lite mindre bloggar (mindre i förhållande
till blonda bellor och gigantiska i förhållande till min)
skriver ofta typ:
"oj, 180 besökare.. undrar vilka det är".
mitt rekord när jag kollade nu är 8 besökare på en dag.
det var 7 igår! tangerade nästan rekordet...
det du!
vi har alla lite olika perspektiv här i världen...
o tur är väl det.
precis som fula personer säger att skönhet kommer inifrån
säger jag att en blogg inte behöver läsas för att va bra..
det är självinsikt på en ny nivå!
övrigt? klockan är runt 13, jag vaknade efter nattens jobb för
nån knapp timme sen. jag har inte mage att ligga o sova
när det är sånt här väder... ändå orkar jag inte gå ut... moment 22?
vaknade dels av värmen, dels av att leia hoppade upp och gick
o la sig i solen på vardagsrumsgolvet... min hund tror att hon är
en orm!?! bör man söka för det?
denna gång pga droginnehav men ändå..
history repeats...
om jag var george skulle jag nog inte använda
mig av offentliga toaletter... det verkar inte fungera
så bra i hans fall...
man skulle på ett rikitgt töntigt sätt kunna säga:
"spola drogerna" men det känns för äppelkäckt,
även för mig...
läser på en del random bloggar.
vissa är inte min smak för att uttrycka det milt,
andra passar mig som handen i handsken.
vissa, som skrivs av någon man känner igen,
kommer från samma stad som etc kan vara
roliga att kika på för att se om ev igenkännande ska
ske. på dessa, lite mindre bloggar (mindre i förhållande
till blonda bellor och gigantiska i förhållande till min)
skriver ofta typ:
"oj, 180 besökare.. undrar vilka det är".
mitt rekord när jag kollade nu är 8 besökare på en dag.
det var 7 igår! tangerade nästan rekordet...
det du!
vi har alla lite olika perspektiv här i världen...
o tur är väl det.
precis som fula personer säger att skönhet kommer inifrån
säger jag att en blogg inte behöver läsas för att va bra..
det är självinsikt på en ny nivå!
övrigt? klockan är runt 13, jag vaknade efter nattens jobb för
nån knapp timme sen. jag har inte mage att ligga o sova
när det är sånt här väder... ändå orkar jag inte gå ut... moment 22?
vaknade dels av värmen, dels av att leia hoppade upp och gick
o la sig i solen på vardagsrumsgolvet... min hund tror att hon är
en orm!?! bör man söka för det?
fes(t)
sökte recept på internet, negerbollar.
det är visst fler än jag som kämpar för det
ordets överlevnad, skönt att se.
en sak jag förvånades över, eller egentligen inte
men ändå tycker är värd att uppmärksamma var
en kommentar ang detta recept.
ett helt vanligt enkelt recept på negerbollar
kan väcka starka känslor hos omvärlden.
jag rippar den rakt av från orginalsidan "matbiten"
2008 09 17
Ja det här vart ju jävligt bra, världens jävla sämsta recept din jävla pajas,
skiten gick ju för i helvete inte att äta. Det smakade bara socker och jag tycker du är värdelös.
Fan va trött jag blir
(http://www.matbiten.net/index.php?sub=show.php&recipe_no=72 om nån vill se med egna ögon).
visst är det härligt att sverige börjar anpassa sig till övriga europa
och uttrycker sina känslor? det är inte bra att hålla inne med det,
vräk ur dig allt på nån säkerligen illamenande person som skrivit
sitt recept på nätet... låt henne höra bara, kom igen!
sjuuuukt kul! så nu vet alla, lägg inte ut era recept hur som helst!
i övrigt har D o jag just ätit middag, jag åt min special bestående av
havregrynsgröt, russin, banan och yoghurt o D mackor o fil. till efterrätt
blev de just negerbollar... egentligen inte då jag inte orkade rulla ut dem
men degen är lika god. D tycker att det borde kallas negerdeg men där
går min gräns. det känns för långt ifrån politiskt korrekt för mig.
vi skulle kunna vara på bild på kostcirkeln..
kan du inte vara gott föredöme kan du åtminstone vara varnande exempel..
hua, nu fes leia brevid mig här på soffan så nu ger jag mig.
auf wiedersehen.
det är visst fler än jag som kämpar för det
ordets överlevnad, skönt att se.
en sak jag förvånades över, eller egentligen inte
men ändå tycker är värd att uppmärksamma var
en kommentar ang detta recept.
ett helt vanligt enkelt recept på negerbollar
kan väcka starka känslor hos omvärlden.
jag rippar den rakt av från orginalsidan "matbiten"
2008 09 17
Ja det här vart ju jävligt bra, världens jävla sämsta recept din jävla pajas,
skiten gick ju för i helvete inte att äta. Det smakade bara socker och jag tycker du är värdelös.
Fan va trött jag blir
(http://www.matbiten.net/index.php?sub=show.php&recipe_no=72 om nån vill se med egna ögon).
visst är det härligt att sverige börjar anpassa sig till övriga europa
och uttrycker sina känslor? det är inte bra att hålla inne med det,
vräk ur dig allt på nån säkerligen illamenande person som skrivit
sitt recept på nätet... låt henne höra bara, kom igen!
sjuuuukt kul! så nu vet alla, lägg inte ut era recept hur som helst!
i övrigt har D o jag just ätit middag, jag åt min special bestående av
havregrynsgröt, russin, banan och yoghurt o D mackor o fil. till efterrätt
blev de just negerbollar... egentligen inte då jag inte orkade rulla ut dem
men degen är lika god. D tycker att det borde kallas negerdeg men där
går min gräns. det känns för långt ifrån politiskt korrekt för mig.
vi skulle kunna vara på bild på kostcirkeln..
kan du inte vara gott föredöme kan du åtminstone vara varnande exempel..
hua, nu fes leia brevid mig här på soffan så nu ger jag mig.
auf wiedersehen.
personifierad vaddå?
jag är menlösheten personifierad.
inte alltid men ibland.
när jag skriver ett inlägg som det förra och
det inte står nåt vettigt på så många rader kan
jag känna det.
menlösheten personifierad.
men är jag ledsen för det?
nope, jag har funnit min plats.
nu ska jag göra nåt åt det.
eller... kanske inte just nu... men nån gång.
min far brukar ringa o säga grattis den 28 december eller
vad det nu är, menlösa barnens dag.
idag förstår jag varför.
btw, gubben som hälsar när jag har glasögon på mig
hälsade även igår när jag inte hade dem.
det gjorde mig nöjd tills jag kom på...
jag har ju grått hår nu...
jag är fortfarande en av dom...
hua...
(va skönt det känns att det här inte blev ett
menlöst inlägg så jag kan andas ut...)
inte alltid men ibland.
när jag skriver ett inlägg som det förra och
det inte står nåt vettigt på så många rader kan
jag känna det.
menlösheten personifierad.
men är jag ledsen för det?
nope, jag har funnit min plats.
nu ska jag göra nåt åt det.
eller... kanske inte just nu... men nån gång.
min far brukar ringa o säga grattis den 28 december eller
vad det nu är, menlösa barnens dag.
idag förstår jag varför.
btw, gubben som hälsar när jag har glasögon på mig
hälsade även igår när jag inte hade dem.
det gjorde mig nöjd tills jag kom på...
jag har ju grått hår nu...
jag är fortfarande en av dom...
hua...
(va skönt det känns att det här inte blev ett
menlöst inlägg så jag kan andas ut...)
btw, hummer...
jaha... D skötte parkeringen igår och resultatet var en bot på... 1000 spänn.
det är nästan en bedrift att få en sån bot på en gratisparkering...
bra jobbat D, keep up the good work.
trodde vi skulle slippa böter sen vi flyttat ifrån centrala smeten en bit
men icke... det finns giriga jävlar på norr också... satan...
hatar böter, sån onödig utgift...
hur kul kan det vara på en skala att dela ut parkeringsböter?
det lär ju suga hårt, världens sämsta jobb. gå runt o frysa,
dela ut böter o varenda person man möter avskyr en... snacka sjukskrivning
varje dag... jag skulle inte bli en bra parkeringsvakt... inte alls.
skulle pengarna gå till typ unicef eller barncancerfonden, då skulle jag
inte ha några problem med det hela men nu... waist of time and money.
hmm, har suttit vid datorn hela dan o tenta 1 är klar... nej det är den inte men
om jag lyckas lura mig själv att tro det skulle det underlätta livet här och nu.
det sägs ju att man ska leva i nuet så de borde ju funka?!
glömde min plånbok hos syster igår. dumt dumt. har inte tid/ork att åka 8-9 mil
för att hämta den... har inga pengar på kortet så helt nödvändigt känns det inte
men jag gillar inte att inte ha den... jag ser ju så ung ut (inte alls men gillar att tro det)
så jag behöver den ju för att visa leg om jag köper snus eller 2,8:or... (jag får visa
leg typ 4 gånger per år men ändå... hold on to the dream).
tentaskrivande funkar inge bra i kombination med internet och alla
shoppingmöjigheter det medför... nu hittade jag inga kläder som jag vill ha som
jag inte redan beställt så då va jag ju tvungen att hitta nåt annat...
inom de närmsta veckorna kommer ett antal hälsokost-produkter trilla ner i min
brevlåda... viktigt? inte alls men roligare än tenta...
t o m hälsokost är roligare än tentan... då är det illa... gaaah, måste få tentorna gjorda.
i helgen blir det westcoast o hummerfiske... jävlar va humrar jag ska fånga.
intressant fakta (eller inte)!:
det tar 6-8 år för en hummer att bli könsmogen... horny lobsters ska jag fånga.
fett gött! förra årets skörd bestod enbart av skitäckliga spindelkrabbor som for
rakt ner i djupet igen. satan va vidriga de är.
apropå hummer, jag vill ha en hummertruck också. fatta respekt att glida runt i den.
det finns en låt-text med eminem där de sjunger (eller vad de nu gör) om hummertruck.
den skulle jag ha på högsta volum om jag gled runt i min sån... life is so unfair...
visst finns de folk som svälter men jag... jag har ingen hummertruck...
(nu måste jag skänka pengar för att döva mitt samvete pga det uttalandet.)
btw: by the way... glömmer att inte alla är lika nördiga som jag...
ogillade såna förkortningar skarpt tidigare men effektivist som jag är
(finns det ett sånt ord? effektivist... det borde det göra...) så har jag
motvilligt anammat dessa... btw är nog den jag använder mest frekvent.
jaha nähä, nu vill leia ut o pinka. promenad, sen lite mer tenta, mat o sen jobb.
i love my life.
det är nästan en bedrift att få en sån bot på en gratisparkering...
bra jobbat D, keep up the good work.
trodde vi skulle slippa böter sen vi flyttat ifrån centrala smeten en bit
men icke... det finns giriga jävlar på norr också... satan...
hatar böter, sån onödig utgift...
hur kul kan det vara på en skala att dela ut parkeringsböter?
det lär ju suga hårt, världens sämsta jobb. gå runt o frysa,
dela ut böter o varenda person man möter avskyr en... snacka sjukskrivning
varje dag... jag skulle inte bli en bra parkeringsvakt... inte alls.
skulle pengarna gå till typ unicef eller barncancerfonden, då skulle jag
inte ha några problem med det hela men nu... waist of time and money.
hmm, har suttit vid datorn hela dan o tenta 1 är klar... nej det är den inte men
om jag lyckas lura mig själv att tro det skulle det underlätta livet här och nu.
det sägs ju att man ska leva i nuet så de borde ju funka?!
glömde min plånbok hos syster igår. dumt dumt. har inte tid/ork att åka 8-9 mil
för att hämta den... har inga pengar på kortet så helt nödvändigt känns det inte
men jag gillar inte att inte ha den... jag ser ju så ung ut (inte alls men gillar att tro det)
så jag behöver den ju för att visa leg om jag köper snus eller 2,8:or... (jag får visa
leg typ 4 gånger per år men ändå... hold on to the dream).
tentaskrivande funkar inge bra i kombination med internet och alla
shoppingmöjigheter det medför... nu hittade jag inga kläder som jag vill ha som
jag inte redan beställt så då va jag ju tvungen att hitta nåt annat...
inom de närmsta veckorna kommer ett antal hälsokost-produkter trilla ner i min
brevlåda... viktigt? inte alls men roligare än tenta...
t o m hälsokost är roligare än tentan... då är det illa... gaaah, måste få tentorna gjorda.
i helgen blir det westcoast o hummerfiske... jävlar va humrar jag ska fånga.
intressant fakta (eller inte)!:
det tar 6-8 år för en hummer att bli könsmogen... horny lobsters ska jag fånga.
fett gött! förra årets skörd bestod enbart av skitäckliga spindelkrabbor som for
rakt ner i djupet igen. satan va vidriga de är.
apropå hummer, jag vill ha en hummertruck också. fatta respekt att glida runt i den.
det finns en låt-text med eminem där de sjunger (eller vad de nu gör) om hummertruck.
den skulle jag ha på högsta volum om jag gled runt i min sån... life is so unfair...
visst finns de folk som svälter men jag... jag har ingen hummertruck...
btw: by the way... glömmer att inte alla är lika nördiga som jag...
ogillade såna förkortningar skarpt tidigare men effektivist som jag är
(finns det ett sånt ord? effektivist... det borde det göra...) så har jag
motvilligt anammat dessa... btw är nog den jag använder mest frekvent.
jaha nähä, nu vill leia ut o pinka. promenad, sen lite mer tenta, mat o sen jobb.
i love my life.
svaret på gåtan?!
barnvaktningen är över för idag.
det är sååå mysigt att vara med systers tre killar.
dom är världsbäst.
idag har vi pruttat med ballonger, tittat på byggare bob
samt diskuterat huruvida jag bestämmer eller inte.
mellankillen, A 4 år, menar att jag minsann inte bestämmer
över dom. jag menar annorlunda. jag bestämmer när mamma o
pappa inte är hemma. we agree to disagree.
väl hemma har vi mumsat negerbollar och kärleksmums.
negerbollar, ja så heter det. det är inte rasistiskt. som jag
debatterat för i nåt tidigare inlägg om jag inte minns fel,
döp gärna nåt till vit-bulle, inte ens white-trash-boll skulle få
mig att reagera på "smygrasism"...
kärleksmums, ja det är ett larvigt namn men gott.
vi fick godsakerna av systra mi och hennes man. mumma! tack =)
D hjälpte till med tekniska problem, pappan i systerfamijlen, O,
hade lite problem med att det inte gick att ha ps, boxer och dvd-spelare
inkopplat samtidigt. det visade sig att han kopplat in scarten mellan
tv:n och tv-bänken... jag är inte så teknisk men jag gissar att det var
problemet och att D löste det nu.
(O, jag vet att vi svor på att aldrig prata om det igen men jag kan inte låta bli...
tekniskt sätt så pratar jag ju inte... )
D ser alltid lika stolt ut när vi är där och han får fixa o dona med tekniken där
hemma. det är bra för hans självförtroende men jag håller honom
kvar på jorden genom att trycka till honom lite extra när vi kommer hem.
det är så ltie så D, no need to thank me! eller jo lite... =)
det är två herrar på D´s jobb som inte pratar med varann pga olika religioner.
den ena är livets ord:are och den andra nån muslimsk variant, baja eller så.
(låter bli att driva om namnet av respekt för ev anhängare men det är sjuuukt svårt).
iaf, de här två har inte pratat med varann på 30 år och livets ord:aren ser baja:ren som
djävulen. o så undrar folk varför det finns krig på jorden...
enligt D så var en känd muck-grupp ute efter baja:ren för en tid sedan...
då jag vill undvika ovälkommet besök så skriver jag av säkerthetsskäl inte ut namnet
på gruppen men ledaren klär sig som di leva och har
väldigt väldigt riklig hårväxt i ansiktet o namnet på gruppen uttalas all kajda...
jag har mkt svårt att ta detta allvar... att gå från rejäla galenskaper till att rikta in sig på
en 60-årig gammel-gubbe känns...
orimligt... surrealistiskt... de var beredda att fly till fruns familj i kanada... vore inte det
egentligen att underlätta för all kajda-snubbarna om de samlas på samma ställe allihopa?
äh... kanske inte nåt att skoja om men lite komiskt är det...
viktigt! grattis elgiganten som fyller 14 år btw. hoppas firandet blir lika lyckat
som förra årets när reklamen firade 13... grattis än en gång!
det är sååå mysigt att vara med systers tre killar.
dom är världsbäst.
idag har vi pruttat med ballonger, tittat på byggare bob
samt diskuterat huruvida jag bestämmer eller inte.
mellankillen, A 4 år, menar att jag minsann inte bestämmer
över dom. jag menar annorlunda. jag bestämmer när mamma o
pappa inte är hemma. we agree to disagree.
väl hemma har vi mumsat negerbollar och kärleksmums.
negerbollar, ja så heter det. det är inte rasistiskt. som jag
debatterat för i nåt tidigare inlägg om jag inte minns fel,
döp gärna nåt till vit-bulle, inte ens white-trash-boll skulle få
mig att reagera på "smygrasism"...
kärleksmums, ja det är ett larvigt namn men gott.
vi fick godsakerna av systra mi och hennes man. mumma! tack =)
D hjälpte till med tekniska problem, pappan i systerfamijlen, O,
hade lite problem med att det inte gick att ha ps, boxer och dvd-spelare
inkopplat samtidigt. det visade sig att han kopplat in scarten mellan
tv:n och tv-bänken... jag är inte så teknisk men jag gissar att det var
problemet och att D löste det nu.
(O, jag vet att vi svor på att aldrig prata om det igen men jag kan inte låta bli...
tekniskt sätt så pratar jag ju inte... )
D ser alltid lika stolt ut när vi är där och han får fixa o dona med tekniken där
hemma. det är bra för hans självförtroende men jag håller honom
kvar på jorden genom att trycka till honom lite extra när vi kommer hem.
det är så ltie så D, no need to thank me! eller jo lite... =)
det är två herrar på D´s jobb som inte pratar med varann pga olika religioner.
den ena är livets ord:are och den andra nån muslimsk variant, baja eller så.
(låter bli att driva om namnet av respekt för ev anhängare men det är sjuuukt svårt).
iaf, de här två har inte pratat med varann på 30 år och livets ord:aren ser baja:ren som
djävulen. o så undrar folk varför det finns krig på jorden...
enligt D så var en känd muck-grupp ute efter baja:ren för en tid sedan...
då jag vill undvika ovälkommet besök så skriver jag av säkerthetsskäl inte ut namnet
på gruppen men ledaren klär sig som di leva och har
väldigt väldigt riklig hårväxt i ansiktet o namnet på gruppen uttalas all kajda...
jag har mkt svårt att ta detta allvar... att gå från rejäla galenskaper till att rikta in sig på
en 60-årig gammel-gubbe känns...
orimligt... surrealistiskt... de var beredda att fly till fruns familj i kanada... vore inte det
egentligen att underlätta för all kajda-snubbarna om de samlas på samma ställe allihopa?
äh... kanske inte nåt att skoja om men lite komiskt är det...
viktigt! grattis elgiganten som fyller 14 år btw. hoppas firandet blir lika lyckat
som förra årets när reklamen firade 13... grattis än en gång!
samtal och tankar...
samtal med min far nyss.
jag blev distraherad av tankar och han blev sur.
han: så dåligt, farfars granne har köpt sjöboden för
ett oskäligt pris.
jag: usch va dåligt.
han: verkligen. jag ska försöka prata med honom...
jag: mmm..
han: ja. o farmor mår bra, hon ser så dåligt...
jag: ja...
han: jag lagade middag till dem idag också.
jag: jaha...
han: mmm, jaaa, hmm, jaha...
jag: förlåt, jag vet inte vad jag ska säga.
han: nej o ändå ringer du...
jag: ja...
så kan det vara med ett snurrigt huvud.
till mitt försvar kan jag säga att tankarna gällde
farfar... men det visste ju inte far... det vet han fortfarande inte.
men det är en annan historia...
jag blev distraherad av tankar och han blev sur.
han: så dåligt, farfars granne har köpt sjöboden för
ett oskäligt pris.
jag: usch va dåligt.
han: verkligen. jag ska försöka prata med honom...
jag: mmm..
han: ja. o farmor mår bra, hon ser så dåligt...
jag: ja...
han: jag lagade middag till dem idag också.
jag: jaha...
han: mmm, jaaa, hmm, jaha...
jag: förlåt, jag vet inte vad jag ska säga.
han: nej o ändå ringer du...
jag: ja...
så kan det vara med ett snurrigt huvud.
till mitt försvar kan jag säga att tankarna gällde
farfar... men det visste ju inte far... det vet han fortfarande inte.
men det är en annan historia...
helgresumé...
sov i min forna hemstad natten till idag.
normalt när jag är tillbaka vid den "brottsplatsen"
går jag ut, träffar gamla vänner/bekanta och
dricker mig tillbaka till medeltiden, precis som man bör
och gör i den staden men icke denna gång.
ny upplevelse, bättre upplevelse.
jag och D var hemma hos H igår, sååå fina barn.
o sååå mysigt hus. sååå mysiga vänner. sååå bra
bara helt enkelt. måste börja åka dit mer. det är så dumt,
5 mil skiljer det mellan mitt och H´s hem, ändå
är det så svårt att få till det. det borde det inte vara!
sen hem till syster J, vi åt räkor o drack folköl (!) o sen
tittade vi på tv. J är lite speciell, inte alls som alla andra.
storbilds-tv o massa kanaler är inget som intresserar henne,
natur och en bra bok föredras för henne vilket föranledde denna konversation:
D: men du, vi kanske inte kan kolla på filmen ikväll...
jag: jo, de är klart vi kan, why?
D: jo... men har hon 2:an?
jag: jaaa, de är klart hon har...
och när vi väl anlände fortsatte det:
D: men du.. hon har ju ingen tv...
jag: jo då... uppe i sitt rum.
D: vaddå? i sitt sovrum?
jag: ja... vaddårå?
D: men jag kan ju inte ligga i hennes säng o kolla på tv...
jag: jo då... det är ju därför J har gjort sig fin till ikväll...
givetvis var det inte därför J hade duschat och ansat + brun utan solat
men det var grymt kul att se D´s lite smått nervösa ansiktsuttryck i denna stund.
D: jaha, men jag går väl upp o lägger mig då...
det gick alla tiders, vi låg där, tre vuxna personer i en 120-säng och kollade på lilja
4-ever en lördagkväll i den forna hemstaden. konstigt mysigt.
imorse grattade vi J som fyllde 31 (37) med scones som J bakat, hur gott som helst.
i sann familje-anda kom J på att hon inte hade nåt margarin, 5 minuter innan allt egentligen
skulle vara klart... det löste sig...
syster nummer 2 och hennes famlij kom också dit.
jag kom att tänka på syster P´s yngsta sons sommarnöje när jag såg hur han med blandade
känslor hälsade och hälsades på av leia. de gillar varann dom två.
lilla söta O sprang runt naken och jagade leia. varje gång han kom ifatt henne
så ställde han sig och putade fram underkroppen och liksom tryckte sig lite mot leia.
när leia rörde sig, vickade på svansen o så så killade det till på O´s lilla petternicklas
vilket resulterade i ett skratt-tjut. leia blev lite skraj av ljudet och gick iväg och O jagade vidare.
så var liksom cirkeln sluten och de båda hade underhållning en stund.
LOVELY.
helgen närmar sig sitt slut, D o jag ska barnvakta ikväll när P och maken spelar tennis.
mysigare söndagskvällar får man leta efter.
tentorna ligger fortfarande ogjorda och känner jag mig själv rätt kommer jag att drabbas
av panikattack ungefär imorgon vid den här tiden. då kommer jag enligt tradition slita mitt
hår, skrika, blunda, fundera på att hoppa av plugget och förbanna mig själv för att jag alltid
väntar till sista stund.
känner jag mig själv helt rätt kommer tentorna vara klara på fredag/lördag nånstans och
magvärken kommer hålla i sig fram tills jag fått tillbaka dem. samma visa varje gång.
same procedure as last year james... same as always..
normalt när jag är tillbaka vid den "brottsplatsen"
går jag ut, träffar gamla vänner/bekanta och
dricker mig tillbaka till medeltiden, precis som man bör
och gör i den staden men icke denna gång.
ny upplevelse, bättre upplevelse.
jag och D var hemma hos H igår, sååå fina barn.
o sååå mysigt hus. sååå mysiga vänner. sååå bra
bara helt enkelt. måste börja åka dit mer. det är så dumt,
5 mil skiljer det mellan mitt och H´s hem, ändå
är det så svårt att få till det. det borde det inte vara!
sen hem till syster J, vi åt räkor o drack folköl (!) o sen
tittade vi på tv. J är lite speciell, inte alls som alla andra.
storbilds-tv o massa kanaler är inget som intresserar henne,
natur och en bra bok föredras för henne vilket föranledde denna konversation:
D: men du, vi kanske inte kan kolla på filmen ikväll...
jag: jo, de är klart vi kan, why?
D: jo... men har hon 2:an?
jag: jaaa, de är klart hon har...
och när vi väl anlände fortsatte det:
D: men du.. hon har ju ingen tv...
jag: jo då... uppe i sitt rum.
D: vaddå? i sitt sovrum?
jag: ja... vaddårå?
D: men jag kan ju inte ligga i hennes säng o kolla på tv...
jag: jo då... det är ju därför J har gjort sig fin till ikväll...
givetvis var det inte därför J hade duschat och ansat + brun utan solat
men det var grymt kul att se D´s lite smått nervösa ansiktsuttryck i denna stund.
D: jaha, men jag går väl upp o lägger mig då...
det gick alla tiders, vi låg där, tre vuxna personer i en 120-säng och kollade på lilja
4-ever en lördagkväll i den forna hemstaden. konstigt mysigt.
imorse grattade vi J som fyllde 31 (37) med scones som J bakat, hur gott som helst.
i sann familje-anda kom J på att hon inte hade nåt margarin, 5 minuter innan allt egentligen
skulle vara klart... det löste sig...
syster nummer 2 och hennes famlij kom också dit.
jag kom att tänka på syster P´s yngsta sons sommarnöje när jag såg hur han med blandade
känslor hälsade och hälsades på av leia. de gillar varann dom två.
lilla söta O sprang runt naken och jagade leia. varje gång han kom ifatt henne
så ställde han sig och putade fram underkroppen och liksom tryckte sig lite mot leia.
när leia rörde sig, vickade på svansen o så så killade det till på O´s lilla petternicklas
vilket resulterade i ett skratt-tjut. leia blev lite skraj av ljudet och gick iväg och O jagade vidare.
så var liksom cirkeln sluten och de båda hade underhållning en stund.
LOVELY.
helgen närmar sig sitt slut, D o jag ska barnvakta ikväll när P och maken spelar tennis.
mysigare söndagskvällar får man leta efter.
tentorna ligger fortfarande ogjorda och känner jag mig själv rätt kommer jag att drabbas
av panikattack ungefär imorgon vid den här tiden. då kommer jag enligt tradition slita mitt
hår, skrika, blunda, fundera på att hoppa av plugget och förbanna mig själv för att jag alltid
väntar till sista stund.
känner jag mig själv helt rätt kommer tentorna vara klara på fredag/lördag nånstans och
magvärken kommer hålla i sig fram tills jag fått tillbaka dem. samma visa varje gång.
same procedure as last year james... same as always..
backa in i glasshuset?!
hur definierar man en stor familj? jag har tre syskon, vi är alltså fyra stycken med samma föräldrar. skulle det kvalificera in som stor famlij? jag vet inte... medelsvensson har väl 2,3 barn? tur att vi blev 4, jag hade inte velat vara
0,3-barnet vilket rimligtvis borde varit min lott som nummer tre i skalan och dessutom hade jag inte
haft min guldklimp till lillebror. 4,0 rules. 2,3 sucks.
anyway, 50% av denna syskonskara har mer eller mindre dyslexi, det skapar många skratt emellanåt och här kommer ett exempel:
jag kan inte låta bli att småskratta (okej, asflabba) när jag tänker på mailkedjan jag hade med mina tre syskon förra sommaren. vår farfar skulle fylla 90 och vi ville överaska honom med en tripp ut till en ö med sjöräddningens båt och besättning då han varit en stolt medlem där sedan förra seklet typ.
min lillebror P1 inledde det hela med att skriva att vi borde tacka sjöräddningen, förslagsvis med något i bakvägen.
smygsnuskig som jag är kunde jag inte låta bli att påpeka att det här med bakvägen fick han sköta.
storasyster P2 hängde snabbt med på skämtet och skrev något i stil med att hon är gift så därför hade hon automatiskt frikort från alla former av utomäktenskapliga bakvägar.
lillebror greppar inte snuskanspelningarna på en gång och skriver sitt förslag ännu en gång men lite annorlunda:
jag menar ju att vi fixar en kaka men klanka på min stavning ni, vi tackar dom backvägen menar jag.
som om inte det vore nog avslutar han sitt mail med att ge en liten klapp på axeln till P2 som löd:
ps. P2, vi ska hålla ihop du och jag, dyslektikerna i familjen så kasta inte sten i glasshus.
behöver jag förtydliga hur kul det var med dessa mail? trodde inte det.
det härliga är att inför varje storhelg under året inträffar dessa mailbombningar och jag lär mig aldrig.
varje gång loggar jag in på mailen och konstaterar: huh, 23 nya mail på ett dygn, nu har jag fått spam på den här mailen också.
efter ett snabbt tryck på inkorgen och när jag lika fort ögnat igenom avsändarlistan konstaterar jag att det har dragit igång. även denna storhelg, i år igen. det kan handla om födelsedag, jul, påsk, midsommar osv osv osv.
mina syskon in action.m a o behöver jag ingen almanacka eftersom jag kan gå efter inkorgen om jag vill veta om det är dags för jul, nyår mm.
i love it! i love them! (nästan jämt)
0,3-barnet vilket rimligtvis borde varit min lott som nummer tre i skalan och dessutom hade jag inte
haft min guldklimp till lillebror. 4,0 rules. 2,3 sucks.
anyway, 50% av denna syskonskara har mer eller mindre dyslexi, det skapar många skratt emellanåt och här kommer ett exempel:
jag kan inte låta bli att småskratta (okej, asflabba) när jag tänker på mailkedjan jag hade med mina tre syskon förra sommaren. vår farfar skulle fylla 90 och vi ville överaska honom med en tripp ut till en ö med sjöräddningens båt och besättning då han varit en stolt medlem där sedan förra seklet typ.
min lillebror P1 inledde det hela med att skriva att vi borde tacka sjöräddningen, förslagsvis med något i bakvägen.
smygsnuskig som jag är kunde jag inte låta bli att påpeka att det här med bakvägen fick han sköta.
storasyster P2 hängde snabbt med på skämtet och skrev något i stil med att hon är gift så därför hade hon automatiskt frikort från alla former av utomäktenskapliga bakvägar.
lillebror greppar inte snuskanspelningarna på en gång och skriver sitt förslag ännu en gång men lite annorlunda:
jag menar ju att vi fixar en kaka men klanka på min stavning ni, vi tackar dom backvägen menar jag.
som om inte det vore nog avslutar han sitt mail med att ge en liten klapp på axeln till P2 som löd:
ps. P2, vi ska hålla ihop du och jag, dyslektikerna i familjen så kasta inte sten i glasshus.
behöver jag förtydliga hur kul det var med dessa mail? trodde inte det.
det härliga är att inför varje storhelg under året inträffar dessa mailbombningar och jag lär mig aldrig.
varje gång loggar jag in på mailen och konstaterar: huh, 23 nya mail på ett dygn, nu har jag fått spam på den här mailen också.
efter ett snabbt tryck på inkorgen och när jag lika fort ögnat igenom avsändarlistan konstaterar jag att det har dragit igång. även denna storhelg, i år igen. det kan handla om födelsedag, jul, påsk, midsommar osv osv osv.
mina syskon in action.m a o behöver jag ingen almanacka eftersom jag kan gå efter inkorgen om jag vill veta om det är dags för jul, nyår mm.
i love it! i love them! (nästan jämt)
vaddå herregud?
hur ett bra liv ska se ut varierar åsiktsmässigt hur mycket som helst.
det finns en relativt stor grupp som väljer ett... hmm... vad ska jag säga...
rent liv (?!) absolutist javisst men jag tänker i synnerhet på en annan
grupp. grupp kanske är fel att säga men det får duga i brist på annat.
jag har en person i min klass t ex (säkert flera...) som är kristen. denna person
har i och med det (är i o f s inte säker på att det är därför men ja, jag har fördomar...)
valt att inte dricka, inte ligga runt, inte svära osv osv osv.
det är säkert bra, det är imponerande, inspirerande, beundransvärt...
eller?
är det verkligen det?
är det inte ett lika aktivt val att faktiskt partaja på helgen, ligga lite här och var,
och säga satan istället för herregud... ?
egentligen...
vem säger att ett sätt är bättre än ett annat?
och hur kul är det?
visst, jag menar ju inte att livet går ut på att kröka och ligga, givetvis inte.
men... om jag väljer att helt avstå så är jag ju låst.
om jag håller sinnet öppet borde jag ju rimligen vara friare i min existens?
är jag helt ute och cyklar här eller har jag korn på något?
okej, min systerdotter t ex som är 12, skulle hon komma på att hon vill
leva sitt liv utan alkohol och intimkontakt skulle jag jubla.
åtminstone de närmsta 8 åren (hmm, kanske 20 år framåt...) men sen...
äh, jag vet inte men det är en tanke jag fick...
allt är bra i lagom mått... (allt inom lagens ramar...)
sverige = lagom... är det inte så?
är inte svenska det enda eller åtminstone ett av få språk som ens har ordet lagom?
vad vet jag... egentligen?!
skenet bedrar...
imorse på väg hem från jobbet mötte jag en polisbil.
i vanliga fall blir jag vettskrämd men inte längre.
förvånades över mig själv då jag istället för att handsvettas,
skaka och prata nervöst med mig själv i lugnande syfte helt
enkelt tittade på bilen, suckade och körde vidare.
anledning: trött och van.
jag var trött, jag är trött.
jag är van numera vid att polisen stirrar sig tårögda på
den krockade baxarbilen...
saab 9000, ahaa, den är snodd, verkar de tänka varje gång
så att polisen tittar skrämmer mig inte längre.
har aldrig haft anledning till att bli skrämd men blivit det ändå
men nu så, icke längre!! fett nice.
en intressant grej är hur olika olika personer reagerar på saker.
då tänker jag i synnerhet på stora, livsförändrande grejer men även annat.
under andra världskriget t ex då oerhört många människor orättvist
placerades i koncentrationsläger var det en grupp som gav upp och
mer eller mindre la sig ner och dog och en annan grupp som starkt kände att
"i helvete heller, jag ska komma härifrån levande".
överlevare eller tröstlös...
jag vet att jag är en överlevare, det har jag bevisat för mig själv genom
livet mer än en gång. ibland har det skett av mer eller mindre slumpmässiga
skäl och ibland av min vilja. men överlevt, det har jag gjort.
i vardagen använder jag detta på ett ganska fult sätt. när D och jag tjafsar
så är det en taktik jag har för att verkligen make my point, att dra upp denna tanke.
ponera att läget ligger såhär:
vi ska göra nåt, vad som helst och D orkar inte. han är trött, frusen, hängig, sjuk
you name it, han är det. vi dividerar om det där en stund och jag manar på (läs
tjatar). kom igen nu, upp och hoppa, sluta känn efter, vissa saker måste man
göra oavsett om man orkar eller ej osv osv osv.
sen surnar jag till och drar det ett steg längre:
sluta sjåpa dig, kom igen nu... va f*n, ge dig nu. nu går vi!
om han ändå inte kommer tar jag till mitt ess i rockärmen:
men åååh, du är en sån där som skulle lägga dig ner och dö om läget var
hopplöst för en stund, jag skulle bli stark och kämpa på. jag går själv.
o så, i 99 % av fallen pallrar sig sjuklingen/trötter/segis upp o off we go.
jag vet att mitt rockärms-ess är taget ur sitt sammanhang big time, att det
kan vara så att det kanske inte alls går att applicera här men ändå.
det funkar, det är bra, det duger...
varför laga något som inte är trasigt?
i vanliga fall blir jag vettskrämd men inte längre.
förvånades över mig själv då jag istället för att handsvettas,
skaka och prata nervöst med mig själv i lugnande syfte helt
enkelt tittade på bilen, suckade och körde vidare.
anledning: trött och van.
jag var trött, jag är trött.
jag är van numera vid att polisen stirrar sig tårögda på
den krockade baxarbilen...
saab 9000, ahaa, den är snodd, verkar de tänka varje gång
så att polisen tittar skrämmer mig inte längre.
har aldrig haft anledning till att bli skrämd men blivit det ändå
men nu så, icke längre!! fett nice.
en intressant grej är hur olika olika personer reagerar på saker.
då tänker jag i synnerhet på stora, livsförändrande grejer men även annat.
under andra världskriget t ex då oerhört många människor orättvist
placerades i koncentrationsläger var det en grupp som gav upp och
mer eller mindre la sig ner och dog och en annan grupp som starkt kände att
"i helvete heller, jag ska komma härifrån levande".
överlevare eller tröstlös...
jag vet att jag är en överlevare, det har jag bevisat för mig själv genom
livet mer än en gång. ibland har det skett av mer eller mindre slumpmässiga
skäl och ibland av min vilja. men överlevt, det har jag gjort.
i vardagen använder jag detta på ett ganska fult sätt. när D och jag tjafsar
så är det en taktik jag har för att verkligen make my point, att dra upp denna tanke.
ponera att läget ligger såhär:
vi ska göra nåt, vad som helst och D orkar inte. han är trött, frusen, hängig, sjuk
you name it, han är det. vi dividerar om det där en stund och jag manar på (läs
tjatar). kom igen nu, upp och hoppa, sluta känn efter, vissa saker måste man
göra oavsett om man orkar eller ej osv osv osv.
sen surnar jag till och drar det ett steg längre:
sluta sjåpa dig, kom igen nu... va f*n, ge dig nu. nu går vi!
om han ändå inte kommer tar jag till mitt ess i rockärmen:
men åååh, du är en sån där som skulle lägga dig ner och dö om läget var
hopplöst för en stund, jag skulle bli stark och kämpa på. jag går själv.
o så, i 99 % av fallen pallrar sig sjuklingen/trötter/segis upp o off we go.
jag vet att mitt rockärms-ess är taget ur sitt sammanhang big time, att det
kan vara så att det kanske inte alls går att applicera här men ändå.
det funkar, det är bra, det duger...
varför laga något som inte är trasigt?
maxat...
visst är det en förälders uppgift att stötta sina barn?
visst tycker föräldrar att egna barnet är bäst på allt?
och sötast?
och duktigast?
osv...
men... är det inte även en förälders uppgift att se till
att barnen får självinsikt, verklighetsuppfattning
och distans till sig själva?
ursäkta, men vart var alla idolsökandes föräldrar
när detta skulle ske?
men snälla... jag vet inte om jag ska skratta eller gråta
vissa är så dåliga att jag skrattar
andra är lika dåliga men så tragiska att jag nästan gråter.
jag blev full på min coca cola... är det bara jag som tänker:
jo men lilla vän, du har nog värre problem än så...
syskonen idag: en hel bunt, tre stycken... men hjärtana,
ni kan inte sjunga... GÅ HEM...
sluta sök till idol om ni inte kan sjunga...
herregud, JAG sjunger bättre än de flesta och jag suger
på att sjunga. jag är sämst men ändå bättre än er...
eller föresten, sluta inte att söka för då skulle programmet
va askasst, hur kul är det att se endast kanonbra människor?
trodde nya juryn skulle få problem men
herr bagge är ju hur skön som helst. han är den bästa jury-
medlemmen genom svensk idol-historia... kanske inte säger
så mycket eftersom det bara finns sju kandidater som tävlar om
titeln men ändock... that´s a fact!
o fru bagge va lite kul idag när hon desperat försökte hålla sig för
skratt när en pubertetskille som tog sig själv på alldeles för mycket allvar
försökte sig på nån whale-opera a la mörk... bite the dust and shut up...
e-type by the way rasar mot max för att de använder hans låt...
snälla herr e-type, dina låtar har aldrig varit så bra som de är
i max-versionen. lev och låt leva... max 4-ever!
ett litet ps. vissa människor, såna som man tar för givet alltid ska finnas i ens
liv gör inte det. det är dumt att ta för givet, även om det inte är personen utan
deras närvaro man litar på ska vara för alltid. det är så tråkigt när man
inser att de är borta. borta för alltid eller borta för nu spelar ingen roll för det
kan man inte veta och det känns i vilket fall.
visst tycker föräldrar att egna barnet är bäst på allt?
och sötast?
och duktigast?
osv...
men... är det inte även en förälders uppgift att se till
att barnen får självinsikt, verklighetsuppfattning
och distans till sig själva?
ursäkta, men vart var alla idolsökandes föräldrar
när detta skulle ske?
men snälla... jag vet inte om jag ska skratta eller gråta
vissa är så dåliga att jag skrattar
andra är lika dåliga men så tragiska att jag nästan gråter.
jag blev full på min coca cola... är det bara jag som tänker:
jo men lilla vän, du har nog värre problem än så...
syskonen idag: en hel bunt, tre stycken... men hjärtana,
ni kan inte sjunga... GÅ HEM...
sluta sök till idol om ni inte kan sjunga...
herregud, JAG sjunger bättre än de flesta och jag suger
på att sjunga. jag är sämst men ändå bättre än er...
eller föresten, sluta inte att söka för då skulle programmet
va askasst, hur kul är det att se endast kanonbra människor?
trodde nya juryn skulle få problem men
herr bagge är ju hur skön som helst. han är den bästa jury-
medlemmen genom svensk idol-historia... kanske inte säger
så mycket eftersom det bara finns sju kandidater som tävlar om
titeln men ändock... that´s a fact!
o fru bagge va lite kul idag när hon desperat försökte hålla sig för
skratt när en pubertetskille som tog sig själv på alldeles för mycket allvar
försökte sig på nån whale-opera a la mörk... bite the dust and shut up...
e-type by the way rasar mot max för att de använder hans låt...
snälla herr e-type, dina låtar har aldrig varit så bra som de är
i max-versionen. lev och låt leva... max 4-ever!
ett litet ps. vissa människor, såna som man tar för givet alltid ska finnas i ens
liv gör inte det. det är dumt att ta för givet, även om det inte är personen utan
deras närvaro man litar på ska vara för alltid. det är så tråkigt när man
inser att de är borta. borta för alltid eller borta för nu spelar ingen roll för det
kan man inte veta och det känns i vilket fall.
good times... på nåt vis...
läste nån random blogg idag som visade sig vara
en riktigt fjortisblogg a la: den o den är så snygg,
han o hon skulle passa sååå bra ihop, han vill
jag pussa mm. mm. mm. (inte riktigt så illa med
lite den stilen).
anyway, det ledde mina tankar oavkortat in på
gamla minnen från då jag själv var fjortis.
det känns som 100 år sen och sett till livserfarenhet
så är det nog motsvarande den tiden...
men... jag minns då sånt snack var det enda man
ägnade sig åt... roligast att tänka på i efterhand är det
hypotetiska pratet,
vad man skulle kunna tänka sig att göra och inte göra.
exempel:
men han då! skulle du kunna tänka dig att ligga med honom?
(frågan följdes av överdrivet fnitter...)
näää såklart inte... meh, tror du de eller?
följdfråga:
inte ens om han var den sista personen i världen?
kanske... eller näää...
osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv
två tankar om detta:
1. vilken jävla diss, inte ens som sista person i världen skulle
killen ha en chans, då är det illa. värsta dissen! första frågan är lätt nej
och andra gången med lite värre omständigheter så övervägs det men
blir ändå nej... stackars kille...
2. om jag skulle vara ensam kvar i världen tillsammans med nån
stackare till grabb så är väl ligga det sista man tänker på? eller?
människosläktet är i princip utrotat och världens undergång väntar;
om man tänker på att ligga där och då kan vi snacka nymfoman-varning...
(vissa andra tankar finns också, som t ex varför man ens för en sådan
konversation men det är sååå kul... )
liknande grej finns ju kvar på ett sätt idag, trots att fjortistiden är passerad..
leken: välj mellan sjuk grej 1 och sjuk grej 2.
riktigt låg humor men ack så kul a la;
vad skulle du välja om du var tvungen att äta bajs; korv eller diarré?
det är dessvärre min typ av humor i vissa lägen (läs alla).
ju snuskigare desto bättre... då är jag i mitt esse... på gott och ont.
(tänk att detta inlägg började med att fjortisar är omogna och slutar med detta??!!)
föresten fanns det en sak till man roade sig med "förr"(vilket fattigt liv jag verkar
ha haft, förhoppningsvis hade jag nån mer sak som roade...) .
säg "isak min bror" på engelska...
jättekul... på något oförklarligt vis..
detta "skämt" tog mig flera år att förstå
isak min bror (i suck my brother... )
den snuskiga delen av min hjärna (ca 90% av den)
hade inte vaknat till liv ännu men satan
vad jag har tagit igen det på senare år...
en annan grej man kan roa sig åt som går i samma stil
är att på engelska säga:
SNÖ
ÄRTA
STOL
TIO
om man säger dem på rad i rätt följd på engelska
men lyssnar vad det låter som på svenska får man
en mycket (läs inte alls) rolig mening...
eller att säga ungkarl många gånger fort...
friskt vågat hälften vunnet...
en riktigt fjortisblogg a la: den o den är så snygg,
han o hon skulle passa sååå bra ihop, han vill
jag pussa mm. mm. mm. (inte riktigt så illa med
lite den stilen).
anyway, det ledde mina tankar oavkortat in på
gamla minnen från då jag själv var fjortis.
det känns som 100 år sen och sett till livserfarenhet
så är det nog motsvarande den tiden...
men... jag minns då sånt snack var det enda man
ägnade sig åt... roligast att tänka på i efterhand är det
hypotetiska pratet,
vad man skulle kunna tänka sig att göra och inte göra.
exempel:
men han då! skulle du kunna tänka dig att ligga med honom?
(frågan följdes av överdrivet fnitter...)
näää såklart inte... meh, tror du de eller?
följdfråga:
inte ens om han var den sista personen i världen?
kanske... eller näää...
osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv osv
två tankar om detta:
1. vilken jävla diss, inte ens som sista person i världen skulle
killen ha en chans, då är det illa. värsta dissen! första frågan är lätt nej
och andra gången med lite värre omständigheter så övervägs det men
blir ändå nej... stackars kille...
2. om jag skulle vara ensam kvar i världen tillsammans med nån
stackare till grabb så är väl ligga det sista man tänker på? eller?
människosläktet är i princip utrotat och världens undergång väntar;
om man tänker på att ligga där och då kan vi snacka nymfoman-varning...
(vissa andra tankar finns också, som t ex varför man ens för en sådan
konversation men det är sååå kul... )
liknande grej finns ju kvar på ett sätt idag, trots att fjortistiden är passerad..
leken: välj mellan sjuk grej 1 och sjuk grej 2.
riktigt låg humor men ack så kul a la;
vad skulle du välja om du var tvungen att äta bajs; korv eller diarré?
det är dessvärre min typ av humor i vissa lägen (läs alla).
ju snuskigare desto bättre... då är jag i mitt esse... på gott och ont.
(tänk att detta inlägg började med att fjortisar är omogna och slutar med detta??!!)
föresten fanns det en sak till man roade sig med "förr"(vilket fattigt liv jag verkar
ha haft, förhoppningsvis hade jag nån mer sak som roade...) .
säg "isak min bror" på engelska...
jättekul... på något oförklarligt vis..
detta "skämt" tog mig flera år att förstå
isak min bror (i suck my brother... )
den snuskiga delen av min hjärna (ca 90% av den)
hade inte vaknat till liv ännu men satan
vad jag har tagit igen det på senare år...
en annan grej man kan roa sig åt som går i samma stil
är att på engelska säga:
SNÖ
ÄRTA
STOL
TIO
om man säger dem på rad i rätt följd på engelska
men lyssnar vad det låter som på svenska får man
en mycket (läs inte alls) rolig mening...
eller att säga ungkarl många gånger fort...
friskt vågat hälften vunnet...
what ugly people say...
vissa människor förundrar mig.
de jag syftar på nu på ett inte allt för positivt sätt.
rättare sagt, på ett jävligt negativt sätt...
säkerligen har alla någon gång stött på denna sort.
typen som inte har några gränser, som inte vet vad
integritet är och som inte alls har nån känsla för vad man
berättar för främmande/ytligt bekanta.
igår hände det mig, big time!
jag var med som hårmodell och en tjej där utmärkte sig som nyligen nämnd sort.
första frågan:
hon: pluggar du?
jag: ja de gör jag, du med?
hon: ja, men jag får inte ta mer csn för jag har pluggat så mkt så jobbar också.
so far so good men...
jag: jaha, ja det är jobbigt att både jobba o plugga.
hon: jo, mitt ex tryckte ner mig så psykiskt så skolan gick inge bra... alltså hennes pappa
(o så nickade hon mot sitt barn på ca 7 år).
öööhhh.. jaha... vad ska jag säga? jag känner inte människan...
jag: mhmm, va trist. jag måste nog gå ut o ta lite luft nu.. vi ses sen...
o så stack jag... o försökte undvika henne men det fanns allt för lite utrymme och
allt för många tillfällen att prata så såhär fortsatte hela dan.
jag vet nog mer om hennes jobbiga förflutna och henne i allmänhet än jag vet om mig själv.
hennes dotter avslöjade en hel del också, hon pratade om att det var
onödigt att gifta sig, att dyra saker är sämre än billiga och att hennes mamma behöver
nån som tar hand om henne osv osv osv.
huh, gillar inte denna typ av människor.
hon berättade även för samtliga inblandade i denna hår-ensemble och scenansvariga att
dottern nu var ledsen för att pappan inte ville komma och hämta den stackars 7-åringen.
från 9 på morgonen till halv 10 på kvällen var denna stackars tjej backstage. hennes dag
bestod av att titta på film och äta, äta, äta.
jag är inte rätt person att döma men kanske inte den bästa lösningen?!
konstiga människor.
en liknande typ är de som frågar om... ALLT och som inte bromsar sig det minsta.
träffade på en sådan för ett tag sen som dessutom var från stan jag bodde i förut så med
hemsk dialekt och nyfiken attityd körde det igång:
har du kille? va hetör han då? va jöbber han mä? jasså, o hans mamme o pappe dåh?
jöbber di i stan ällör? jasså, o va heter di dåh? jasså duh, o di bor där ällör? jaha du,
ja kanske vet vikke di är om en säger, va heter di i efternamn? osv osv osv...
i all oändlighet... eller, tills jag inte orkade utan hiitade på nån urkass ursäkt o lämnade kvinnan
och frågorna... orka...
en taskig tanke jag tänker ibland men nästan aldrig pratar om och som är allt annat än politiskt
korrekt är att det finns förvånansvärt många fula människor. alltså, jag menar de chockfula.
de som man möter på gatan och som man av tvångsmässigt beteende vänder sig om efter
av förvåning. de med så fett hår att de skulle kunna polera hela globens utsida,
så mycket övervikt att motsvarande mängd mat skulle kunna stoppa världssvälten,
de med så stor och porig näsa att hela världens sorkar skulle kunna gömma sig osv osv osv.
det är taskigt att tänka så men ändå håller sig tanken kvar i mitt huvud.
det är insidan som räknas, för all del men...
har ni tänkt på att de som säger det oftast inte har haft allt för stor tur i det genetiska lotteriet?!
hårmodellandet by the way: jag har nu inte bara glasögon, jag har även silverfärgat hår med
inslag av lila/ultraviolett... låter nog värre än det ser ut... hoppas innerligt det iaf.
känns rätt okej, ser ut som trollmor alt. att jag har transplanterat en 100-årings hår på mitt huvud.
glasögon + hår får mig att tro att jag ser ut lite som en arkitekt eller liknande.
(sanningen ligger nog närmar trollmor än arkitekt men jag mår bra av att lura mig själv).
laugh now, cry later...
de jag syftar på nu på ett inte allt för positivt sätt.
rättare sagt, på ett jävligt negativt sätt...
säkerligen har alla någon gång stött på denna sort.
typen som inte har några gränser, som inte vet vad
integritet är och som inte alls har nån känsla för vad man
berättar för främmande/ytligt bekanta.
igår hände det mig, big time!
jag var med som hårmodell och en tjej där utmärkte sig som nyligen nämnd sort.
första frågan:
hon: pluggar du?
jag: ja de gör jag, du med?
hon: ja, men jag får inte ta mer csn för jag har pluggat så mkt så jobbar också.
so far so good men...
jag: jaha, ja det är jobbigt att både jobba o plugga.
hon: jo, mitt ex tryckte ner mig så psykiskt så skolan gick inge bra... alltså hennes pappa
(o så nickade hon mot sitt barn på ca 7 år).
öööhhh.. jaha... vad ska jag säga? jag känner inte människan...
jag: mhmm, va trist. jag måste nog gå ut o ta lite luft nu.. vi ses sen...
o så stack jag... o försökte undvika henne men det fanns allt för lite utrymme och
allt för många tillfällen att prata så såhär fortsatte hela dan.
jag vet nog mer om hennes jobbiga förflutna och henne i allmänhet än jag vet om mig själv.
hennes dotter avslöjade en hel del också, hon pratade om att det var
onödigt att gifta sig, att dyra saker är sämre än billiga och att hennes mamma behöver
nån som tar hand om henne osv osv osv.
huh, gillar inte denna typ av människor.
hon berättade även för samtliga inblandade i denna hår-ensemble och scenansvariga att
dottern nu var ledsen för att pappan inte ville komma och hämta den stackars 7-åringen.
från 9 på morgonen till halv 10 på kvällen var denna stackars tjej backstage. hennes dag
bestod av att titta på film och äta, äta, äta.
jag är inte rätt person att döma men kanske inte den bästa lösningen?!
konstiga människor.
en liknande typ är de som frågar om... ALLT och som inte bromsar sig det minsta.
träffade på en sådan för ett tag sen som dessutom var från stan jag bodde i förut så med
hemsk dialekt och nyfiken attityd körde det igång:
har du kille? va hetör han då? va jöbber han mä? jasså, o hans mamme o pappe dåh?
jöbber di i stan ällör? jasså, o va heter di dåh? jasså duh, o di bor där ällör? jaha du,
ja kanske vet vikke di är om en säger, va heter di i efternamn? osv osv osv...
i all oändlighet... eller, tills jag inte orkade utan hiitade på nån urkass ursäkt o lämnade kvinnan
och frågorna... orka...
en taskig tanke jag tänker ibland men nästan aldrig pratar om och som är allt annat än politiskt
korrekt är att det finns förvånansvärt många fula människor. alltså, jag menar de chockfula.
de som man möter på gatan och som man av tvångsmässigt beteende vänder sig om efter
av förvåning. de med så fett hår att de skulle kunna polera hela globens utsida,
så mycket övervikt att motsvarande mängd mat skulle kunna stoppa världssvälten,
de med så stor och porig näsa att hela världens sorkar skulle kunna gömma sig osv osv osv.
det är taskigt att tänka så men ändå håller sig tanken kvar i mitt huvud.
det är insidan som räknas, för all del men...
har ni tänkt på att de som säger det oftast inte har haft allt för stor tur i det genetiska lotteriet?!
hårmodellandet by the way: jag har nu inte bara glasögon, jag har även silverfärgat hår med
inslag av lila/ultraviolett... låter nog värre än det ser ut... hoppas innerligt det iaf.
känns rätt okej, ser ut som trollmor alt. att jag har transplanterat en 100-årings hår på mitt huvud.
glasögon + hår får mig att tro att jag ser ut lite som en arkitekt eller liknande.
(sanningen ligger nog närmar trollmor än arkitekt men jag mår bra av att lura mig själv).
laugh now, cry later...
rullande tankar..
läste om rättegången mot tito beltran.. vissa säger si, andra säger så.
en kändis har sagt att han har svårt att tänka sig tito som en våld-
täktsman... är det nån som någonsin trott att man kan se på en person om
den är våldtäktsman eller inte? om det vore så skulle det väl knappast finnas
olösta fall.. är inte det en av sakerna som gör det så grymt otäckt, att det kan vara
vem som helst, att de som begår såna brott ser ut som vem som helst?
kan tänka sig... utan att nämna namn undrar jag hur detta pianospelande
hårsvall tänker när han yttrar sig på så vis... en annan konstig grej är att ingen
riktigt minns... om någon pratat med en om en eventuell våldtäkt så minns man
väl det? eller är det något man nämner i förbifarten och som inte läggs på minnet?
tar man inte lite väl lätt på det hela då? nu är han fälld och det är bra!
listor skickas runt via mail om att piratebay ska ta bort obduktionsbilderna på barnen.
kanske är det viktigt för att markera men det förändrar ju inte faktumet att de finns där.
en lista för ändrad lag vore kanske bättre, bilderna finns ju redan där i cyberwebben...
(vill gärna få lite dr Phil-känsla över det här... o som alla vet så säger han cyberwebben
när det gäller allvarliga grejer..)
o ändrad lag föresten, hade advokaten yrkat på sekretess hade väl det här inte hänt
så lagen finns väl redan om jag fattat rätt...?! jag kan ha fel men sannolikheten
talar emot något sådant... jag är sååå ödmjuk by the way, det riktigt lyser
igenom nu känner jag... en nypa salt eller två kan behövas för att läsa detta...
ibland slår det mig hur olika två lika personer kan reagera på en och samma sak.
det kan vara allt från små till stora saker. min syster J och jag till exempel.
vi är ganska lika, nu när jag fått brillor är vi än mer lika varann uteseendemässigt.
även personlighetsmässigt är vi ganska lika, hur vi tänker, resonerar osv.
men det är vissa saker som skiljer sig grymt mycket. syster J ser det mesta med
positiva ögon medans jag är mer realistiskt tråkig. hon är också realistiskt, men på
ett betydligt mer entusiastiskt sätt...
ett exempel på min systers och min olika reaktion var när jag läste i tidningen för nån
vecka sedan om att man kan få cykla på nya E18.
jag hann inte mer än tänka:
vem fan vill göra nåt sånt? väg som väg, cykel som cykel... hur kul kan det vara?
innan syster ringer och är på gränsen till lyrisk:
åh, har du sett? man kan cykla på E18, jag tänkte ta mina rullskidor och åka dit. ska
vi ses där?
eehm... hmm... njae alltså... eller... kanske... nej föresten... eller jo...ääh jag vet inte.
ska ringa J i denna stund och se om hon rullar på E18... det skulle inte förvåna mig om
hon är det... själv sitter jag nyvaken efter nattens jobb. tärningen är rullad, inte kastad!
jahaja, nu ska jag o leia fara iväg till E18 och kolla när syster rullskidar fram där...
mitt prio är att hälsa på hunden hon är vakt åt denna helg, en likadan som lilla
leia... mysigt... naaajsss! syster kan rulla på medans jag tittar på rumpnosning!
prioriteringar... =)
en kändis har sagt att han har svårt att tänka sig tito som en våld-
täktsman... är det nån som någonsin trott att man kan se på en person om
den är våldtäktsman eller inte? om det vore så skulle det väl knappast finnas
olösta fall.. är inte det en av sakerna som gör det så grymt otäckt, att det kan vara
vem som helst, att de som begår såna brott ser ut som vem som helst?
kan tänka sig... utan att nämna namn undrar jag hur detta pianospelande
hårsvall tänker när han yttrar sig på så vis... en annan konstig grej är att ingen
riktigt minns... om någon pratat med en om en eventuell våldtäkt så minns man
väl det? eller är det något man nämner i förbifarten och som inte läggs på minnet?
tar man inte lite väl lätt på det hela då? nu är han fälld och det är bra!
listor skickas runt via mail om att piratebay ska ta bort obduktionsbilderna på barnen.
kanske är det viktigt för att markera men det förändrar ju inte faktumet att de finns där.
en lista för ändrad lag vore kanske bättre, bilderna finns ju redan där i cyberwebben...
(vill gärna få lite dr Phil-känsla över det här... o som alla vet så säger han cyberwebben
när det gäller allvarliga grejer..)
o ändrad lag föresten, hade advokaten yrkat på sekretess hade väl det här inte hänt
så lagen finns väl redan om jag fattat rätt...?! jag kan ha fel men sannolikheten
talar emot något sådant... jag är sååå ödmjuk by the way, det riktigt lyser
igenom nu känner jag... en nypa salt eller två kan behövas för att läsa detta...
ibland slår det mig hur olika två lika personer kan reagera på en och samma sak.
det kan vara allt från små till stora saker. min syster J och jag till exempel.
vi är ganska lika, nu när jag fått brillor är vi än mer lika varann uteseendemässigt.
även personlighetsmässigt är vi ganska lika, hur vi tänker, resonerar osv.
men det är vissa saker som skiljer sig grymt mycket. syster J ser det mesta med
positiva ögon medans jag är mer realistiskt tråkig. hon är också realistiskt, men på
ett betydligt mer entusiastiskt sätt...
ett exempel på min systers och min olika reaktion var när jag läste i tidningen för nån
vecka sedan om att man kan få cykla på nya E18.
jag hann inte mer än tänka:
vem fan vill göra nåt sånt? väg som väg, cykel som cykel... hur kul kan det vara?
innan syster ringer och är på gränsen till lyrisk:
åh, har du sett? man kan cykla på E18, jag tänkte ta mina rullskidor och åka dit. ska
vi ses där?
eehm... hmm... njae alltså... eller... kanske... nej föresten... eller jo...ääh jag vet inte.
ska ringa J i denna stund och se om hon rullar på E18... det skulle inte förvåna mig om
hon är det... själv sitter jag nyvaken efter nattens jobb. tärningen är rullad, inte kastad!
jahaja, nu ska jag o leia fara iväg till E18 och kolla när syster rullskidar fram där...
mitt prio är att hälsa på hunden hon är vakt åt denna helg, en likadan som lilla
leia... mysigt... naaajsss! syster kan rulla på medans jag tittar på rumpnosning!
prioriteringar... =)
en räddande modifierad sanning..
när jag är ute o går med leia slår det mig ibland vilka
märkliga människor det finns.
eftersom leia har varit slö på sistone går det inte så fort
när vi promenerar och hon stannar och vägrar titt som tätt.
jag, som har sett mästaren cesar på tv4+, rycker till lite i kopplet och
fortsätter gå för det är minsann jag som är flockledaren.
då i alla fall kommer en tjockistant och säger:
men du, hon verkar inte vilja gå stackarn... min vovve är likadan...
jag svarar, med all resekt för äldre och artigheten personifierad:
hihi, nej, hon verkar visst inte det...
samtidigt som jag tänker:
men du fettis, om din hund är hälften så fet som du är det ju inte så konstigt..
och vaddå stackarn? om leia inte är så sugen på att gå men vi ändå gör det
och hon gillar det bara hon kommer igång är hon väl ingen stackare? kanske
är det din hund som är stackare som får välltra runt med dig?
(snacka om att hon träffade en öm tå... brukar inte va riktigt så passive agressive...)
andra konstiga personer är de som tycker att det är helt självklart att hundarna ska
hälsa alt. står helt tafatta när deras hundar tuggar fradga och är helt galna för att de
så gärna vill sniffa leia i baken...
de som bara släpper fram sina hundar har jag kommit på ett knep för att slippa en
andra gång... tricket? aaah, jo just när deras hundar slänger sig fram och matte/husse
står där o ser allmänt puckade ut vet jag att leia kommer visa tänderna och morra.
så säger husse/matte: oj vilket humör, o så söööööt.
jo, svarar jag, hon har blivit lite personlighetsförändrad sen hon blev sjuk...
visste inte att det smittade så lätt...
vill man bli av med hundägare fort är det ett sätt som garanterat lyckas.
taskigt kanske men effektivt som bara den.
första gången man möter en hund som blir helt psyko av längtan efter att
morsa på leias bakdel och husse/matte står som frågetecken och ler lite förläget
o inte alls vet vad de ska ta sig till tänker jag ofta: köpet va genomtänkt eller?
men ger dem ändå en medmänsklig tanke a la; kanske är de hundvakt och
inte känner hunden utan och innan... ovana.. vad vet jag...
men sen möter man dem dag efter dag, gång efter gång och till slut uppkommer
endast en tanke:
men för fan, gå en kurs, gör nåt, är du dum i hela huvudet eller?
körkort för hund kanske inte är en så dum idé...
apropå hundkörkort; vilken skillnad på krav som ställs när det gäller
adoptionsföräldrar resp. biologiska föräldrar.
adopterande får minsann under x antal år gå kurser och bevisa bortom allt tvivel att de är
lämpliga. kan du av egen maskin få barn finns inga som helst (okej, vissa men inte många
i jämförelse) krav om inte soc mot förmodan får upp ögonen för dig... knepigt...
lämplighetsprövning borde kanske alla få genomgå eller? äh jag vet inte, verkar orimligt
bara att det är sån enorm skillnad i kraven som ställs. du får inte adoptera om du passerat
en viss ålder, typ 45 eller vad det nu är
men kan du själv, ja då pluppar vi gärna in ägg i en 65-årig rynkig buk... det är sjukt.
tänk att få en mamma som är pensionär redan när du föds? känns de ball? njae...
det finns mormödrar som är i 40-årsåldern... kontra det med en förstföderska som är 25 år äldre...
all utveckling är inte bra utveckling.
märkliga människor det finns.
eftersom leia har varit slö på sistone går det inte så fort
när vi promenerar och hon stannar och vägrar titt som tätt.
jag, som har sett mästaren cesar på tv4+, rycker till lite i kopplet och
fortsätter gå för det är minsann jag som är flockledaren.
då i alla fall kommer en tjockistant och säger:
men du, hon verkar inte vilja gå stackarn... min vovve är likadan...
jag svarar, med all resekt för äldre och artigheten personifierad:
hihi, nej, hon verkar visst inte det...
samtidigt som jag tänker:
men du fettis, om din hund är hälften så fet som du är det ju inte så konstigt..
och vaddå stackarn? om leia inte är så sugen på att gå men vi ändå gör det
och hon gillar det bara hon kommer igång är hon väl ingen stackare? kanske
är det din hund som är stackare som får välltra runt med dig?
(snacka om att hon träffade en öm tå... brukar inte va riktigt så passive agressive...)
andra konstiga personer är de som tycker att det är helt självklart att hundarna ska
hälsa alt. står helt tafatta när deras hundar tuggar fradga och är helt galna för att de
så gärna vill sniffa leia i baken...
de som bara släpper fram sina hundar har jag kommit på ett knep för att slippa en
andra gång... tricket? aaah, jo just när deras hundar slänger sig fram och matte/husse
står där o ser allmänt puckade ut vet jag att leia kommer visa tänderna och morra.
så säger husse/matte: oj vilket humör, o så söööööt.
jo, svarar jag, hon har blivit lite personlighetsförändrad sen hon blev sjuk...
visste inte att det smittade så lätt...
vill man bli av med hundägare fort är det ett sätt som garanterat lyckas.
taskigt kanske men effektivt som bara den.
första gången man möter en hund som blir helt psyko av längtan efter att
morsa på leias bakdel och husse/matte står som frågetecken och ler lite förläget
o inte alls vet vad de ska ta sig till tänker jag ofta: köpet va genomtänkt eller?
men ger dem ändå en medmänsklig tanke a la; kanske är de hundvakt och
inte känner hunden utan och innan... ovana.. vad vet jag...
men sen möter man dem dag efter dag, gång efter gång och till slut uppkommer
endast en tanke:
men för fan, gå en kurs, gör nåt, är du dum i hela huvudet eller?
körkort för hund kanske inte är en så dum idé...
apropå hundkörkort; vilken skillnad på krav som ställs när det gäller
adoptionsföräldrar resp. biologiska föräldrar.
adopterande får minsann under x antal år gå kurser och bevisa bortom allt tvivel att de är
lämpliga. kan du av egen maskin få barn finns inga som helst (okej, vissa men inte många
i jämförelse) krav om inte soc mot förmodan får upp ögonen för dig... knepigt...
lämplighetsprövning borde kanske alla få genomgå eller? äh jag vet inte, verkar orimligt
bara att det är sån enorm skillnad i kraven som ställs. du får inte adoptera om du passerat
en viss ålder, typ 45 eller vad det nu är
men kan du själv, ja då pluppar vi gärna in ägg i en 65-årig rynkig buk... det är sjukt.
tänk att få en mamma som är pensionär redan när du föds? känns de ball? njae...
det finns mormödrar som är i 40-årsåldern... kontra det med en förstföderska som är 25 år äldre...
all utveckling är inte bra utveckling.
klagolåt från mitt ide...
tentan ligger lika oskriven som den var i början
av veckan. jag har sovit i en vecka typ. vecka 37 var veckan
jag gick i ide... idag måste jag dock kliva ur mitt ide eftersom
det är jobb som gäller tre nätter i rad. apatiskt trött är vad jag är.
4-årskalaset var helmysigt. A öppnade sina paket och efter att ha
rivit bort ett litet hörn på ett fyrkantigt paket så pirat-innehållet
blottades lite lite grann ropade han:
åh pappa pappa, jag har fått nånting jättefint.
innan han ens sett vad det var. det är så ljuvligt med sån
ren entusiasm över både små och stora saker. mer sånt!!
önskemiddagen bestod av fattiga riddare och tårta. det är grejer det!
suck... ibland får jag känslan av att jag gör allt hemma.
detta är naturligtvis inte sant men då och då
får jag utbrott som gränsar till dramaqueen-aktiga
och konstaterar att jag aldrig mer kommer att göra
nåt här hemma utan att det får stå och förfalla framför
ögonen på mig, D och leia. jag skiter i vilket.
det är ju heller inte sant.
det svåra här är inte att få D att göra saker utan att
acceptera att han inte gör dem på samma sätt som jag
gör. när D hugger i och tar fram dammsugaren t ex, är jag nöjd då?
nej då, bitterfittan sitter i vardagsrummet och hojtar om både det ena
och det andra som vore bäst att göra först... inte så nice.
jag lagar alltid all mat till exempel.
till saken hör ju att D äter kött och inte jag vilket auto innebär att två
olika rätter ska lagas varje middag...
när jag suckar och klagar och bestämmer mig för att
aldrig mer göra mat så säger han att han kan göra det.
och visst, jättesnällt men...
till saken hör att jag är lite av ett kontrollfreak när det gäller
just min mat och därför helst äter det jag själv lagat... men ändå.
en annan grej som talar emot D´s matlagning är den gången
han gjorde mat och hans tallrik bestod av mikrade korvar och
makaroner och på min tallrik låg ett gäng grönsaker som jag inte
vet om de var stekta eller kokta... omöjligt att säga...
tack love men jag kan laga maten...
ibland blir det inte helt bra... :
Dom vill ge oss en tredjedel av intäkterna, men vi sa att vi ska ha minst en fjärdedel.
av veckan. jag har sovit i en vecka typ. vecka 37 var veckan
jag gick i ide... idag måste jag dock kliva ur mitt ide eftersom
det är jobb som gäller tre nätter i rad. apatiskt trött är vad jag är.
4-årskalaset var helmysigt. A öppnade sina paket och efter att ha
rivit bort ett litet hörn på ett fyrkantigt paket så pirat-innehållet
blottades lite lite grann ropade han:
åh pappa pappa, jag har fått nånting jättefint.
innan han ens sett vad det var. det är så ljuvligt med sån
ren entusiasm över både små och stora saker. mer sånt!!
önskemiddagen bestod av fattiga riddare och tårta. det är grejer det!
suck... ibland får jag känslan av att jag gör allt hemma.
detta är naturligtvis inte sant men då och då
får jag utbrott som gränsar till dramaqueen-aktiga
och konstaterar att jag aldrig mer kommer att göra
nåt här hemma utan att det får stå och förfalla framför
ögonen på mig, D och leia. jag skiter i vilket.
det är ju heller inte sant.
det svåra här är inte att få D att göra saker utan att
acceptera att han inte gör dem på samma sätt som jag
gör. när D hugger i och tar fram dammsugaren t ex, är jag nöjd då?
nej då, bitterfittan sitter i vardagsrummet och hojtar om både det ena
och det andra som vore bäst att göra först... inte så nice.
jag lagar alltid all mat till exempel.
till saken hör ju att D äter kött och inte jag vilket auto innebär att två
olika rätter ska lagas varje middag...
när jag suckar och klagar och bestämmer mig för att
aldrig mer göra mat så säger han att han kan göra det.
och visst, jättesnällt men...
till saken hör att jag är lite av ett kontrollfreak när det gäller
just min mat och därför helst äter det jag själv lagat... men ändå.
en annan grej som talar emot D´s matlagning är den gången
han gjorde mat och hans tallrik bestod av mikrade korvar och
makaroner och på min tallrik låg ett gäng grönsaker som jag inte
vet om de var stekta eller kokta... omöjligt att säga...
tack love men jag kan laga maten...
ibland blir det inte helt bra... :
Dom vill ge oss en tredjedel av intäkterna, men vi sa att vi ska ha minst en fjärdedel.
tjejmiddag? njae...
aftonbladet ska öppna en ny sajt... för kvinnor.
är det jämställdhet?
när vi delar upp kvinnor och män i två fack...
är det inte lika villkor för alla vi vill åt?
eller vill vi bara dela upp könen, separera dem och
anpassa världen till de två facken med allt vad det innebär?
killarnas aftonblad innehåller nyheter och bilar,
kvinnornas? bantning och mode är väl en inte allt för vågad
gissning?! fack it...
den nya kvinnosajten, wendela, ska vara som en tjejmiddag
som aldrig tar slut... är det så kvinnor vill läsa nyheter?
hur man får barnen i säng och hur man säljer in sig själv på dejting-
marknaden? behöver inte män veta hur ungarna ska läggas?
är sånt här ett steg i rätt riktning? egentligen?
"Välkommen till Wendela – tjejmiddagen som aldrig tar slut.
Här pratar vi om allt från dildos till döden. Och du är bjuden."
är det ett dålgit skämt eller?
dåligt självförtroende på jobbet, dejting, dildos och barntips...
är det vad kvinnors liv handlar om? är det allt livet går ut på?
är resten av aftonbladet som handlar om vad som faktiskt händer
i världen männens sajt?
vi behöver inte bry våra små kvinnohjärnor om så svåra saker?
bara vi hittar rätt dildo, boostar oss själv på jobbet och får ungarna
i säng så är vi nöjda och glada...
ska jag behöva läsa "riktiga" aftonbladet i smyg nu? är den plötsligt
off-limit för mig eftersom jag är hänvisad till tjejmiddagen?
jag vill inte läsa om dildos, jag vill läsa nyheter...
är det okej ändå eller är jag en outsider som inte fattat nåt ?
då är jag gärna det i så fall...
är det jämställdhet?
när vi delar upp kvinnor och män i två fack...
är det inte lika villkor för alla vi vill åt?
eller vill vi bara dela upp könen, separera dem och
anpassa världen till de två facken med allt vad det innebär?
killarnas aftonblad innehåller nyheter och bilar,
kvinnornas? bantning och mode är väl en inte allt för vågad
gissning?! fack it...
den nya kvinnosajten, wendela, ska vara som en tjejmiddag
som aldrig tar slut... är det så kvinnor vill läsa nyheter?
hur man får barnen i säng och hur man säljer in sig själv på dejting-
marknaden? behöver inte män veta hur ungarna ska läggas?
är sånt här ett steg i rätt riktning? egentligen?
"Välkommen till Wendela – tjejmiddagen som aldrig tar slut.
Här pratar vi om allt från dildos till döden. Och du är bjuden."
är det ett dålgit skämt eller?
dåligt självförtroende på jobbet, dejting, dildos och barntips...
är det vad kvinnors liv handlar om? är det allt livet går ut på?
är resten av aftonbladet som handlar om vad som faktiskt händer
i världen männens sajt?
vi behöver inte bry våra små kvinnohjärnor om så svåra saker?
bara vi hittar rätt dildo, boostar oss själv på jobbet och får ungarna
i säng så är vi nöjda och glada...
ska jag behöva läsa "riktiga" aftonbladet i smyg nu? är den plötsligt
off-limit för mig eftersom jag är hänvisad till tjejmiddagen?
jag vill inte läsa om dildos, jag vill läsa nyheter...
är det okej ändå eller är jag en outsider som inte fattat nåt ?
då är jag gärna det i så fall...
waiting for delivery...
inväntar paket...
så heter det när utlämningsstället väntar
på mitt paket från hm...
tro mig, de väntar inte lika intensivt som jag gör.
det gör ingen.
believe you me!!!
det här med internethandling är kanon.
utan att röra sig en milimeter kan jag köpa det
jag vill... utan att trängas med andra klädbehövande,
utan att knuffas med ivriga shoppare kan jag
få det jag vill ha smidigt hemskickat.
kan det bli bättre?!
jag behöver varken träffa någon eller
röra mig. helt perfa.
eller?
det är ganska tråkigt på så vis. som tur
är sker ju inte all handling på så vis och ännu mer lyckosamt
är ju att jag har andra sätt att socialisera på.
läste lite om det här med obduktionsbilderna på nätet.
hur sjukt är det inte? varför ska de vara tillgängliga för alla?
och vem, vem i hela världen vill se dem?
va är det för sjuka människor som laddar hem dem?
vad gör man med dem? alltså, vad är syftet med att ladda hem dem?
är man så nyfiken eller vad det nu är som driver vissa, att man vill
ladda ner obduktionsbilder på små barn så har man nog allvarliga problem.
stackars föräldrar att behöva veta att dessa bilder ligger på nätet,
fria för vem som helst att ladda ner.
snuskgubbar, människor med sjuka fantasier, puckon, nyfikna
idioter... vem laddar ner dem? i don´t get it.
visst visst, förundersökningen, dvs. offentliga handlingar är en sak men bilderna?
måste sådant verkligen offentiggöras?
måste allt bli offentligt?
nu ska jag iväg o spela badminton, eller beddington som vissa verkar
vilja döpa om det till.. återigen, gör om, gör rätt...
B-A-D-M-I-N-T-O-N
det och inget annat ska jag spela. sen: presentköp i leksaksaffär! lovely!!!
så heter det när utlämningsstället väntar
på mitt paket från hm...
tro mig, de väntar inte lika intensivt som jag gör.
det gör ingen.
believe you me!!!
det här med internethandling är kanon.
utan att röra sig en milimeter kan jag köpa det
jag vill... utan att trängas med andra klädbehövande,
utan att knuffas med ivriga shoppare kan jag
få det jag vill ha smidigt hemskickat.
kan det bli bättre?!
jag behöver varken träffa någon eller
röra mig. helt perfa.
eller?
det är ganska tråkigt på så vis. som tur
är sker ju inte all handling på så vis och ännu mer lyckosamt
är ju att jag har andra sätt att socialisera på.
läste lite om det här med obduktionsbilderna på nätet.
hur sjukt är det inte? varför ska de vara tillgängliga för alla?
och vem, vem i hela världen vill se dem?
va är det för sjuka människor som laddar hem dem?
vad gör man med dem? alltså, vad är syftet med att ladda hem dem?
är man så nyfiken eller vad det nu är som driver vissa, att man vill
ladda ner obduktionsbilder på små barn så har man nog allvarliga problem.
stackars föräldrar att behöva veta att dessa bilder ligger på nätet,
fria för vem som helst att ladda ner.
snuskgubbar, människor med sjuka fantasier, puckon, nyfikna
idioter... vem laddar ner dem? i don´t get it.
visst visst, förundersökningen, dvs. offentliga handlingar är en sak men bilderna?
måste sådant verkligen offentiggöras?
måste allt bli offentligt?
nu ska jag iväg o spela badminton, eller beddington som vissa verkar
vilja döpa om det till.. återigen, gör om, gör rätt...
B-A-D-M-I-N-T-O-N
det och inget annat ska jag spela. sen: presentköp i leksaksaffär! lovely!!!
jantevirus...
viruset på min dator ska enligt D vara borta.
jag hatar virus, cyberwebbens egna fästingar typ.
meningslösa och vidriga... inget gott med dem.
har påbörjat arbetet med tentan men det är så
lätt att distraheras. aldrig förr har diskning verkar
så rolig som den gör när jag har en tenta att skriva.
likadant med tvättning, dammsugning osv. det verkar
som rena rama liseberg i förhållande till tentan...
imorgon fyller min söta systerson 4 år. tänk att känna sån
glädje för att fylla år som barn gör. det var x antal år sedan
jag vaknade på en födelsedag med den ivern som en 4-åring gör.
kanske är det ett friskhetstecken men ändå. i och för sig vet jag
en dag för inte så hemskt länge sedan som det hände...
mogenheten själv fyllde 20 och stod och ryckte i systembolagets
portar 5 minuter innan klockan slog 10. då var jag ivrig...
räknas det?!
efter man fyllt 20 så tappar det lite charm, det här med att fylla år.
vad finns kvar att se fram emot med just ett årtal? vilka möjilgheter öppnas
för att man når en viss ålder? vilka stora livsförändrande år finns kvar att fylla?
65 och pension? man måste ju inte ens gå i pension vid 65 längre...
i år sa jag att jag inte ville fira min födelsedag, 26... är det nåt att fira?
jag gjorde ingen tårta och låtsades som ingenting.
gissa om planen baktände när presenterna uteblev?!
den aspekten hade jag liksom glömt att räkna in då jag beslöt mig för
att ignorera datumet. jag tänkte mer som så att om jag inte låtsas om något
kanske min födelsedag liksom hoppas över och jag förblir 25. men nej,
jag blev 26, slungades in i kategorin 25-30 och var utan presenter.
nästa år ska jag fira utav helv*te. oj va grejer jag ska få.
det finns vissa människor som står över jantelagen,
de som, trots att de vet eller kanske är helt omedvetna om den,
glatt och faschinerat talar om sig själva och sina kunskaper. de som
liksom tycker att de är så sjuuukt bra på ditten och datten.
ibland funkar det och ibland inte (idoluttagningarna är ett bra exempel).
jag har en vän som är sån. hon talar länge och väl om hur bra hon
är på diverse saker, sant eller inte lämnar jag osagt.
jag lyssnar och håller med, på ett sätt är jag väldigt glad för den här
personens skull att hon vågar, att hon tycker så bra saker om sig själv.
på samma gång provocerar det min medfödda eller inlärda jantekänsla.
egentligen borde det kanske vara ett föredöme, tänk om alla tyckte så bra
om sig själv men jag kan inte hindra tanken:
men vem tror du att du är då?
visst skrattar jag lite lätt åt det hela men tanken finns ändå där.
auto, när någon framhåller sig själv som bra/bättre/bäst så dyker den upp.
oj oj oj, här har vi en sån... en kaxig en... riktig diva utan självinsikt...
men det kanske är så att den personen är så bra?!
eller att det är så bra att den tycker det?! men nej, då har den auto varken
självinsikt eller självdistans... är det avundsjuka? missunsamhet?
eller bara hederlig jante? dumt är det i varje fall.
jag hatar virus, cyberwebbens egna fästingar typ.
meningslösa och vidriga... inget gott med dem.
har påbörjat arbetet med tentan men det är så
lätt att distraheras. aldrig förr har diskning verkar
så rolig som den gör när jag har en tenta att skriva.
likadant med tvättning, dammsugning osv. det verkar
som rena rama liseberg i förhållande till tentan...
imorgon fyller min söta systerson 4 år. tänk att känna sån
glädje för att fylla år som barn gör. det var x antal år sedan
jag vaknade på en födelsedag med den ivern som en 4-åring gör.
kanske är det ett friskhetstecken men ändå. i och för sig vet jag
en dag för inte så hemskt länge sedan som det hände...
mogenheten själv fyllde 20 och stod och ryckte i systembolagets
portar 5 minuter innan klockan slog 10. då var jag ivrig...
räknas det?!
efter man fyllt 20 så tappar det lite charm, det här med att fylla år.
vad finns kvar att se fram emot med just ett årtal? vilka möjilgheter öppnas
för att man når en viss ålder? vilka stora livsförändrande år finns kvar att fylla?
65 och pension? man måste ju inte ens gå i pension vid 65 längre...
i år sa jag att jag inte ville fira min födelsedag, 26... är det nåt att fira?
jag gjorde ingen tårta och låtsades som ingenting.
gissa om planen baktände när presenterna uteblev?!
den aspekten hade jag liksom glömt att räkna in då jag beslöt mig för
att ignorera datumet. jag tänkte mer som så att om jag inte låtsas om något
kanske min födelsedag liksom hoppas över och jag förblir 25. men nej,
jag blev 26, slungades in i kategorin 25-30 och var utan presenter.
nästa år ska jag fira utav helv*te. oj va grejer jag ska få.
det finns vissa människor som står över jantelagen,
de som, trots att de vet eller kanske är helt omedvetna om den,
glatt och faschinerat talar om sig själva och sina kunskaper. de som
liksom tycker att de är så sjuuukt bra på ditten och datten.
ibland funkar det och ibland inte (idoluttagningarna är ett bra exempel).
jag har en vän som är sån. hon talar länge och väl om hur bra hon
är på diverse saker, sant eller inte lämnar jag osagt.
jag lyssnar och håller med, på ett sätt är jag väldigt glad för den här
personens skull att hon vågar, att hon tycker så bra saker om sig själv.
på samma gång provocerar det min medfödda eller inlärda jantekänsla.
egentligen borde det kanske vara ett föredöme, tänk om alla tyckte så bra
om sig själv men jag kan inte hindra tanken:
men vem tror du att du är då?
visst skrattar jag lite lätt åt det hela men tanken finns ändå där.
auto, när någon framhåller sig själv som bra/bättre/bäst så dyker den upp.
oj oj oj, här har vi en sån... en kaxig en... riktig diva utan självinsikt...
men det kanske är så att den personen är så bra?!
eller att det är så bra att den tycker det?! men nej, då har den auto varken
självinsikt eller självdistans... är det avundsjuka? missunsamhet?
eller bara hederlig jante? dumt är det i varje fall.
beddington anyone?
har megavirus på min dator så jag lånar D´s.
hatar virus, vad är de bra för?
givetvis D´s fel att det är som det är... vad annars?
(han satt faktiskt vid datorn, åtminstone då det bröt ut)
D har suttit och dreglat framför datorn idag... och igår...
porrsurfat? skenet bedrar, han har kollat på nikes hemsida.
om de har porr där eller inte lämnar jag osagt men anyway.
under sommaren och fram tills nu har han upptäckt en ny form av nöje,
springning... har hängt med en gång so far och visst, det är skoj
men ändå inte... hatar allt jag inte är bäst på och springa är jag
definitvit inite bäst på... do the math...
springning kan ju anses som en mycket billig sport... men inte när man
heter D. han har hittat massa gadgets som han bara måste ha.
hur viktiga prylarna är enligt mig lämnar jag osagt men jag tror att det går att
läsa det mellan raderna. skor som man kan designa helt själv när det
kommer till färg samt en egen slogan på plösen är en av dessa livsviktiga
föremål... en grej man ska ha i skorna som mäter pulsen och sträckan är en
annan... min tanke är att om man inte vet hur långt man har sprungti i en
märkt bana kanske man inte ska springa? men vad vet jag...
viktigt är det i alla fall...
D, my running man!
sitter och skriver på min hemtenta hela dagarna. fast nu far jag med osanning
för jag har inte skrivit ett ord ännu men jag har tänkt göra det och det sägs ju
alltid att det är tanken som räknas... eller?
idag var en vän, K, här med sin son och fikade. det var nice. hon har världens
sötaste son, L och en till på väg. ultraljudet visade klart och tydligt kön på bebisen
så det gick inte att undgå.. de ville egentligen inte veta innan men jag tror att
fadern mer än gärna berättar nu och det med stolthet i rösten...
manliga egon... =)
imorrn blir det badminton igen... har sagt till D att jag inte kommer att svara när
han frågar om vi ska köra det innan han lärt sig uttala det rätt...
han säger beddington. vet inte varför, behöver inte veta varför men...
gör om, gör rätt! så det så.
det är tough love det!
nu har blogg-adressen offentligjorts...
eller inte helt, har gett ut den till ett par familjemedlemmar.
ska bli intressant att se om någon av dem orkar/vill läsa mitt ordbajsande
eller om det helt enkelt är så att de får så att de blir över de gånger vi ses...
hatar virus, vad är de bra för?
givetvis D´s fel att det är som det är... vad annars?
(han satt faktiskt vid datorn, åtminstone då det bröt ut)
D har suttit och dreglat framför datorn idag... och igår...
porrsurfat? skenet bedrar, han har kollat på nikes hemsida.
om de har porr där eller inte lämnar jag osagt men anyway.
under sommaren och fram tills nu har han upptäckt en ny form av nöje,
springning... har hängt med en gång so far och visst, det är skoj
men ändå inte... hatar allt jag inte är bäst på och springa är jag
definitvit inite bäst på... do the math...
springning kan ju anses som en mycket billig sport... men inte när man
heter D. han har hittat massa gadgets som han bara måste ha.
hur viktiga prylarna är enligt mig lämnar jag osagt men jag tror att det går att
läsa det mellan raderna. skor som man kan designa helt själv när det
kommer till färg samt en egen slogan på plösen är en av dessa livsviktiga
föremål... en grej man ska ha i skorna som mäter pulsen och sträckan är en
annan... min tanke är att om man inte vet hur långt man har sprungti i en
märkt bana kanske man inte ska springa? men vad vet jag...
viktigt är det i alla fall...
D, my running man!
sitter och skriver på min hemtenta hela dagarna. fast nu far jag med osanning
för jag har inte skrivit ett ord ännu men jag har tänkt göra det och det sägs ju
alltid att det är tanken som räknas... eller?
idag var en vän, K, här med sin son och fikade. det var nice. hon har världens
sötaste son, L och en till på väg. ultraljudet visade klart och tydligt kön på bebisen
så det gick inte att undgå.. de ville egentligen inte veta innan men jag tror att
fadern mer än gärna berättar nu och det med stolthet i rösten...
manliga egon... =)
imorrn blir det badminton igen... har sagt till D att jag inte kommer att svara när
han frågar om vi ska köra det innan han lärt sig uttala det rätt...
han säger beddington. vet inte varför, behöver inte veta varför men...
gör om, gör rätt! så det så.
det är tough love det!
nu har blogg-adressen offentligjorts...
eller inte helt, har gett ut den till ett par familjemedlemmar.
ska bli intressant att se om någon av dem orkar/vill läsa mitt ordbajsande
eller om det helt enkelt är så att de får så att de blir över de gånger vi ses...
strumplesten eller blåst?
idag gjorde vi klassikern.
alltså, inte klassikern som är många
hurtgas dröm utan klassikern a la lurad.
vi va på filipstadsmarken och blev
blåsta på ett klassiskt vis. första ståndet:
aha, billigt, 10 par strumpor 100 spänn, det tar vi!
20 meter senare:
huh, 15 par strumpor för 100 spänn...
vi köpte det med för att kompensera...eller känna oss
mindre blåsta.. vet inte riktigt hur resonemanget gick.
efter ytterligare 30 meter såldes inte 10, inte 15 utan 20 (!!!)
par strumpor för 100 spänn. vi vände bort blicken och
kände oss nöjda med de 25 par vi redan inhandlat.
sen köptes klassiska marknadsvaror, panpizza, grillad majs-
kolv, godis, brända mandlar (fick för mig att jag gillade detta
rosa underliga tilltugg men ack vad jag bedrog mig) samt
några halsband. det är dyrt att gå på marknad. 500 spänn försvinner
innan man ens hunnit reflektera över att det är samma sak överallt.
vi träffade släkt och fikade hos både D´s mormor och farmor. nice!
var ute o tog några glas vin med en vän igår. ett blev fyra, som vanligt.
undrar hur det skulle bli om man bestämmer sig för att ta 3 glas vin,
blir det gånger 4 som det blir om man bestämt 1? blir 3 glas 12?
lika bra att hålla sig till ett eftersom tolv glas är för många.
vi pratade om allt, som vanligt. en rolig sak som hon berättat är om en vän
till henne, en tjej som jobbade på ett fik då det en dag kom in en kille hon
kände igen och som hon inte kunde placera... dialogen? såhär:
hon: men gud va jag känner igen dig. vi måste ha setts förut?
han: hmm, mjo... det kan man kanske säga. o så vred han lite besvärat
på sig och hans polare kring bordet blev mer och mer nyfikna och samtidigt
irriterade på denna jobbiga servitris...
hon: men alltså, har vi setts nån gång förut?
han: jo, vi låg med varann för en månad sen...
vad svarar man på en sån grej? finns det nåt bra svar? hur räddar man sitt
ansikte i detta läge? tycker att det är hysteriskt kul.
den här lördagen har inneburit minimalt med fysisk aktivitet och maximalt
med ätande. min magsäck har verkligen hårdtränat idag och den är så
uttänjd i denna stund som den kan vara utan att spricka. helt sjukt.
väntar på att lite ska sjunka undan så jag kan fortsätta med mina popcorn.
nu blir det alkoläsk och pirates of the carribean. läsken mest (enbart) för att minska
vuxenpoängen efter marknad, släkt och en lördag hemma och filmen mest för att...
för att den går på tv just nu o jag har ingen lust att se european dance contest...
geek-D har suttit o räknat mina suckar och
tydligen har jag hunnit med 13 stycken på 1,5 timmar.
man skulle ju kunna reagera på att det är många suckar men själv känner
jag mig mest konfunderad över att han räknat dem.... är inte det lite skumt?
han är skum min lilla tomte.
alltså, inte klassikern som är många
hurtgas dröm utan klassikern a la lurad.
vi va på filipstadsmarken och blev
blåsta på ett klassiskt vis. första ståndet:
aha, billigt, 10 par strumpor 100 spänn, det tar vi!
20 meter senare:
huh, 15 par strumpor för 100 spänn...
vi köpte det med för att kompensera...eller känna oss
mindre blåsta.. vet inte riktigt hur resonemanget gick.
efter ytterligare 30 meter såldes inte 10, inte 15 utan 20 (!!!)
par strumpor för 100 spänn. vi vände bort blicken och
kände oss nöjda med de 25 par vi redan inhandlat.
sen köptes klassiska marknadsvaror, panpizza, grillad majs-
kolv, godis, brända mandlar (fick för mig att jag gillade detta
rosa underliga tilltugg men ack vad jag bedrog mig) samt
några halsband. det är dyrt att gå på marknad. 500 spänn försvinner
innan man ens hunnit reflektera över att det är samma sak överallt.
vi träffade släkt och fikade hos både D´s mormor och farmor. nice!
var ute o tog några glas vin med en vän igår. ett blev fyra, som vanligt.
undrar hur det skulle bli om man bestämmer sig för att ta 3 glas vin,
blir det gånger 4 som det blir om man bestämt 1? blir 3 glas 12?
lika bra att hålla sig till ett eftersom tolv glas är för många.
vi pratade om allt, som vanligt. en rolig sak som hon berättat är om en vän
till henne, en tjej som jobbade på ett fik då det en dag kom in en kille hon
kände igen och som hon inte kunde placera... dialogen? såhär:
hon: men gud va jag känner igen dig. vi måste ha setts förut?
han: hmm, mjo... det kan man kanske säga. o så vred han lite besvärat
på sig och hans polare kring bordet blev mer och mer nyfikna och samtidigt
irriterade på denna jobbiga servitris...
hon: men alltså, har vi setts nån gång förut?
han: jo, vi låg med varann för en månad sen...
vad svarar man på en sån grej? finns det nåt bra svar? hur räddar man sitt
ansikte i detta läge? tycker att det är hysteriskt kul.
den här lördagen har inneburit minimalt med fysisk aktivitet och maximalt
med ätande. min magsäck har verkligen hårdtränat idag och den är så
uttänjd i denna stund som den kan vara utan att spricka. helt sjukt.
väntar på att lite ska sjunka undan så jag kan fortsätta med mina popcorn.
nu blir det alkoläsk och pirates of the carribean. läsken mest (enbart) för att minska
vuxenpoängen efter marknad, släkt och en lördag hemma och filmen mest för att...
för att den går på tv just nu o jag har ingen lust att se european dance contest...
geek-D har suttit o räknat mina suckar och
tydligen har jag hunnit med 13 stycken på 1,5 timmar.
man skulle ju kunna reagera på att det är många suckar men själv känner
jag mig mest konfunderad över att han räknat dem.... är inte det lite skumt?
han är skum min lilla tomte.
sk(r)ev verklighet...
såg juno igår.
vilken ljuvlig film. världens coolaste tjej den där juno.
sjukt kul.
sån syn på livet vill/önskar/hoppas jag att jag har.
juno tar saker o ting med klackspark, layedback och avslappnat...
hon har korta stunder av eftertänksamhet men på det stora hela
är hon cool med det mesta. toknice approach på livet. bra tjej!
jag har blivit kallad bra tjej men det var länge sen nu... svårt att veta hur
jag känna inför det... =)
upptäckte just att leia har yoghurt på hela huvudet...
förklaring? aha, jo det var som så att jag skulle vara jävligt
rolig i vanlig ordning o låtsas sopa till D med en oöppnad yoghurt
(sånt är väl grymt kul? inte? nej... svårt att se vart detta kommer att leda va?!)
anyway, han skulle parera (kanske ville han också vara rolig??!!)
han böjde upp sin arm exakt i samma stund som jag slungade iväg
yoghurten och det slutade med en krock, en splasch och yoghurt överallt.
den letade sig verkligen in överallt, i alla vinklar och vrår, under och ovanpå
allt som gick, inklusive mina mysbrallor jag just hittat efter veckors sökande.
egentligen onödigt att tillägga men självklart var det D´s fel.
det är det alltid när nåt inte går som planerat. verkar inte det rimligt?
jo, det tycker jag med att det är.
i ren protest över att han försört mina byxor gick jag o handlade iförd dessa.
vid närmare eftertanke är det svårt att se hur det skulle vara en hämd mot honom
då det bara ledde till att jag fick skämmas... det verkade som vanligt bättre i teorin.
en tjej i min klass har lyckats med en riktig prestation under sommaren.
hon hamnade i fyllecell.. visst, för rutinerade fyllon kanske inte detta verkar
som nån större bedrift men...
fyllecell i kristinehamn (!!!) och inte för att hon var sjukligt packad utan för att
hon försökte få kontakt med en annan tjej inne på en konsert efter att vakten
nekat henne inträde. då hon pressade sig framåt för att kunna ropa till sin vän
kom plötligt en vakt o överumplade henne med polisgrepp och vred alltså
armen bakom ryggen på henne. i ren panik greppar hon tag i första bästa del
på vakten. japp, hon grep tag i hans skrev...
det räckte för att hamna i fyllecell, sitta i förhör gällande våld mot tjänsteman...
i kristinehamn...
hon kommer från stockholm, tror inte hon uppskattar sveriges idylliska landsbygd
efter detta. (finns det ens en sådan längre?)
det var i alla fall en sjukt rolig händelse att höra om.
känns nästan som nåt jag skulle kunna ha gjort, på den nivån är det.
nu blir det lite mer tentaplugg (för jag är verkligen engagerad i pluggandet just nu,
detta är bara mitt femtielfte inlägg denna morgon... är det morgon längre?)
o sen bär det iväg till badminton-spel. rätt kul, en sport där det inte märks så väl
om man suger eller inte. jag är kung på badminton... såklart...
(ingen märker i alla fall att jag inte är det... )
vilken ljuvlig film. världens coolaste tjej den där juno.
sjukt kul.
sån syn på livet vill/önskar/hoppas jag att jag har.
juno tar saker o ting med klackspark, layedback och avslappnat...
hon har korta stunder av eftertänksamhet men på det stora hela
är hon cool med det mesta. toknice approach på livet. bra tjej!
jag har blivit kallad bra tjej men det var länge sen nu... svårt att veta hur
jag känna inför det... =)
upptäckte just att leia har yoghurt på hela huvudet...
förklaring? aha, jo det var som så att jag skulle vara jävligt
rolig i vanlig ordning o låtsas sopa till D med en oöppnad yoghurt
(sånt är väl grymt kul? inte? nej... svårt att se vart detta kommer att leda va?!)
anyway, han skulle parera (kanske ville han också vara rolig??!!)
han böjde upp sin arm exakt i samma stund som jag slungade iväg
yoghurten och det slutade med en krock, en splasch och yoghurt överallt.
den letade sig verkligen in överallt, i alla vinklar och vrår, under och ovanpå
allt som gick, inklusive mina mysbrallor jag just hittat efter veckors sökande.
egentligen onödigt att tillägga men självklart var det D´s fel.
det är det alltid när nåt inte går som planerat. verkar inte det rimligt?
jo, det tycker jag med att det är.
i ren protest över att han försört mina byxor gick jag o handlade iförd dessa.
vid närmare eftertanke är det svårt att se hur det skulle vara en hämd mot honom
då det bara ledde till att jag fick skämmas... det verkade som vanligt bättre i teorin.
en tjej i min klass har lyckats med en riktig prestation under sommaren.
hon hamnade i fyllecell.. visst, för rutinerade fyllon kanske inte detta verkar
som nån större bedrift men...
fyllecell i kristinehamn (!!!) och inte för att hon var sjukligt packad utan för att
hon försökte få kontakt med en annan tjej inne på en konsert efter att vakten
nekat henne inträde. då hon pressade sig framåt för att kunna ropa till sin vän
kom plötligt en vakt o överumplade henne med polisgrepp och vred alltså
armen bakom ryggen på henne. i ren panik greppar hon tag i första bästa del
på vakten. japp, hon grep tag i hans skrev...
det räckte för att hamna i fyllecell, sitta i förhör gällande våld mot tjänsteman...
i kristinehamn...
hon kommer från stockholm, tror inte hon uppskattar sveriges idylliska landsbygd
efter detta. (finns det ens en sådan längre?)
det var i alla fall en sjukt rolig händelse att höra om.
känns nästan som nåt jag skulle kunna ha gjort, på den nivån är det.
nu blir det lite mer tentaplugg (för jag är verkligen engagerad i pluggandet just nu,
detta är bara mitt femtielfte inlägg denna morgon... är det morgon längre?)
o sen bär det iväg till badminton-spel. rätt kul, en sport där det inte märks så väl
om man suger eller inte. jag är kung på badminton... såklart...
(ingen märker i alla fall att jag inte är det... )
maxat genialiskt
jag gillar max.
eller nej, jag älskar max.
inte för att deras mat är så oförskämt god,
jag äter inte där... inte maten i alla fall, nån glass på sin höjd
men i love max.
deras reklam är en av de roligaste jag sett och jag
vet inte om de ens fattar hur rolig den är.
en tjej står med sin burgare när en apa kommer förbi
på moppe o snor den... sen sjunger en röst på dålig
e-type-iska om burgaren i fråga.
det är så sjukt kul på ett underfundigt sätt.
vilken genialisk idé.
en fråga jag har är hur man kommer på nåt sånt
men den kanske största och mest intressanta frågan
jag har är nog ändå:
exakt hur mycket knark får pr-folket hos max?
o var får man tag i sånt?
om nån mot all förmodan missat detta guldinslag finns den här:
http://www.max.se/campaigns.aspx?page=reklamfilmer&filmid=11
me love that "movie".
ibland är liksom saker och ting så dåliga att det blir bra
så fult att det blir snyggt
så töntigt att det blir coolt
det når liksom botten på nåt vis och kan inte sjunka lägre på skalan och
hamnar auto högst upp...
likadant med dr alban, så töntig att det blir coolt med en touch av patetiskt
så fel att det blir rätt med inslag av desperation...
fredag idag, imorgon blir de filipstadsmarken för mig eller oxhäljamarken eller vad
nu urinvånarna där kallar det. urinvånare är också lite kul ord om man tänker på
hur särskrivare skulle dela upp det... bara en tanke...
ps. lillkillen som försvann uppe i norr är återfunnen. så bra!! vilken kille,
han åt myror och blåbär för att maten skulle räcka längre. 10 bast o klokare än mig.
jag hade nog tryckt i mig allt på en gång utan eftertanke... myror? jag är ju vegetarian...
eller nej, jag älskar max.
inte för att deras mat är så oförskämt god,
jag äter inte där... inte maten i alla fall, nån glass på sin höjd
men i love max.
deras reklam är en av de roligaste jag sett och jag
vet inte om de ens fattar hur rolig den är.
en tjej står med sin burgare när en apa kommer förbi
på moppe o snor den... sen sjunger en röst på dålig
e-type-iska om burgaren i fråga.
det är så sjukt kul på ett underfundigt sätt.
vilken genialisk idé.
en fråga jag har är hur man kommer på nåt sånt
men den kanske största och mest intressanta frågan
jag har är nog ändå:
exakt hur mycket knark får pr-folket hos max?
o var får man tag i sånt?
om nån mot all förmodan missat detta guldinslag finns den här:
http://www.max.se/campaigns.aspx?page=reklamfilmer&filmid=11
me love that "movie".
ibland är liksom saker och ting så dåliga att det blir bra
så fult att det blir snyggt
så töntigt att det blir coolt
det når liksom botten på nåt vis och kan inte sjunka lägre på skalan och
hamnar auto högst upp...
likadant med dr alban, så töntig att det blir coolt med en touch av patetiskt
så fel att det blir rätt med inslag av desperation...
fredag idag, imorgon blir de filipstadsmarken för mig eller oxhäljamarken eller vad
nu urinvånarna där kallar det. urinvånare är också lite kul ord om man tänker på
hur särskrivare skulle dela upp det... bara en tanke...
ps. lillkillen som försvann uppe i norr är återfunnen. så bra!! vilken kille,
han åt myror och blåbär för att maten skulle räcka längre. 10 bast o klokare än mig.
jag hade nog tryckt i mig allt på en gång utan eftertanke... myror? jag är ju vegetarian...
the power of glasses...
vill sova ut
behöver sova ut
gör jag det? nej men det är inte mitt fel.
min kropp vaknar tidigt och vill gå upp medans
hjärnan väntar ytterligare nån timma innan den vaknar
totalt osynkat men de funkar.
klockan är lite efter 10 och jag har redan ätit frukost,
gått med leia, läst tidningen, dammsugit, skurat golv och
lagt in tvätt. lite väl överambitiöst kan tyckas och det med all rätt.
det bara passar in i mitt nya liv som tönt.
när jag gick med leia idag hände samma sak som igår.
en gammal man stod och sopade vid seniorboendet jag går förbi
varje morgon (varför variera sig när man kan se samma sak varje dag?)
de första veckorna jag gick förbi där blängdes det lite smått från seniorernas håll
och man kunde riktigt se hur de tänkte:
"titta där, hon kommer garanterat inte plocka upp efter sin hund, vart är dagens ungdom på väg?"
men nu så, två dagar i rad har han hälsat relativt glatt, så glatt som en herre kan förmå sig
när han står i regn o slask och borstar uppfarter...
skillnad? jag har haft glasögon på mig de senaste två dagarna...
bara för att vi är fyrögda båda två har vi plötsligt nåt gemensamt, we´re like this!
han och jag, jag och han. han är gammal, jag är tönt, vi hälsar.
plötsligt är jag inte främmande för honom längre utan ser tydligen tillräckligt gammal
och respektabel ut för att hälsas på.
det kan ju ses som ett steg i rätt riktning men så är inte fallet.
hade han hälsat på mig utan brillor hade jag glatt hälsat tillbaka.
nu tror han att jag är nån prydlig och ordningssam person och därför hälsar.
jag får lust att slita av mig brillorna och ropa:
du gubbe, jag är inte den du tror. jag kan supa som en sjöman, jag lever
i synd och har utomäktenskapligt förhållande, jag spottar och svär, kör bil alldeles för
fort och det händer att jag INTE plockar upp efter min hund. (visserligen bara om vi är ute
i skogen eller så och ingen någonsin kommer att se det men ändå... det behöver ju inte han veta)
skulle han hälsa på mig då? förmodligen inte eftersom jag just skrikit åt honom men ändå.
han hälsar, jag hälsar, det är kanske lika bra att nöja sig så. det är ju trevligt med nya vänner.
kanske säger det nån gång när vår relation nått en högre nivå...
en fundering som kvarstår är dock varför han borstar uppfarten varje dag?
är seniorer så skitiga att det är nödvändigt?
apropå dammsugningen idag.. jag dammsög även förra veckan och då utan munstycke.
det hade inte kommit fram efter flytten än då, det tog tid men gick okej.
har en vit matta, ett köp jag verkligen är nöjd med... inte.
en vit matta och en höst-skitig låghund med lång päls är ingen bra kombo.
men anyway, jag har den och då får man stå sitt kast.
jag stod på alla fyra och dammsög den här saken utan munstycke.
jag var sur, svettig och trött på ljudet av dammsugaren, D satt och kollade på tv.
då säger han: det är ju bättre om du har munstycket.
VA? men ursäkta? sitta där o slöa och tala om för mig hur det är bäst att göra?
det är en sak att tro att man vet bättre men om man sitter på sin lata röv är man liksom
inte i position att prata över huvud taget, allra minst om vad som är bäst.
resultat: jag slutade dammsuga och lämnade mattan åt sitt öde.
D som visste så bra har inte idgat visa sina kunskaper i praktiken så idag åtgärdade
jag saken innan D kommit hem från jobbet.
mattan är ren och den rengjordes utan munstycke trots att det sedan några dagar är återfunnet.
han kan tro att han vet bäst, jag vet att jag vet bäst.
(fy fan, jag har verkligen blivit tönt, ett halvt inlägg om dammsugning... tror inte att jag någonsin
har skrivit ordet dammsuga förut och nu har jag gjort det fler gånger än en människa normalt gör
under en hel livstid... )
pga av töntfaktorn i detta tror jag att jag måste supa skallen i bitar för det är coolt.
det är riktigt coolt och omoget. that´s what i need to do.
behöver sova ut
gör jag det? nej men det är inte mitt fel.
min kropp vaknar tidigt och vill gå upp medans
hjärnan väntar ytterligare nån timma innan den vaknar
totalt osynkat men de funkar.
klockan är lite efter 10 och jag har redan ätit frukost,
gått med leia, läst tidningen, dammsugit, skurat golv och
lagt in tvätt. lite väl överambitiöst kan tyckas och det med all rätt.
det bara passar in i mitt nya liv som tönt.
när jag gick med leia idag hände samma sak som igår.
en gammal man stod och sopade vid seniorboendet jag går förbi
varje morgon (varför variera sig när man kan se samma sak varje dag?)
de första veckorna jag gick förbi där blängdes det lite smått från seniorernas håll
och man kunde riktigt se hur de tänkte:
"titta där, hon kommer garanterat inte plocka upp efter sin hund, vart är dagens ungdom på väg?"
men nu så, två dagar i rad har han hälsat relativt glatt, så glatt som en herre kan förmå sig
när han står i regn o slask och borstar uppfarter...
skillnad? jag har haft glasögon på mig de senaste två dagarna...
bara för att vi är fyrögda båda två har vi plötsligt nåt gemensamt, we´re like this!
han och jag, jag och han. han är gammal, jag är tönt, vi hälsar.
plötsligt är jag inte främmande för honom längre utan ser tydligen tillräckligt gammal
och respektabel ut för att hälsas på.
det kan ju ses som ett steg i rätt riktning men så är inte fallet.
hade han hälsat på mig utan brillor hade jag glatt hälsat tillbaka.
nu tror han att jag är nån prydlig och ordningssam person och därför hälsar.
jag får lust att slita av mig brillorna och ropa:
du gubbe, jag är inte den du tror. jag kan supa som en sjöman, jag lever
i synd och har utomäktenskapligt förhållande, jag spottar och svär, kör bil alldeles för
fort och det händer att jag INTE plockar upp efter min hund. (visserligen bara om vi är ute
i skogen eller så och ingen någonsin kommer att se det men ändå... det behöver ju inte han veta)
skulle han hälsa på mig då? förmodligen inte eftersom jag just skrikit åt honom men ändå.
han hälsar, jag hälsar, det är kanske lika bra att nöja sig så. det är ju trevligt med nya vänner.
kanske säger det nån gång när vår relation nått en högre nivå...
en fundering som kvarstår är dock varför han borstar uppfarten varje dag?
är seniorer så skitiga att det är nödvändigt?
apropå dammsugningen idag.. jag dammsög även förra veckan och då utan munstycke.
det hade inte kommit fram efter flytten än då, det tog tid men gick okej.
har en vit matta, ett köp jag verkligen är nöjd med... inte.
en vit matta och en höst-skitig låghund med lång päls är ingen bra kombo.
men anyway, jag har den och då får man stå sitt kast.
jag stod på alla fyra och dammsög den här saken utan munstycke.
jag var sur, svettig och trött på ljudet av dammsugaren, D satt och kollade på tv.
då säger han: det är ju bättre om du har munstycket.
VA? men ursäkta? sitta där o slöa och tala om för mig hur det är bäst att göra?
det är en sak att tro att man vet bättre men om man sitter på sin lata röv är man liksom
inte i position att prata över huvud taget, allra minst om vad som är bäst.
resultat: jag slutade dammsuga och lämnade mattan åt sitt öde.
D som visste så bra har inte idgat visa sina kunskaper i praktiken så idag åtgärdade
jag saken innan D kommit hem från jobbet.
mattan är ren och den rengjordes utan munstycke trots att det sedan några dagar är återfunnet.
han kan tro att han vet bäst, jag vet att jag vet bäst.
(fy fan, jag har verkligen blivit tönt, ett halvt inlägg om dammsugning... tror inte att jag någonsin
har skrivit ordet dammsuga förut och nu har jag gjort det fler gånger än en människa normalt gör
under en hel livstid... )
pga av töntfaktorn i detta tror jag att jag måste supa skallen i bitar för det är coolt.
det är riktigt coolt och omoget. that´s what i need to do.
vem är tönten?
sitter o bläddrar i Hem och hyra.
anledningen till att denna tidning ligger i mitt hem är inte jag.
det är tönt-D som är medlem i hyresgästföreningen.
är det nån mer än jag som förstår hur nördigt det är?
när jag ställde på honom om detta sa han:
men, det är ju som att han en försäkring...
men nej, säger jag, nej det är det inte. att vara
medlem i hyresgästföreningen har säkert sina fördelar men det
är sååå töntigt. verkligen. D inte bara gillar töntar, han är en.
uppenbarligen gillar alltså jag också töntar...
anyway, i den här tidningen presenteras en undersökning som nyligen gjorts.
"dessa grannar vill vi helst slippa"
på första plats ligger, föga förvånande till en början men desto mer när man hör de
andra kandidaterna, narkomaner med hela 49%.
(fast i undersökningen kallas de inte narkomaner utan knarkare, är inte det
på gränsen till ledande med ett negatvit laddat ord? inte för att narkomaner är positvit
laddat men det är en gradskillnad, som alkoholmissbrukare vs alkis... )
det som gör mig fundersam är resterande platser...
2:a plats: kriminella personer 21 %
fråga: vad är anledningen till att knarkare är värre? är det inte just
potentiella kriminaliteten som skrämmer?
3:e plats: ungdomar som för väsen
denna kandidat kanske verkar rimlig nu men vänta...
4:e plats alkoholister
min undran: varför? är inte de ganska harmlösa + att de säkerligen
inte klagar för mycket...
5:e plats MC-gäng
hm, okej... 5:e plats? högre på listan för mig
6:e plats pensionärer som gnäller om allt
förståeligt...
7:e plats delas av barnfamiljer som för oväsen och...
fönstertittare... (same shit different name eller??!!)
så slutsatsen blir alltså:
+ungdomar som väsnas är värre än MC-gäng
+hellre en pervo-granne som tittar in i ditt fönster än
en harmlös alkoholist som aldrig lämnar hemmet
+knarkare är värre än kriminella... samtidigt som MC-gäng är mindre illa...
om det inte var kriminalitet som skrämde med MC-gäng, vad är det då
för farligt med vanliga knuttar? för jag utgår från att det inte är
ett gäng gubbar på veteran-hojar man syftar till...
och så resonemang till min slutgiltiga slutsats:
vilken skitundersökning.
vilket skräp
vilken töntig tidning
vilken tönt D är som får den
vilken tönt D är som är medlem i
hyresgästföreningen.
summa sumarum: jag gillar töntar...
(kan det månne vara glasögonens fel???)
anledningen till att denna tidning ligger i mitt hem är inte jag.
det är tönt-D som är medlem i hyresgästföreningen.
är det nån mer än jag som förstår hur nördigt det är?
när jag ställde på honom om detta sa han:
men, det är ju som att han en försäkring...
men nej, säger jag, nej det är det inte. att vara
medlem i hyresgästföreningen har säkert sina fördelar men det
är sååå töntigt. verkligen. D inte bara gillar töntar, han är en.
uppenbarligen gillar alltså jag också töntar...
anyway, i den här tidningen presenteras en undersökning som nyligen gjorts.
"dessa grannar vill vi helst slippa"
på första plats ligger, föga förvånande till en början men desto mer när man hör de
andra kandidaterna, narkomaner med hela 49%.
(fast i undersökningen kallas de inte narkomaner utan knarkare, är inte det
på gränsen till ledande med ett negatvit laddat ord? inte för att narkomaner är positvit
laddat men det är en gradskillnad, som alkoholmissbrukare vs alkis... )
det som gör mig fundersam är resterande platser...
2:a plats: kriminella personer 21 %
fråga: vad är anledningen till att knarkare är värre? är det inte just
potentiella kriminaliteten som skrämmer?
3:e plats: ungdomar som för väsen
denna kandidat kanske verkar rimlig nu men vänta...
4:e plats alkoholister
min undran: varför? är inte de ganska harmlösa + att de säkerligen
inte klagar för mycket...
5:e plats MC-gäng
hm, okej... 5:e plats? högre på listan för mig
6:e plats pensionärer som gnäller om allt
förståeligt...
7:e plats delas av barnfamiljer som för oväsen och...
fönstertittare... (same shit different name eller??!!)
så slutsatsen blir alltså:
+ungdomar som väsnas är värre än MC-gäng
+hellre en pervo-granne som tittar in i ditt fönster än
en harmlös alkoholist som aldrig lämnar hemmet
+knarkare är värre än kriminella... samtidigt som MC-gäng är mindre illa...
om det inte var kriminalitet som skrämde med MC-gäng, vad är det då
för farligt med vanliga knuttar? för jag utgår från att det inte är
ett gäng gubbar på veteran-hojar man syftar till...
och så resonemang till min slutgiltiga slutsats:
vilken skitundersökning.
vilket skräp
vilken töntig tidning
vilken tönt D är som får den
vilken tönt D är som är medlem i
hyresgästföreningen.
summa sumarum: jag gillar töntar...
(kan det månne vara glasögonens fel???)
tröttsamma funderingar...
händelserik dag idag.
egentligen inte men ändå.
jag är übertrött, totalt f*cking übertrött.
så när jag säger händelserik dag ska det tas med en nypa salt.
en sanning med modifikation (gillar det uttrycket... "nej nej, jag ljuger inte, jag modifierar sanningen...")
anyway, efter nattens jobb var det dags för 3 timmars föreläsning.
jag upptäckte hur omoget jag tänker när jag är såhär trött
(med det inte sagt att jag inte gör det annars men jag uppmärksammade det idag)
föreläsaren sa vagnshjul, jag hörde bajshjul och flinade gott för mig själv.
han pratade om filosofer, om hur franske foucault var bisexuell med allt vad det innebar
vilket visade sig vara läderbyxor, piskor och en vit porsche...
han fick det att låta som att bisexualitet och de attributen gick hand i hand.
det lät himla kul i mina öron just då.
sen började det pratas om analyser.
mina tankar handlade inte riktigt om det han pratade om,
jag fastnade på ordet analyser...
tyst och koncentrerat satt jag och tittade på ordet jag just skrivit.
tänk om, tänkte jag, tänk om en dyslektisk reporter ska göra en artikel om
bosse ringholms ekonomiska analyser och så stavar han fel och
skriver bosse ringholms anallyser. precis när han antecknat det
blir han förkyld eller liknande och lämnar över sitt arbete till en kollega,
en kollega som särskriver.
i mitt huvud såg jag då löpsedeln framför mig.
BOSSES ANAL LYSER.
i skrivande stund verkar det bara barnsligt men ack va kul det var då.
för övrigt har jag kommit på mitt nya move efter att mitt förra ratats brutalt av D.
jag hämtade ut mina brillor idag och det räckte tydligen att sätta på sig dom.
gillar när nya upptäckter görs utan ansträngning.
själv känner jag mig som en riktig nörd.
alltså 100 % nördig, jag skäms när jag ser mig själv men det är nog övergående.
undrande slutsats: gillar D nördar?
en trött och förmodligen flummig kväll väntar.
en trött och flummig kväll hemma.
ljuvligt!
egentligen inte men ändå.
jag är übertrött, totalt f*cking übertrött.
så när jag säger händelserik dag ska det tas med en nypa salt.
en sanning med modifikation (gillar det uttrycket... "nej nej, jag ljuger inte, jag modifierar sanningen...")
anyway, efter nattens jobb var det dags för 3 timmars föreläsning.
jag upptäckte hur omoget jag tänker när jag är såhär trött
(med det inte sagt att jag inte gör det annars men jag uppmärksammade det idag)
föreläsaren sa vagnshjul, jag hörde bajshjul och flinade gott för mig själv.
han pratade om filosofer, om hur franske foucault var bisexuell med allt vad det innebar
vilket visade sig vara läderbyxor, piskor och en vit porsche...
han fick det att låta som att bisexualitet och de attributen gick hand i hand.
det lät himla kul i mina öron just då.
sen började det pratas om analyser.
mina tankar handlade inte riktigt om det han pratade om,
jag fastnade på ordet analyser...
tyst och koncentrerat satt jag och tittade på ordet jag just skrivit.
tänk om, tänkte jag, tänk om en dyslektisk reporter ska göra en artikel om
bosse ringholms ekonomiska analyser och så stavar han fel och
skriver bosse ringholms anallyser. precis när han antecknat det
blir han förkyld eller liknande och lämnar över sitt arbete till en kollega,
en kollega som särskriver.
i mitt huvud såg jag då löpsedeln framför mig.
BOSSES ANAL LYSER.
i skrivande stund verkar det bara barnsligt men ack va kul det var då.
för övrigt har jag kommit på mitt nya move efter att mitt förra ratats brutalt av D.
jag hämtade ut mina brillor idag och det räckte tydligen att sätta på sig dom.
gillar när nya upptäckter görs utan ansträngning.
själv känner jag mig som en riktig nörd.
alltså 100 % nördig, jag skäms när jag ser mig själv men det är nog övergående.
undrande slutsats: gillar D nördar?
en trött och förmodligen flummig kväll väntar.
en trött och flummig kväll hemma.
ljuvligt!
first day but not the first time
första dan i skolan efter sommaren...
hårdstart med toklång föreläsning vilket i kombination med
min sömnbrist som börjar bli rätt allvarlig inte var någon hit.
jag kunde inte alls sålla ut vad som var viktigt eller inte så jag skrev allt.
orkade inte skriva allt så jag skrev det mesta
kom inte ihåg det mesta så jag skrev hälften...
vet inte vad jag har skrivit, det är svårt att tolka halvfärdiga
meningar och ord...
berättade för en tjej i klassen att jag skaffat brillor
hennes respons:
oj då, nu går det utför med dig...
och det ligger nog nåt i det, tyngkraften och år bär skulden för det...
de var kul att träffa alla igen, konstigt nog så var det precis som vanligt
trots tre månader utan kontakt med de flesta, sånt är nice.
D hade bilen innan jag skulle iväg till jobbet.
jag var helt uppstressad för jag hatar att komma för sent men han verkade vara i tid...
tills han ringde och sa att bakdäcket exploderat...
jaha, skitbil, reservdäcket åkte på och jag fick köra snigelsakta hela vägen...
mitt snitt på 110 halverades... minst... och jag kom 20 minuter för sent.
men men, inte mycket att göra.
hade kunnat sälja bilen mycket mycket billigt i det läget.
ang kommentaren om kommentarer; det ligger till så att jag bara lämnat ut
bloggadressen på H´s sida och nämnt den lite tyst och kort till syskonen.
ni är de enda som jag vet läser, syskonen får nog av mitt dravel annars... =)
i like it that way so far! jag uppskattar dina kommentarer, det är superkul!
vad var det jag skulle göra nu då... aaah, jobba...
hårdstart med toklång föreläsning vilket i kombination med
min sömnbrist som börjar bli rätt allvarlig inte var någon hit.
jag kunde inte alls sålla ut vad som var viktigt eller inte så jag skrev allt.
orkade inte skriva allt så jag skrev det mesta
kom inte ihåg det mesta så jag skrev hälften...
vet inte vad jag har skrivit, det är svårt att tolka halvfärdiga
meningar och ord...
berättade för en tjej i klassen att jag skaffat brillor
hennes respons:
oj då, nu går det utför med dig...
och det ligger nog nåt i det, tyngkraften och år bär skulden för det...
de var kul att träffa alla igen, konstigt nog så var det precis som vanligt
trots tre månader utan kontakt med de flesta, sånt är nice.
D hade bilen innan jag skulle iväg till jobbet.
jag var helt uppstressad för jag hatar att komma för sent men han verkade vara i tid...
tills han ringde och sa att bakdäcket exploderat...
jaha, skitbil, reservdäcket åkte på och jag fick köra snigelsakta hela vägen...
mitt snitt på 110 halverades... minst... och jag kom 20 minuter för sent.
men men, inte mycket att göra.
hade kunnat sälja bilen mycket mycket billigt i det läget.
ang kommentaren om kommentarer; det ligger till så att jag bara lämnat ut
bloggadressen på H´s sida och nämnt den lite tyst och kort till syskonen.
ni är de enda som jag vet läser, syskonen får nog av mitt dravel annars... =)
i like it that way so far! jag uppskattar dina kommentarer, det är superkul!
vad var det jag skulle göra nu då... aaah, jobba...
tröttsamt puckat...
gissa vad jag har sysslat med under natten??!!
kan ingenting om hemsidor, koder etc så allt tog grymt med tid.
(för det syns väl skillnad??!!)
borde egentligen inte erkänna att det tog tid med tanke på resultatet
bästa för mitt ego vore att säga att jag slängde ihop det på nolltid...
men nolltid i det här fallet var en timme o jag ljuger så dåligt så det är liksom ingen idé...
jag är ett pucko när det gäller internet-sidor... hur de skapas osv...
äldre brukar skoja om att de är så dåliga på datorer o internet och jag skrattar alltid med (åt) dom.
men nu... det är ju jag som är dålig nu...
usch då, en skam för min generation... nåväl, jag har andra kunskaper...
att jag ljuger dåligt är allmänt känt tror jag...
jag har gjort mina tappra försök om och om igen men det håller inte.
jag flinar, blir röd i ansiktet, fladdrar med blicken, svettas...
allt som brukar känneteckna lögnare stämmer på mig.
i suck på att ljuga... big time...
men det är okej, det gör ingenting.
det är inte ofta man behöver ljuga och mina nära och kära vet om detta när de frågar nåt.
ergo: fråga inte sånt du inte vill veta.
om du vet att du av nån anledning ser tjock ut i nån tröja och vill höra att du inte gör det så är jag fel person att fråga.
that´s it, på gott och ont.
jag försökte ljuga för D för lite mer än ett år sedan... jag rökte inte när vi träffades, är en riktig periodare när det gäller cigg.
anyway, första månaden rökte jag inte alls, sedan började jag smygröka.
verkligen smygröka alltså, 25 år gammal.. är det moget?
jag rökte när han var på jobbet och det hände till och med att jag smög ut efter att han somnat och blossade.
(hmm, D, det visste nog inte du... du har ju inte frågat så jag har ju inte försökt ljuga om det i alla fall...)
D kom hem typ 15:40 alla dagar han jobbade förmiddag o en sån vecka så stod jag i godan ro vid fläkten
när klockan var 15:20, lagom för att hinna röka innan han kom hem...
plötsligt hör jag nyckeln i dörren och får panik... typ som när jag var 14 och min far kom på mig med cigg i näven...
samma reaktion men 11 år senare och en annan person...
i alla fall, med paniken och röken i lungorna blåste jag ut allt jag orkade, fumlade med ciggen i vasken
och suttade in resterna i ett skåp... (mkt intelligent att dölja en pyrande cigg i ett skåp btw)
D kommer in, jag mosar munnen full med tuggummi o allt annat jag kunde hitta, sprejar massa luftfräschare och går fram till honom, ger honom en snabb puss och tittar bort.
jag kan inte titta på människor som jag försöker dölja/ljuga för...
fan va de luktar rök... har du rökt? frågade han.
nej, herregud, jag röker ju inte... (knallröd i ansiktet o svettklibbig)
skumt... det luktar som satan..
huh, ja jag vet inte... det kanske är nån fimp nånstans sen i helgen om du rökte då
(bra strategi att skylla på D... eller kanske inte...)
hur som helst var jag ju tvungen att plocka ut ciggen ur skåpet innan den orsakat skada
och fick i och med det krypa till korset... så grymt puckat...
idag är det föresten 10 dagar sedan jag rökte sist... D föll dit i lördags men tog bara ett bloss...
jag sa tröstsamt till honom att det inte räknas men innerst inne (hån)ler jag stort eftersom jag vet
att jag leder nu... hahahahahaaaa....i´m the winner... aaah... lovely.
nu, lite jobb o skola imorgon... gaaah, i´m so tired.
