klagolåt från mitt ide...
tentan ligger lika oskriven som den var i början
av veckan. jag har sovit i en vecka typ. vecka 37 var veckan
jag gick i ide... idag måste jag dock kliva ur mitt ide eftersom
det är jobb som gäller tre nätter i rad. apatiskt trött är vad jag är.
4-årskalaset var helmysigt. A öppnade sina paket och efter att ha
rivit bort ett litet hörn på ett fyrkantigt paket så pirat-innehållet
blottades lite lite grann ropade han:
åh pappa pappa, jag har fått nånting jättefint.
innan han ens sett vad det var. det är så ljuvligt med sån
ren entusiasm över både små och stora saker. mer sånt!!
önskemiddagen bestod av fattiga riddare och tårta. det är grejer det!
suck... ibland får jag känslan av att jag gör allt hemma.
detta är naturligtvis inte sant men då och då
får jag utbrott som gränsar till dramaqueen-aktiga
och konstaterar att jag aldrig mer kommer att göra
nåt här hemma utan att det får stå och förfalla framför
ögonen på mig, D och leia. jag skiter i vilket.
det är ju heller inte sant.
det svåra här är inte att få D att göra saker utan att
acceptera att han inte gör dem på samma sätt som jag
gör. när D hugger i och tar fram dammsugaren t ex, är jag nöjd då?
nej då, bitterfittan sitter i vardagsrummet och hojtar om både det ena
och det andra som vore bäst att göra först... inte så nice.
jag lagar alltid all mat till exempel.
till saken hör ju att D äter kött och inte jag vilket auto innebär att två
olika rätter ska lagas varje middag...
när jag suckar och klagar och bestämmer mig för att
aldrig mer göra mat så säger han att han kan göra det.
och visst, jättesnällt men...
till saken hör att jag är lite av ett kontrollfreak när det gäller
just min mat och därför helst äter det jag själv lagat... men ändå.
en annan grej som talar emot D´s matlagning är den gången
han gjorde mat och hans tallrik bestod av mikrade korvar och
makaroner och på min tallrik låg ett gäng grönsaker som jag inte
vet om de var stekta eller kokta... omöjligt att säga...
tack love men jag kan laga maten...
ibland blir det inte helt bra... :
Dom vill ge oss en tredjedel av intäkterna, men vi sa att vi ska ha minst en fjärdedel.
av veckan. jag har sovit i en vecka typ. vecka 37 var veckan
jag gick i ide... idag måste jag dock kliva ur mitt ide eftersom
det är jobb som gäller tre nätter i rad. apatiskt trött är vad jag är.
4-årskalaset var helmysigt. A öppnade sina paket och efter att ha
rivit bort ett litet hörn på ett fyrkantigt paket så pirat-innehållet
blottades lite lite grann ropade han:
åh pappa pappa, jag har fått nånting jättefint.
innan han ens sett vad det var. det är så ljuvligt med sån
ren entusiasm över både små och stora saker. mer sånt!!
önskemiddagen bestod av fattiga riddare och tårta. det är grejer det!
suck... ibland får jag känslan av att jag gör allt hemma.
detta är naturligtvis inte sant men då och då
får jag utbrott som gränsar till dramaqueen-aktiga
och konstaterar att jag aldrig mer kommer att göra
nåt här hemma utan att det får stå och förfalla framför
ögonen på mig, D och leia. jag skiter i vilket.
det är ju heller inte sant.
det svåra här är inte att få D att göra saker utan att
acceptera att han inte gör dem på samma sätt som jag
gör. när D hugger i och tar fram dammsugaren t ex, är jag nöjd då?
nej då, bitterfittan sitter i vardagsrummet och hojtar om både det ena
och det andra som vore bäst att göra först... inte så nice.
jag lagar alltid all mat till exempel.
till saken hör ju att D äter kött och inte jag vilket auto innebär att två
olika rätter ska lagas varje middag...
när jag suckar och klagar och bestämmer mig för att
aldrig mer göra mat så säger han att han kan göra det.
och visst, jättesnällt men...
till saken hör att jag är lite av ett kontrollfreak när det gäller
just min mat och därför helst äter det jag själv lagat... men ändå.
en annan grej som talar emot D´s matlagning är den gången
han gjorde mat och hans tallrik bestod av mikrade korvar och
makaroner och på min tallrik låg ett gäng grönsaker som jag inte
vet om de var stekta eller kokta... omöjligt att säga...
tack love men jag kan laga maten...
ibland blir det inte helt bra... :
Dom vill ge oss en tredjedel av intäkterna, men vi sa att vi ska ha minst en fjärdedel.
Kommentarer
Trackback