expensive wisdom...
att säga att man ska ut o ta ett glas vin
innebär per automatik att man ljuger.
there´s no such thing som att ta ETT glas vin.
det är som att köpa en glass, skala bort pappret och
sen inte äta den.
som att starta bilen och köra men ha handbromsen i.
som att upptäcka att det inte finns nåt papper när man
sitter på toa.
det funkar liksom inte så.
idag kommer la familia på middag.
det är en dag när man inte ska vara bakfull.
igår skulle D i säng tidigt.
det är en kväll när sambon inte ska komma hem
toksent
tokfull.
igår var en ostadig dag över lag.
det är en dag man inte ska svepa i sig en månadskonsumtion
av vin.
tänk va lätt det är att vara efterklok.
tänk om jag kunde omvandla mina kunskaper i praktiken.
inte bara sitta här o låta klok utan faktiskt
leva lite som jag försöker lära.
jag är kass.
kung igår och knäckt idag.
fullkomligt knäckt.
D jobbar. både i faktisk mening och även på att hålla sig vaken.
jag har lagat mat som jag inte alls vill äta
det var dålig planering.
omoget.
onödigt.
visserligen trevligt som bara den men dyrköpt.
uj uj uj.
det kommer inte att hända igen...
på ett tag...
D, du vet vad man säger:
älska mig mest när jag förtjänar det minst för det är då
jag behöver det mest...
tro mig, jag behöver det idag...
innebär per automatik att man ljuger.
there´s no such thing som att ta ETT glas vin.
det är som att köpa en glass, skala bort pappret och
sen inte äta den.
som att starta bilen och köra men ha handbromsen i.
som att upptäcka att det inte finns nåt papper när man
sitter på toa.
det funkar liksom inte så.
idag kommer la familia på middag.
det är en dag när man inte ska vara bakfull.
igår skulle D i säng tidigt.
det är en kväll när sambon inte ska komma hem
toksent
tokfull.
igår var en ostadig dag över lag.
det är en dag man inte ska svepa i sig en månadskonsumtion
av vin.
tänk va lätt det är att vara efterklok.
tänk om jag kunde omvandla mina kunskaper i praktiken.
inte bara sitta här o låta klok utan faktiskt
leva lite som jag försöker lära.
jag är kass.
kung igår och knäckt idag.
fullkomligt knäckt.
D jobbar. både i faktisk mening och även på att hålla sig vaken.
jag har lagat mat som jag inte alls vill äta
det var dålig planering.
omoget.
onödigt.
visserligen trevligt som bara den men dyrköpt.
uj uj uj.
det kommer inte att hända igen...
på ett tag...
D, du vet vad man säger:
älska mig mest när jag förtjänar det minst för det är då
jag behöver det mest...
tro mig, jag behöver det idag...
vilken bana(n)
lyssnade på rix morgonzoo igår.
roger, titti och gert.
de pratade om bananer och roger
berättade om en undersökning som gjorts
där 8 av 10 kvinnor uppgav att de tyckte
att det var pinsamt att äta banan offentligt,
alltså, att "bita av toppen".
om det är av sex-anspelnings-anledning vilket jag
tar för givet att det är, undrar hur homofober känner
inför att glufsa i sig bananas in public...
tillfrågades inte män i den här undersökningen?
är det bara intressant att veta hur kvinnor känner inför att
äta en fallosymbolsfrukt bland andra personer?
hmm... snacka om att sexfixeringen gått långt då.
nog för att tanken slagit mig med både en och två
gånger men då mer på så sätt att jag ställt på andra
som ätit banan...
men... hmm...
en tanke som slår mig nu är:
kanske är det just såna som jag som gör det pinsamt?
som tvångsmässigt måste försöka göra
sig rolig i tid och otid, gärna på andras bekostnad men lika
gärna på min egen.
själv har jag inga problem att bita av toppen.
mitt problem är hur det låter när bananer tuggas och sväljs.
jag klarar för mitt liv inte av att höra andra äta banan.
äckligare ljud får man leta efter.
det smackar, sliskar, klibbar och kleggar.
det låter skitäckligt helt enkelt.
skitäckligt.
bita av toppen är toppen av isberget.
så sluta gärna äta banan bland andra,
i alla fall i min närhet.
det skulle inte göra mig nånting alls.
jag skulle tvärtom uppskatta det.
banans are for monkeys!
roger, titti och gert.
de pratade om bananer och roger
berättade om en undersökning som gjorts
där 8 av 10 kvinnor uppgav att de tyckte
att det var pinsamt att äta banan offentligt,
alltså, att "bita av toppen".
om det är av sex-anspelnings-anledning vilket jag
tar för givet att det är, undrar hur homofober känner
inför att glufsa i sig bananas in public...
tillfrågades inte män i den här undersökningen?
är det bara intressant att veta hur kvinnor känner inför att
äta en fallosymbolsfrukt bland andra personer?
hmm... snacka om att sexfixeringen gått långt då.
nog för att tanken slagit mig med både en och två
gånger men då mer på så sätt att jag ställt på andra
som ätit banan...
men... hmm...
en tanke som slår mig nu är:
kanske är det just såna som jag som gör det pinsamt?
som tvångsmässigt måste försöka göra
sig rolig i tid och otid, gärna på andras bekostnad men lika
gärna på min egen.
själv har jag inga problem att bita av toppen.
mitt problem är hur det låter när bananer tuggas och sväljs.
jag klarar för mitt liv inte av att höra andra äta banan.
äckligare ljud får man leta efter.
det smackar, sliskar, klibbar och kleggar.
det låter skitäckligt helt enkelt.
skitäckligt.
bita av toppen är toppen av isberget.
så sluta gärna äta banan bland andra,
i alla fall i min närhet.
det skulle inte göra mig nånting alls.
jag skulle tvärtom uppskatta det.
banans are for monkeys!
the joke is on me?!
det blev som jag trodde med videofilmen
med mig själv när jag ska försöka kommunicera
på ett bra vis.
läraren pausade mitt i och frågade vad jag tänkte:
- att jag aldrig mer ska prata...
det var slutsatsen efter dagen.
sluta prata.
sluta jiddra, börja trolla.
gör om, gör rätt!
imorrn får jag en ny chans, då är det dags igen.
då ska jag låtsas vara kurator på en familjerådgivning och
hjälpa ett par som har problem...
ska bli intressant...
läraren, som är kurator, frågade även vem som ville spela
en av de två som ingår i ett förhållande och som har tappat känslorna
för den andra.
jag svarade, i vanlig tro att jag är lite lustig;
-det kan jag vara, jag är bra på att tappa känslor...
är det bra att säga till en kurator?
är det smart?
nu låg det ingen mening i det hela men vet ju inte han...
det skulle kunna vara smart om det hade varit menat som
en inbjudan, alltså inbjudan till samtal av typen:
se mig, hör mig, hjälp mig, förstå mig...
det var det inte. inte alls.
det vara bara ett torrt, inte alls roligt försök till skämt.
men nu får jag stå mitt kast,
det är ingen högoddsare att tippa på att jag kommer
bli föremål för en mindre analys under morgondagen.
mental note: skämta inte med kuratorer...
förtydligande: skämta inte alls.
med mig själv när jag ska försöka kommunicera
på ett bra vis.
läraren pausade mitt i och frågade vad jag tänkte:
- att jag aldrig mer ska prata...
det var slutsatsen efter dagen.
sluta prata.
sluta jiddra, börja trolla.
gör om, gör rätt!
imorrn får jag en ny chans, då är det dags igen.
då ska jag låtsas vara kurator på en familjerådgivning och
hjälpa ett par som har problem...
ska bli intressant...
läraren, som är kurator, frågade även vem som ville spela
en av de två som ingår i ett förhållande och som har tappat känslorna
för den andra.
jag svarade, i vanlig tro att jag är lite lustig;
-det kan jag vara, jag är bra på att tappa känslor...
är det bra att säga till en kurator?
är det smart?
nu låg det ingen mening i det hela men vet ju inte han...
det skulle kunna vara smart om det hade varit menat som
en inbjudan, alltså inbjudan till samtal av typen:
se mig, hör mig, hjälp mig, förstå mig...
det var det inte. inte alls.
det vara bara ett torrt, inte alls roligt försök till skämt.
men nu får jag stå mitt kast,
det är ingen högoddsare att tippa på att jag kommer
bli föremål för en mindre analys under morgondagen.
mental note: skämta inte med kuratorer...
förtydligande: skämta inte alls.
video killed the radiostar...
att spela in en kommunikationsövning på video
när man är toktrött är ingen hit, det vet jag nu.
innan trodde jag, nu vet jag.
att höra någon säga att den invandrat från finland
var det roligaste jag någonsin hört kl 09:15 imorse.
i efterhand är det svårt att förstå men jag
är tacksam över visat tålamod från mina grupp-medlemmar.
jag hade säkert blivit pissed och dragit men som
tur är har de här två personerna lite bättre tålamod.
sen att vi glömde micken är en annan femma.
det blir bara svårare för betygsättaren om vi kör
utan ljud... utmaning kallas det!
imorrn är det dags för redovisning av det här materialet,
jag har ansvaret för grejerna...
hur mina gruppare kan ha förtroende för mig av alla personer
(eller alla, av oss tre) är obegripligt för mig men nu är det så.
får se imorrn om det var en bra idé eller inte!
när man är toktrött är ingen hit, det vet jag nu.
innan trodde jag, nu vet jag.
att höra någon säga att den invandrat från finland
var det roligaste jag någonsin hört kl 09:15 imorse.
i efterhand är det svårt att förstå men jag
är tacksam över visat tålamod från mina grupp-medlemmar.
jag hade säkert blivit pissed och dragit men som
tur är har de här två personerna lite bättre tålamod.
sen att vi glömde micken är en annan femma.
det blir bara svårare för betygsättaren om vi kör
utan ljud... utmaning kallas det!
imorrn är det dags för redovisning av det här materialet,
jag har ansvaret för grejerna...
hur mina gruppare kan ha förtroende för mig av alla personer
(eller alla, av oss tre) är obegripligt för mig men nu är det så.
får se imorrn om det var en bra idé eller inte!
klurigt läge...
slutar om 8 timmar, 08:00.
om 8 timmar, 08:00 ska jag befinna
mig på universitetet för att videofilma mig
själv när jag genomför kommunikationsövningar.
2 problem.
1. jag måste resa bakåt i tiden för att hinna och jag
har inte vädret och väglaget på min sida.
2. dead tired och filma mig själv när jag har en låtsas-
konversation... är det nån som på allvar tror att det kan bli bra?
till detta tillkommer ytterligare en miljard mer eller mindre stora
problem men de här två känns viktigast.
speciellt problem 1 där... det kan bli riktigt lurigt.
riktigt riktigt lurigt.
om 8 timmar, 08:00 ska jag befinna
mig på universitetet för att videofilma mig
själv när jag genomför kommunikationsövningar.
2 problem.
1. jag måste resa bakåt i tiden för att hinna och jag
har inte vädret och väglaget på min sida.
2. dead tired och filma mig själv när jag har en låtsas-
konversation... är det nån som på allvar tror att det kan bli bra?
till detta tillkommer ytterligare en miljard mer eller mindre stora
problem men de här två känns viktigast.
speciellt problem 1 där... det kan bli riktigt lurigt.
riktigt riktigt lurigt.
no house for you...
huskikandet blev inte av.
världens tråkigaste D började
tjata om nackdelarna med att köpa;
kostnaderna mest så de slutade med
att jag tjurade och vi åkte till ica o köpte oboy.
det finns egentligen ingen koppling
mellan tjurigheten och oboy, bara en
parantes...
husvisning vs. tjura + oboy... same shit...
men... jag har kollat på det huset hur länge som
helst (kanske 1,5 vecka men det är lååång tid)
och nu, en kvart innan visningen, på väg dit,
då minsann passar det herr D att prata om saken.
vem behöver prata om saker och ting... överskattat.
de blidde ingen visning och jag har bestämt att
det inte blir nåt hus alls nu. inga armar - inga kakor liksom...
nu får det fortsätta vara lägenhet som gäller, hyres givetvis.
barnsligt kan tyckas men passar det inte nu så passar det inte sen.
(inte alls sant men tjurigheten har nog inte släppt helt.)
det beslutet kommer gälla för all framtid, eller
tills jag hittar nästa hus jag vill ha...
världens tråkigaste D började
tjata om nackdelarna med att köpa;
kostnaderna mest så de slutade med
att jag tjurade och vi åkte till ica o köpte oboy.
det finns egentligen ingen koppling
mellan tjurigheten och oboy, bara en
parantes...
husvisning vs. tjura + oboy... same shit...
men... jag har kollat på det huset hur länge som
helst (kanske 1,5 vecka men det är lååång tid)
och nu, en kvart innan visningen, på väg dit,
då minsann passar det herr D att prata om saken.
vem behöver prata om saker och ting... överskattat.
de blidde ingen visning och jag har bestämt att
det inte blir nåt hus alls nu. inga armar - inga kakor liksom...
nu får det fortsätta vara lägenhet som gäller, hyres givetvis.
barnsligt kan tyckas men passar det inte nu så passar det inte sen.
(inte alls sant men tjurigheten har nog inte släppt helt.)
det beslutet kommer gälla för all framtid, eller
tills jag hittar nästa hus jag vill ha...
windowshopping...
man skulle kunna säga att jag o D ska fönstershoppa idag...
kan man säga det vad det än gäller?
vi ska kolla på hus...
men har egentligen inte pengar till det...
är det att fönstershoppa eller är det att dra det till sin spets o lite till?
D o jag, köpa hus... vi har inte direkt sparkapital att prata om
men... om 35 minuter börjar visningen o vi tänker vara på plats.
kan man impulsköpa ett hus?
om det går finns risk att jag gör det...
oj då, jag råkade köpa ett hus...
är det en veckas öppet köp?
eller är det också längre nu när det är jul?
alla affärer kör ju så...
antalet bytesdagar ökar med typ 500 %...
är det samma sak i husbranschen?
aja, nu ska vi dra iväg i alla fall.
lär ju uppdatera...
shoooo....
kan man säga det vad det än gäller?
vi ska kolla på hus...
men har egentligen inte pengar till det...
är det att fönstershoppa eller är det att dra det till sin spets o lite till?
D o jag, köpa hus... vi har inte direkt sparkapital att prata om
men... om 35 minuter börjar visningen o vi tänker vara på plats.
kan man impulsköpa ett hus?
om det går finns risk att jag gör det...
oj då, jag råkade köpa ett hus...
är det en veckas öppet köp?
eller är det också längre nu när det är jul?
alla affärer kör ju så...
antalet bytesdagar ökar med typ 500 %...
är det samma sak i husbranschen?
aja, nu ska vi dra iväg i alla fall.
lär ju uppdatera...
shoooo....
a serious moment...
från ordbajseri till en sekunds allvar.
jag fattar inte grejen med vissa bloggar.
det finns på allvar pro-ana-bloggar;
alltså, pro anorexia. de som är för anorexi.
för en tro att anorexi inte är en sjukdom utan en livsstil,
som sitter och lär ut tips och tricks för att slippa äta,
kunna spy lättare och effektivare, bränna mer fett osv.
det är bilder på übermagra tjejer vars skelett petar ut på
alla ställen det är möjligt och som ser så borttappade och sorgsna
ut att hälften vore nog straff för en livstid, dessa bilder
är ämnade att fungera om inspiration, eller som de så "fyndigt"
kallas; thinspiration. söker man på youtube får man så många träffar
att datorn knappt kan registrera såna siffror.
helt åt helvete galet.
satans idioter.
internet har många fördelar men så sjukt många nackdelar också.
men ni små puckon rent ut sagt som tror att det är så:
en livsstil kanske, men endast en livsstil till följd av en sjukdom...
och de som sitter o skriver är antingen såna som av nån anledning
vill ha det, vill få folk att tro att de är anorektiker eller annars de som är
så satans nöjda över att de lyckats få anorexi... varför då?
jag förstår verkligen inte grejen...
att "få" anorexi är ingen som helst bedrift, det grejar vem som helst.
det är verkligen inte svårt att hamna i en negativ sprial av ätstörningar
och störd kroppsuppfattning. det är ingen prestation att lyckas med det,
att ta sig ur skiten är det som är svårt, som är rent överjävligt.
det och bara det är en bedrift.
pucko-människor som tror annat,
reality-check now please!
jag fattar inte grejen med vissa bloggar.
det finns på allvar pro-ana-bloggar;
alltså, pro anorexia. de som är för anorexi.
för en tro att anorexi inte är en sjukdom utan en livsstil,
som sitter och lär ut tips och tricks för att slippa äta,
kunna spy lättare och effektivare, bränna mer fett osv.
det är bilder på übermagra tjejer vars skelett petar ut på
alla ställen det är möjligt och som ser så borttappade och sorgsna
ut att hälften vore nog straff för en livstid, dessa bilder
är ämnade att fungera om inspiration, eller som de så "fyndigt"
kallas; thinspiration. söker man på youtube får man så många träffar
att datorn knappt kan registrera såna siffror.
helt åt helvete galet.
satans idioter.
internet har många fördelar men så sjukt många nackdelar också.
men ni små puckon rent ut sagt som tror att det är så:
en livsstil kanske, men endast en livsstil till följd av en sjukdom...
och de som sitter o skriver är antingen såna som av nån anledning
vill ha det, vill få folk att tro att de är anorektiker eller annars de som är
så satans nöjda över att de lyckats få anorexi... varför då?
jag förstår verkligen inte grejen...
att "få" anorexi är ingen som helst bedrift, det grejar vem som helst.
det är verkligen inte svårt att hamna i en negativ sprial av ätstörningar
och störd kroppsuppfattning. det är ingen prestation att lyckas med det,
att ta sig ur skiten är det som är svårt, som är rent överjävligt.
det och bara det är en bedrift.
pucko-människor som tror annat,
reality-check now please!
pro age...
ju mer man lär sig, desto mer inser man att man inte vet.
det är en hård sanning.
men sanning är ingen tvekan om att det är.
när jag var 14 visste jag allt.
fan, det jag inte visste då var inte värt att veta och
jag var verkligen vuxen.
satan så fel jag hade.
att vara vuxen... va gjorde jag då egentligen?
drack folköl, smygrökte, spanade efter skejtare,
spelade antingen nirvana, smashing pumpkins eller
cranberries i stereon, skämdes för allt och alla inför allt och alla,
snackade skit om folk och var lite allmänt stöddig eftersom
jag som sagt visste allt värt att veta.
folkölen och musiken hänger med än idag men resten
har jag nog lagt av med...
med det inte sagt att jag är fullvuxen nu,
lite mer spelrum att vara omogen vill jag nog ha.
enda gången jag tyckt att det har varit riktigt, alltså RIKTIGT jobbigt
att fylla år var när jag fyllde 20.
visst var det skoj med, jag hängde på dörren på systembolaget
5 minuter innan de öppnade samma dag som jag fyllde så visst,
det fanns positiva aspekter men just det här med vuxen...
helt plötsligt räknades jag inte som tonåring längre och jag trodde att det
var tvunget att innebära slutet på alla misstag, dumheter och omogenheter.
gissa om det var skönt att inse att det knappt hade börjat.
åren går...
jag blir 27 om några månader, det är inte att leka med.
27... snart 14 bast dubbelt upp... (va var egentligen grejen med allt
det här bast, jordsnurr, höstar/vårar etc? vad är det för fel på år?)
jag kan inte riktigt identifiera mig med siffran...
jag svarar fortfarande 24 ibland om nån frågar hur gammal jag är,
inte för att ljuga, det bara känns rätt, det kommer spontant.
om nån tror att jag är yngre känner jag inte att jag måste rätta dem
heller för den delen... tror nån att jag är äldre är det lite annat.
då är det plöstligt sjukt viktigt, rätt ska vara rätt (men inte alltid...)
även om jag är gammal finns det alltid de som är äldre,
behöver inte nämna några namn (D) men det är skönt att veta.
det är en hård sanning.
men sanning är ingen tvekan om att det är.
när jag var 14 visste jag allt.
fan, det jag inte visste då var inte värt att veta och
jag var verkligen vuxen.
satan så fel jag hade.
att vara vuxen... va gjorde jag då egentligen?
drack folköl, smygrökte, spanade efter skejtare,
spelade antingen nirvana, smashing pumpkins eller
cranberries i stereon, skämdes för allt och alla inför allt och alla,
snackade skit om folk och var lite allmänt stöddig eftersom
jag som sagt visste allt värt att veta.
folkölen och musiken hänger med än idag men resten
har jag nog lagt av med...
med det inte sagt att jag är fullvuxen nu,
lite mer spelrum att vara omogen vill jag nog ha.
enda gången jag tyckt att det har varit riktigt, alltså RIKTIGT jobbigt
att fylla år var när jag fyllde 20.
visst var det skoj med, jag hängde på dörren på systembolaget
5 minuter innan de öppnade samma dag som jag fyllde så visst,
det fanns positiva aspekter men just det här med vuxen...
helt plötsligt räknades jag inte som tonåring längre och jag trodde att det
var tvunget att innebära slutet på alla misstag, dumheter och omogenheter.
gissa om det var skönt att inse att det knappt hade börjat.
åren går...
jag blir 27 om några månader, det är inte att leka med.
27... snart 14 bast dubbelt upp... (va var egentligen grejen med allt
det här bast, jordsnurr, höstar/vårar etc? vad är det för fel på år?)
jag kan inte riktigt identifiera mig med siffran...
jag svarar fortfarande 24 ibland om nån frågar hur gammal jag är,
inte för att ljuga, det bara känns rätt, det kommer spontant.
om nån tror att jag är yngre känner jag inte att jag måste rätta dem
heller för den delen... tror nån att jag är äldre är det lite annat.
då är det plöstligt sjukt viktigt, rätt ska vara rätt (men inte alltid...)
även om jag är gammal finns det alltid de som är äldre,
behöver inte nämna några namn (D) men det är skönt att veta.
bakisråd... huh..
ett inlägg jag skrev för rätt länge sen men såhär i närheten av juletid känns det återigen aktuellt så varför inte?
favorit i repris??!!
läser på aftonbladets hemsida (får jag skriva aftonbladet utan att anses göra reklam eller missbruka deras logotyp/patentbelagda namn??!!)
anyway, rubrik på nyheten: Bakis idag? publicerad dagen efter midsommar, tror hela sverige utom bosse ringholm känner sig träffade (får jag skriva hans namn?)
sedan följer Alkoholforskarens bästa bakisråd:
1. Drick mindre mängder
2. Drick ordentligt innan du går och lägger dig.
motsägesefullt? JAVISST!!! som bara den.
drick mindre mängder? säger inte det sig självt? som att skiva att bästa sättet att undvika syrebrist är att inte sätta en påse över huvudet.
drick ordentligt innan du går och lägger dig? säkert jättebra men det står inte vad jag ska dricka. om vi nu hade bott i usa där alla stämmer alla, hade jag då kunnat dricka sjukt mycket sprit och sen gått och lagt mig, vaknat med jordens bakfylla och då kunnat stämma aftonbladet och deras alkoholforskare på enorma summor?
om så är fallet: why oh why are we not in the us??
att ha drick mindre mängder som första råd och drick ordentligt som andra, hur förvirrande är inte det när det inte står angivet vilken vätska jag ska förtära?! egentligen... (mängder i råd 1 står ju dessutom i plural, vilseledande?!)
jag förstår ju givetvis vad de menar (tro det eller ej) men lite tydligare kan man väl ändå begära att de ska vara?
sista tipset är att man ska äta bananer och tomater för att stabilisera mineralhalterna, antingen innan man lägger sig eller morgonen efter. för de första, jag går oftast inte och lägger mig förren morgonen efter kvällen jag festat, it´s not over til the fat lady sings och det är ingen fet dam som sjunger på de fester jag går på varför det är svårt att veta när det är over på riktigt. ska jag då vänta ett helt dygn innan intag av bananer/tomater? för det andra, om vi bortser från detta, om jag trycker i mig bananer och tomater morgonen efter, då är jag väl redan bakfull?
rätta mig om jag har fel men då är väl skadan redan skedd?
med tanke på den grymt starka hungerskänsla som brukar infinna sig dagen efter undrar jag dessutom hur bra magen skulle må av att chockas med 8 bananer eller 1,2 kilo tomater... o hur gott skulle det vara? o går det att blanda?
njae, tacka vet jag hederlig slöhet, känslan av att aldrig mer kunna lyfta huvudet från kudden och tröttheten som håller i sig ett par dagar.
om det inte vore för bakfyllan skulle det ju bli riktigt farligt, så mycket ohälsosamma drycker och ingen konsekvens?!
länge leve bakfyllan säger jag!
(ni som inte håller med, the bananas are all yours!!!)
OBS. jag reserverar mig för eventuellt missbruk av namnen aftonbladet och bosse ringholm, det är inte min mening att måla djävulen på väggen. (kanske inte var det ultimata tillfället att använda det uttrycket men jag har längtat efter ett tillfälle att säga/skriva det på och let´s face it, hur ofta är det läge att säga måla djävulen på väggen?)
favorit i repris??!!
läser på aftonbladets hemsida (får jag skriva aftonbladet utan att anses göra reklam eller missbruka deras logotyp/patentbelagda namn??!!)
anyway, rubrik på nyheten: Bakis idag? publicerad dagen efter midsommar, tror hela sverige utom bosse ringholm känner sig träffade (får jag skriva hans namn?)
sedan följer Alkoholforskarens bästa bakisråd:
1. Drick mindre mängder
2. Drick ordentligt innan du går och lägger dig.
motsägesefullt? JAVISST!!! som bara den.
drick mindre mängder? säger inte det sig självt? som att skiva att bästa sättet att undvika syrebrist är att inte sätta en påse över huvudet.
drick ordentligt innan du går och lägger dig? säkert jättebra men det står inte vad jag ska dricka. om vi nu hade bott i usa där alla stämmer alla, hade jag då kunnat dricka sjukt mycket sprit och sen gått och lagt mig, vaknat med jordens bakfylla och då kunnat stämma aftonbladet och deras alkoholforskare på enorma summor?
om så är fallet: why oh why are we not in the us??
att ha drick mindre mängder som första råd och drick ordentligt som andra, hur förvirrande är inte det när det inte står angivet vilken vätska jag ska förtära?! egentligen... (mängder i råd 1 står ju dessutom i plural, vilseledande?!)
jag förstår ju givetvis vad de menar (tro det eller ej) men lite tydligare kan man väl ändå begära att de ska vara?
sista tipset är att man ska äta bananer och tomater för att stabilisera mineralhalterna, antingen innan man lägger sig eller morgonen efter. för de första, jag går oftast inte och lägger mig förren morgonen efter kvällen jag festat, it´s not over til the fat lady sings och det är ingen fet dam som sjunger på de fester jag går på varför det är svårt att veta när det är over på riktigt. ska jag då vänta ett helt dygn innan intag av bananer/tomater? för det andra, om vi bortser från detta, om jag trycker i mig bananer och tomater morgonen efter, då är jag väl redan bakfull?
rätta mig om jag har fel men då är väl skadan redan skedd?
med tanke på den grymt starka hungerskänsla som brukar infinna sig dagen efter undrar jag dessutom hur bra magen skulle må av att chockas med 8 bananer eller 1,2 kilo tomater... o hur gott skulle det vara? o går det att blanda?
njae, tacka vet jag hederlig slöhet, känslan av att aldrig mer kunna lyfta huvudet från kudden och tröttheten som håller i sig ett par dagar.
om det inte vore för bakfyllan skulle det ju bli riktigt farligt, så mycket ohälsosamma drycker och ingen konsekvens?!
länge leve bakfyllan säger jag!
(ni som inte håller med, the bananas are all yours!!!)
OBS. jag reserverar mig för eventuellt missbruk av namnen aftonbladet och bosse ringholm, det är inte min mening att måla djävulen på väggen. (kanske inte var det ultimata tillfället att använda det uttrycket men jag har längtat efter ett tillfälle att säga/skriva det på och let´s face it, hur ofta är det läge att säga måla djävulen på väggen?)
15 minuites of what?
kommunikationsövningar idag.
det börjar lite lätt...
-hej och välkomna. ni ska få börja med att presentera
er lite lätt, vi säger max 15 minuter...
eeeh, hallå, att prata improviserat om sig själv i 15 minuter
är inte lite lätt.
det är en fucking evighet.
hatar att prata inför folk.
rödflammig, svettig och darrig var jag klar efter snudd på 5 minuter.
då med lite hjälp på traven av läraren som frågade lite grejer.
sånt är inte, i repeat, inte kul!
men nu är det gjort.
till nästa vecka ska vi filma oss själva in action.
alltså, in action när vi samtalar.
hur vi pratar, hur vi visar att vi lyssnar osv.
jag kan spela in skiten men jag vill inte titta.
så kritisk som man (jag) är mot sig själv kan det enkelt
resultera i ett fortsatt liv som stum.
det är en risk jag måste ta.
jag har inget val.
vad hände med
att tala är silver,
att tiga är guld??!!
mailbomba då...
har väntat på mailbombningen som brukar
träda i kraft mellan oss syskon innan
storhelger men den har lyst med sin frånvaro i år.
föga anande har jag gått och undrat vad detta beror
på, det brukar ju vara lika säkert som att kicki danielsson
sitter på löpsedlar annars men icke.
nu vet jag varför.
min far frågade mig vad jag ska göra på jul och jag svarade:
-tja du, vi ska väl vara hemma hos syster J?!
-jaha.. .men hon ska ju till österrike...
-åh fan... då vet jag inte.
kommunikationen är lyyyysande i sann sickan-anda.
50 % av "ursprungsfamiljen" lämnar landet;
far, storasyster med dotter och lillebror.
vad jag vet ska de till olika ställen men ändå bort.
inte konstigt att det inte är nån action på mailen.
så vad händer nu då?
jul hos syster P med oss som blir kvar inom
svea rikes gränser.
det är inte fy skam, inte på nåt vis
men jag saknar allt mailbombandet lite grann.
kanske smäller det till ändå, lite närmare dagen d...
kanske kanske...
så det så...
jag frågar i princip aldrig någon annan hur jag ser ut
(ser jag tjock ut? ser jag konstig ut i den här? osv...)
känner jag mig på ett vis spelar det ju inte så stor roll,
jag är ju det jag känner mig, lite så...
men... det finns få svaga stunder när jag faktiskt gör det
så apropå föregående inlägg skulle jag vilja klargöra en sak:
D, när jag för en gångs skulle frågor hur jag ser ut precis
innan jag ska sticka ut nånstans
vill jag helst inte ha svaret:
hmm, du ser platt ut...
eller om jag någon gång igen, förutom denna första och förmodligen
enda gång frågar om min rumpa ser stor ut vill jag helst
inte att du svarar:
det beror på vad man jämför med...
visst, visst, jag ska inte fråga.
moment of weakness...
såna har vi alla.
ärlighet vara längst,
för all del.
men... en lögn kan vara legitim då och då.
det kan faktiskt det.
(ser jag tjock ut? ser jag konstig ut i den här? osv...)
känner jag mig på ett vis spelar det ju inte så stor roll,
jag är ju det jag känner mig, lite så...
men... det finns få svaga stunder när jag faktiskt gör det
så apropå föregående inlägg skulle jag vilja klargöra en sak:
D, när jag för en gångs skulle frågor hur jag ser ut precis
innan jag ska sticka ut nånstans
vill jag helst inte ha svaret:
hmm, du ser platt ut...
eller om jag någon gång igen, förutom denna första och förmodligen
enda gång frågar om min rumpa ser stor ut vill jag helst
inte att du svarar:
det beror på vad man jämför med...
visst, visst, jag ska inte fråga.
moment of weakness...
såna har vi alla.
ärlighet vara längst,
för all del.
men... en lögn kan vara legitim då och då.
det kan faktiskt det.
acceptans...
när jag var... yngre kan vi väl säga, så var jag
extremt medveten och kritisk mot mitt utseende.
(jag vill inte säga fixerad trots att det kanske är sant,
känns för trist att säga fixerad...besatt... )
jag var i alla fall extremt medveten kan man kalla det,
tänkte på det heeela tiden mer eller mindre och letade fel och brister.
nu har det ändrats väldigt mycket.
vääääldigt mycket.
kanske kan man säga att jag accepterat fakta, nöjd blir man nog aldrig
men jag har bestämt mig för att gilla läget.
är man som jag, för lat för att förändra kan man inte gnälla heller.
jag letar inte längre fel och brister, jag har nog hittat de flesta
vid det här laget, finns de så finns de.
fel och brister ska finnas, hur kul är perfekt?
nu är det mer åt ett... hmm, bekvämlighetshåll...
kanske har det gått ett snäpp för långt;
istället för att kolla spegeln, väga mig,
träna, äta nyttigt, prova kläder osv
så är jag i princip nöjd så länge jag :
- inte luktar illa,
- har har allt för smutsiga och skrynkliga kläder
- inte har så fett hår att jag kan krama ur det utan att det går att borsta över
- duschar varje dag och byter kläder lika ofta
däremot skulle jag kanske önska att:
- rumpan inte fladdrade så när jag rör mig och att
- tuttarna satt där de sitter om jag håller armarna rakt upp och kanske attt
- vecken i pannan inte var så framträdande att de skuggar ögonen.
men...
livet har sin gilla gång, även på mig.
det är okej faktiskt.
helt okej.
rumpan fladdrar, tuttarna i samma takt och det gropar och veckar sig
på ställen jag inte visste att det var möjligt men...
det är kanske inte hela världen?!
perfekt är inget att sträva efter, hur kul är det egentligen med perfekt?
folk i t ex hollywood är ibland så perfekta att de ser utomjordiska ut.
perfekt är aldrig perfekt.
extremt medveten och kritisk mot mitt utseende.
(jag vill inte säga fixerad trots att det kanske är sant,
känns för trist att säga fixerad...besatt... )
jag var i alla fall extremt medveten kan man kalla det,
tänkte på det heeela tiden mer eller mindre och letade fel och brister.
nu har det ändrats väldigt mycket.
vääääldigt mycket.
kanske kan man säga att jag accepterat fakta, nöjd blir man nog aldrig
men jag har bestämt mig för att gilla läget.
är man som jag, för lat för att förändra kan man inte gnälla heller.
jag letar inte längre fel och brister, jag har nog hittat de flesta
vid det här laget, finns de så finns de.
fel och brister ska finnas, hur kul är perfekt?
nu är det mer åt ett... hmm, bekvämlighetshåll...
kanske har det gått ett snäpp för långt;
istället för att kolla spegeln, väga mig,
träna, äta nyttigt, prova kläder osv
så är jag i princip nöjd så länge jag :
- inte luktar illa,
- har har allt för smutsiga och skrynkliga kläder
- inte har så fett hår att jag kan krama ur det utan att det går att borsta över
- duschar varje dag och byter kläder lika ofta
däremot skulle jag kanske önska att:
- rumpan inte fladdrade så när jag rör mig och att
- tuttarna satt där de sitter om jag håller armarna rakt upp och kanske attt
- vecken i pannan inte var så framträdande att de skuggar ögonen.
men...
livet har sin gilla gång, även på mig.
det är okej faktiskt.
helt okej.
rumpan fladdrar, tuttarna i samma takt och det gropar och veckar sig
på ställen jag inte visste att det var möjligt men...
det är kanske inte hela världen?!
perfekt är inget att sträva efter, hur kul är det egentligen med perfekt?
folk i t ex hollywood är ibland så perfekta att de ser utomjordiska ut.
perfekt är aldrig perfekt.
sicko...
det är svårt att inte gilla sverige när man kollar
på dokumentären sicko, om amerikansk sjukvård.
såg den igår, eller om det var i förrgår.
det är helt galet hur det funkar.
ingen är egentigen skyddad, de finns de som tror att
de är de och de som vet att de inte är det.
that´s all.
en gubbe blev av med två fingrar på jobbet,
hans försäkring täckte bara ett så han fick välja vilket
han ville ha fastsytt.
hur galet är inte det?
helt absurt.
usa är så överskattat.
jag är inte så värst imponerad
av det man sett hittills.
visst, landet där allt kan hända kan vara positivt
men oj så negativt också.
sicko visar en galen verklighet.
visst vill michael more visa en chockerande bild
av usa och visst är den vinklad, inget snack om saken
men... han har sina poänger.
sicko är sick.
på dokumentären sicko, om amerikansk sjukvård.
såg den igår, eller om det var i förrgår.
det är helt galet hur det funkar.
ingen är egentigen skyddad, de finns de som tror att
de är de och de som vet att de inte är det.
that´s all.
en gubbe blev av med två fingrar på jobbet,
hans försäkring täckte bara ett så han fick välja vilket
han ville ha fastsytt.
hur galet är inte det?
helt absurt.
usa är så överskattat.
jag är inte så värst imponerad
av det man sett hittills.
visst, landet där allt kan hända kan vara positivt
men oj så negativt också.
sicko visar en galen verklighet.
visst vill michael more visa en chockerande bild
av usa och visst är den vinklad, inget snack om saken
men... han har sina poänger.
sicko är sick.
långt o långt?!
ett mail från mig är inte bara ett mail.
det är en del av min prestationsångest på sätt och vis.
jag måste vara rolig, fyndig och informativ på en och samma gång.
ett mail från mig är aldrig nån rad, ett par ord.
det blir ett A4, i bästa fall.
det är försök till skämt, ironi, info, fakta, onödiga kommenterar...
jag vet inte allt.
lite som ett sms från mig.
jag vill få plats med allt.
kort och koncist,
men kort och koncist blir det aaaaldrig.
aldrig.
mina inlägg är nog lite lika.
det är inte några rader.
det är en uppsats. minst.
jag skickade just ett mail till mina klasskamrater.
det började med några ord:
här kommer det jag skrivit!
det slutade med
22 rader. och en ursäkt för längden på det hela.
det finns något som heter för mycket!
nu tar jag ett glas vin, nästan bara för
att jag kom på att det är jobbdags imorrn och dagen efter
och att möjligheten ej kommer ges på ett tag.
gårdagen försvann i en dimma pga sömnbristen.
jag trodde det var måndag idag.
jag har glömt vad jag gjorde igår men
det kommer i små stötar vad som hänt.
jag sov nästan 12 timmar inatt.
vaknade vid 12, mitt på dan.
det är galet, inte alls likt mig.
jag är en sån där jobbig en som gillar att vakna tidigt.
som gärna rååååkar väcka D genom en liten lätt (?)
spark i sidan eller genom att hosta så högt och så länge
att en död skulle vakna och sen förvånat säga:
men oj, förlåt, väckte jag dig?
nu ska jag njuta av mitt vin o sen krypa till kojs (konstigt uttryck...
krypa? hur packad är man inte då? kojs? är man inte för gammal för att
sova i en koja eller vad menar man?)
oh well.
goooooood night!
det är en del av min prestationsångest på sätt och vis.
jag måste vara rolig, fyndig och informativ på en och samma gång.
ett mail från mig är aldrig nån rad, ett par ord.
det blir ett A4, i bästa fall.
det är försök till skämt, ironi, info, fakta, onödiga kommenterar...
jag vet inte allt.
lite som ett sms från mig.
jag vill få plats med allt.
kort och koncist,
men kort och koncist blir det aaaaldrig.
aldrig.
mina inlägg är nog lite lika.
det är inte några rader.
det är en uppsats. minst.
jag skickade just ett mail till mina klasskamrater.
det började med några ord:
här kommer det jag skrivit!
det slutade med
22 rader. och en ursäkt för längden på det hela.
det finns något som heter för mycket!
nu tar jag ett glas vin, nästan bara för
att jag kom på att det är jobbdags imorrn och dagen efter
och att möjligheten ej kommer ges på ett tag.
gårdagen försvann i en dimma pga sömnbristen.
jag trodde det var måndag idag.
jag har glömt vad jag gjorde igår men
det kommer i små stötar vad som hänt.
jag sov nästan 12 timmar inatt.
vaknade vid 12, mitt på dan.
det är galet, inte alls likt mig.
jag är en sån där jobbig en som gillar att vakna tidigt.
som gärna rååååkar väcka D genom en liten lätt (?)
spark i sidan eller genom att hosta så högt och så länge
att en död skulle vakna och sen förvånat säga:
men oj, förlåt, väckte jag dig?
nu ska jag njuta av mitt vin o sen krypa till kojs (konstigt uttryck...
krypa? hur packad är man inte då? kojs? är man inte för gammal för att
sova i en koja eller vad menar man?)
oh well.
goooooood night!
nu så...
titt på fan...
nu funkar det.
det funkade hela tiden,
det va jag som va den felande länken.
huh... jag som aldrig har fel...
världen är upp och ner idag.
här är länken till föregående inlägg
så om ingen orkade klippa och klistra
men ändå är liiite sugen på att läsa
så är det bara att trycka nu...
nu funkar det.
det funkade hela tiden,
det va jag som va den felande länken.
huh... jag som aldrig har fel...
världen är upp och ner idag.
här är länken till föregående inlägg
så om ingen orkade klippa och klistra
men ändå är liiite sugen på att läsa
så är det bara att trycka nu...
nevermind...
kan av nån anledning inte länka på snyggt sätt
längre på den här bloggen. gillar inte när de inte funkar...
vet inte varför, det har funkat förut...
men men, klipp ut och klistra in om intresse finns.
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/guldbollen/article3787602.ab
den här är en artiekl om zlatan.
rubriken lyder i samma fyndiga anda som aftonbladet brukar köra:
ztörst av alla.
sen är det en stor bild på zlatans ansikte
med fokus på den del av hans ansikte som faktiskt
är störst... znoken...
är det en slump eller ett dåligt försök till fyndigt subliminalt budskap?
ett försök till narrande mitt i hedersutmärkelsen?
eller är det kanske jag som fokuserar på fel saker?
svaret kommer sannolikt utebli.
tänkvärt eller idiotiskt?
spelar mindre roll.
the end.
längre på den här bloggen. gillar inte när de inte funkar...
vet inte varför, det har funkat förut...
men men, klipp ut och klistra in om intresse finns.
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/guldbollen/article3787602.ab
den här är en artiekl om zlatan.
rubriken lyder i samma fyndiga anda som aftonbladet brukar köra:
ztörst av alla.
sen är det en stor bild på zlatans ansikte
med fokus på den del av hans ansikte som faktiskt
är störst... znoken...
är det en slump eller ett dåligt försök till fyndigt subliminalt budskap?
ett försök till narrande mitt i hedersutmärkelsen?
eller är det kanske jag som fokuserar på fel saker?
svaret kommer sannolikt utebli.
tänkvärt eller idiotiskt?
spelar mindre roll.
the end.
lev och låt leva?!
det var en liten mini-artikel om en herre
i nerike nånstans som fångat en... gädda tror
jag som enligt honom själv vägde 23 kilo.
jag såg det i lördags och glömde det lika fort.
idag stod det om det igen.
människor tvivlar på uppgifterna.
detta kan inte vara sant.
stackars man.
hans 15 minuites of fame saboteras
av fiske-entusiaster och detta ämne omdiskuteras
hett (??) på sportfiskesidor.
kraken.
om du säger att gäddan vägde 23 kilo, farbror,
då gjorde säkert fisken det.
(spelar det roll?)
i nerike nånstans som fångat en... gädda tror
jag som enligt honom själv vägde 23 kilo.
jag såg det i lördags och glömde det lika fort.
idag stod det om det igen.
människor tvivlar på uppgifterna.
detta kan inte vara sant.
stackars man.
hans 15 minuites of fame saboteras
av fiske-entusiaster och detta ämne omdiskuteras
hett (??) på sportfiskesidor.
kraken.
om du säger att gäddan vägde 23 kilo, farbror,
då gjorde säkert fisken det.
(spelar det roll?)
förvirrande bra...
mer skit om socialtjänsten i NA idag.
jag känner att jag går en ljus framtid till mötes.
ett verkligen älskat yrke.
eller? njae, ingen gillar väl egentligen soc?!
i den bästa av världar skulle inte socialtjänsten behövas.
jag kommer att jobba för att inte behövas.
det känns bra men låter förvirrat.
nu kommer jag förhoppningsvis uppnå det jag vill
och bli psykoterapeut förr eller senare men
ett tag innan det blir aktuellt kommer jag arbeta som socionom.
om det blir som socialsekreterare, kurator eller nåt annat
återstår att se. nåt jag tror jag lärt mig är att inte stänga dörrar.
jag hoppas jag lärt mig det.
dagens kom ihåg:
gör inte en intervju med en person du inte känner
om ett ämne du inte är säker på och när du dessutom
inte sovit. det blir inte så bra. den dörren stängs nu.
jag känner att jag går en ljus framtid till mötes.
ett verkligen älskat yrke.
eller? njae, ingen gillar väl egentligen soc?!
i den bästa av världar skulle inte socialtjänsten behövas.
jag kommer att jobba för att inte behövas.
det känns bra men låter förvirrat.
nu kommer jag förhoppningsvis uppnå det jag vill
och bli psykoterapeut förr eller senare men
ett tag innan det blir aktuellt kommer jag arbeta som socionom.
om det blir som socialsekreterare, kurator eller nåt annat
återstår att se. nåt jag tror jag lärt mig är att inte stänga dörrar.
jag hoppas jag lärt mig det.
dagens kom ihåg:
gör inte en intervju med en person du inte känner
om ett ämne du inte är säker på och när du dessutom
inte sovit. det blir inte så bra. den dörren stängs nu.
some people..
vissa människor saknar spärr.
jag har skrivit det förut men jag fortsätter förundras.
har de ingen som helst koll?
har ingen förklarat integritet för dessa personer?
det är sååå märkligt.
sådana personer skrämmer mig.
utan att nämna namn för att vara politiskt korrekt
och hela den tjofräsen kan jag förklara.
en tjej som var med i big brother och nu sanningens ögonblick
samt en tjej som också varit med i big brother och nu är
på fyran på lördag-kvällar.
vad har hänt i deras liv?
varför jagar de bekräftelse som myggor jagar fräscha blodådror?
deras bloggar,... men snälla.
jag mår nästan dåligt av att läsa dem.
den förstnämnda skriver om ditten och datten och har x antal bilder på
sig själv och sina barn o lite kändisar. lite name-dropping här och var.
den andra gör i princip samma grej men verkar ha rejält med olagliga
substanser i systemet under tiden.
jeeez...
vart är världen på väg?
det är galet när världen blivit sådan att paris hilton är världens mest kända
människa... när den kollen gjordes tror jag det var bush hon "tävlade" mot
om den titeln... sick world.
inte för att det kanske är nåt att vara stolt över att känna igen george bush
men man ska, verkligen ska veta vem det är.
paris hilton slår allt. vad är hon känd för egentligen?
den som kom på namnet till hennes omtalade p-film var lite fyndig...
one night in paris...
undrar om romantiska komedin 2 days in paris är en slags
förlängd uppföljare? har sett den sistnämnda och kunde inte riktigt
förstå kopplingen om det finns någon...
alla satans flugor kan inte ha fel, ät dynga.
jag har skrivit det förut men jag fortsätter förundras.
har de ingen som helst koll?
har ingen förklarat integritet för dessa personer?
det är sååå märkligt.
sådana personer skrämmer mig.
utan att nämna namn för att vara politiskt korrekt
och hela den tjofräsen kan jag förklara.
en tjej som var med i big brother och nu sanningens ögonblick
samt en tjej som också varit med i big brother och nu är
på fyran på lördag-kvällar.
vad har hänt i deras liv?
varför jagar de bekräftelse som myggor jagar fräscha blodådror?
deras bloggar,... men snälla.
jag mår nästan dåligt av att läsa dem.
den förstnämnda skriver om ditten och datten och har x antal bilder på
sig själv och sina barn o lite kändisar. lite name-dropping här och var.
den andra gör i princip samma grej men verkar ha rejält med olagliga
substanser i systemet under tiden.
jeeez...
vart är världen på väg?
det är galet när världen blivit sådan att paris hilton är världens mest kända
människa... när den kollen gjordes tror jag det var bush hon "tävlade" mot
om den titeln... sick world.
inte för att det kanske är nåt att vara stolt över att känna igen george bush
men man ska, verkligen ska veta vem det är.
paris hilton slår allt. vad är hon känd för egentligen?
den som kom på namnet till hennes omtalade p-film var lite fyndig...
one night in paris...
undrar om romantiska komedin 2 days in paris är en slags
förlängd uppföljare? har sett den sistnämnda och kunde inte riktigt
förstå kopplingen om det finns någon...
alla satans flugor kan inte ha fel, ät dynga.
vem sa surt?
självdisciplin... vissa har det, andra inte.
jag har det. eller hade i alla fall.
idag när jag borde sovit hela dan
har jag kollat på film. D o jag har kanal + hela
helgen och inte mer. nåt reklam-jippo.
2 filmer hanns med.
gratis är gott?! jo jag tackar ja.
lätt att va efterklok? som fan.
nu skulle jag gett mycket för att ha sovit
under dagen, nu när jag sitter på jobbet igen.
surt sa räven...
självdisciplin... D har det definitivt inte.
eller jo, ibland men i helgen har han bott framför
tv:n. nu vet jag garanterat att det föräldrar sa när man va liten,
att man får fyrkantiga ögon av att titta på för mycket tv
INTE är sant! hade det varit sant hade D´s ögon
varit mer fyrkantiga än tv:n självt.
helgen har bestått av tv, jobb, för lite sömn och... magsjuka.
hur ball är det?
åt världens goaste mat i fredags, lax o pasta o sen på natten slog
det till. med en kvarts mellanrum för mig och D trots att vi befann oss
på heeeelt olika platser, 2 mil ifrån varann.
kunde vi inte ha ätit nåt äckligt?
nu vill man ju aldrig mer äta varken lax eller pasta.
surt sa jag... och D.
dumt.
riktigt dumt.
mitt livs längsta 5 minuter...
ytterligare en alldeles för nära kontakt med herr och fru polis idag.
man brukar säga att en gång är ingen gång och två gånger
är en vana.
det här är i så fall en mycket, MYCKET dålig vana.
me no like at all!
i alla fall, körde min stilla (?) lunk till jobbet och grejade med stereon samt
pratade i telefon med lillebror under tiden, multitasking a la carte!
framför mig ser jag ett blåljus snurra och det tar säkert 2 sekunder innan jag
reagerar. 2 sekunder är ganska lång tid när man kör bil.
jag svamlar till lillebror:
oj, polis... oj... eeh, vi hörs. polis. kram... hej. och så la jag på o slängde telefonen.
jag stannar bilen och vet inte alls vad jag ska göra.
för en gångs skull hade jag bälte och D har instruerat mig att inte ta av mig det
innan polisen sett att jag har det på mig så jag bara sitter där.
när poliskvinnan väl står vid min dörr tittar jag fånigt på henne och liksom visar händerna.
rörelsen är som hämtad ur cops och talar om att:
nej nej, jag har inga vapen...
(är det inte så man gör???)
hon säger ingenting, jag säger ingenting. jag fortsätter i sann cops-anda och
tar långsamt långsamt av mig bältet och går ur bilen.
-gå bort till min kollega där borta, säger hon samtidigt som hon viftar med
lasergrejen och visar hastigheten.
jag har som vanligt inte mina brillor på mig (trots att dom var sååå viktiga att inhandla...)
och har ingen aning om vad grejen visade.
de sekunder som promenaden på 3 meter tar hinner jag fundera över om jag kommer bli av med
körkortet och/eller hur saftiga böter jag kommer få. om jag utgår från
hur jag brukar köra på den vägen kommer jag inte ha något körkort de närmsta 30 åren.
mannen jag får tala med lyser mig i ansiktet och jag är beredd att slänga mig på marken
och vrida armen bakom ryggen på mig själv liksom för att visa hur samarbetsvillig jag faktiskt är.
-erkänner du?
-eeehh... ja, det gör jag väl... ja jo men det gör jag!
-bra, då får du skriva på här.
(jag önskar jag kunde visa min underskrift för jag har nog aldrig skrivit så fult i hela mitt liv,
jag har nog aldrig darrat så mycket sammanlagt under hela mitt liv).
nåväl, jag erkände, skrev på och åkte vidare.
D, min betalda bot blir din julklapp i år! merry christmas love! :)
satana perkkäääläääää...
onödigt, tråkigt, surt... visst... men om man slår ut det på alla gånger jag kört
för fort på de år jag haft mitt körkort så blir det en obetydlig summa!
(jag vet jag vet, vem är det jag försöker lura? det här inlägget skulle kunna bestå
av 98% svordomar men jag väljer att stå över lagen... eller är det inte det jag gör?)
en sista tanke blir ändå; har inte polisen annat att göra en fredagkväll?
finns det verkligen inget viktigare? jag menar inte att fortkörning är en bagatell men
i jämförelse med annat som händer på fredagkvällar kanske det inte är så big deal?
anyway, inget jag säger kan få boten att försvinna.
jag har en månad på mig.
tack för det televerket...
over and out.
ps. den registrerade hastigheten var alltså 97... 97 jävla kilometer i timmen.
7 kilometer för fort. den absolut lägsta högsta hastighet de får ta någon för.
jag hade ärligt talat hellre åkt dit för 110km/h, då hade det ju i alla fall
varit nåt att snacka om... lagen om alltings jävlighet.
man brukar säga att en gång är ingen gång och två gånger
är en vana.
det här är i så fall en mycket, MYCKET dålig vana.
me no like at all!
i alla fall, körde min stilla (?) lunk till jobbet och grejade med stereon samt
pratade i telefon med lillebror under tiden, multitasking a la carte!
framför mig ser jag ett blåljus snurra och det tar säkert 2 sekunder innan jag
reagerar. 2 sekunder är ganska lång tid när man kör bil.
jag svamlar till lillebror:
oj, polis... oj... eeh, vi hörs. polis. kram... hej. och så la jag på o slängde telefonen.
jag stannar bilen och vet inte alls vad jag ska göra.
för en gångs skull hade jag bälte och D har instruerat mig att inte ta av mig det
innan polisen sett att jag har det på mig så jag bara sitter där.
när poliskvinnan väl står vid min dörr tittar jag fånigt på henne och liksom visar händerna.
rörelsen är som hämtad ur cops och talar om att:
nej nej, jag har inga vapen...
(är det inte så man gör???)
hon säger ingenting, jag säger ingenting. jag fortsätter i sann cops-anda och
tar långsamt långsamt av mig bältet och går ur bilen.
-gå bort till min kollega där borta, säger hon samtidigt som hon viftar med
lasergrejen och visar hastigheten.
jag har som vanligt inte mina brillor på mig (trots att dom var sååå viktiga att inhandla...)
och har ingen aning om vad grejen visade.
de sekunder som promenaden på 3 meter tar hinner jag fundera över om jag kommer bli av med
körkortet och/eller hur saftiga böter jag kommer få. om jag utgår från
hur jag brukar köra på den vägen kommer jag inte ha något körkort de närmsta 30 åren.
mannen jag får tala med lyser mig i ansiktet och jag är beredd att slänga mig på marken
och vrida armen bakom ryggen på mig själv liksom för att visa hur samarbetsvillig jag faktiskt är.
-erkänner du?
-eeehh... ja, det gör jag väl... ja jo men det gör jag!
-bra, då får du skriva på här.
(jag önskar jag kunde visa min underskrift för jag har nog aldrig skrivit så fult i hela mitt liv,
jag har nog aldrig darrat så mycket sammanlagt under hela mitt liv).
nåväl, jag erkände, skrev på och åkte vidare.
D, min betalda bot blir din julklapp i år! merry christmas love! :)
satana perkkäääläääää...
onödigt, tråkigt, surt... visst... men om man slår ut det på alla gånger jag kört
för fort på de år jag haft mitt körkort så blir det en obetydlig summa!
(jag vet jag vet, vem är det jag försöker lura? det här inlägget skulle kunna bestå
av 98% svordomar men jag väljer att stå över lagen... eller är det inte det jag gör?)
en sista tanke blir ändå; har inte polisen annat att göra en fredagkväll?
finns det verkligen inget viktigare? jag menar inte att fortkörning är en bagatell men
i jämförelse med annat som händer på fredagkvällar kanske det inte är så big deal?
anyway, inget jag säger kan få boten att försvinna.
jag har en månad på mig.
tack för det televerket...
over and out.
ps. den registrerade hastigheten var alltså 97... 97 jävla kilometer i timmen.
7 kilometer för fort. den absolut lägsta högsta hastighet de får ta någon för.
jag hade ärligt talat hellre åkt dit för 110km/h, då hade det ju i alla fall
varit nåt att snacka om... lagen om alltings jävlighet.
att tävla om allt!
var barnvakt åt världens ljuvligaste killar igår,
min systers tre söner som är 2, 4 och 5 år gamla.
heeelt lovely.
för enkelhetens skull kan vi kalla dem lilla, mellan och stora.
stora och mellan har kommit till det stadiet i livet där man
inser att allting är en tävlan, allt går att tävla om.
igår gick det upp för mig att det verkligen gäller allt.
precis allt.
killarna och deras föräldrar har varit magsjuka,
det började förra helgen och höll i sig ett par dagar in i denna vecka.
stora killen säger om detta:
jag kräktes faktiskt mest!
mellankillen, som är vet att det är sant men som på
intet sätt vill vara sämre säger uppgivet:
man får faktiskt inte säga så, man måste inte det.
stora killen säger:
nej jag vet det men jag gjorde faktiskt det.
mellankillen, med ännu mer tårar i halsen säger:
men jag kräktes faktiskt före dig!
1-1 eller vad ska man säga?!
sen upprepades samma diskussion ett par gånger innan de
liksom verkade inse att de inte skulle komma längre i diskussionen.
det går att tävla i och om allt helt enkelt.
sen följde en kväll av lek, pannkakor, dunderklumpen och läggdags.
helmysig kväll.
den där dunderklumpen föresten, det är en konstig filur det.
vem har kommit på idén till den filmen?
den är väl från 70-talet nångång?
måste varit nåt konstigt i systemet på upphovsmakarna...
beppe wolgers, nyttjade han olagliga substanser eller
var han bara allmänt speciell på den här tiden?
sjukt rolig filmi alla fall.
(var man inte lite rädd för dunderklumpen när man var liten?)
peace love and understanding liksom... :)
min systers tre söner som är 2, 4 och 5 år gamla.
heeelt lovely.
för enkelhetens skull kan vi kalla dem lilla, mellan och stora.
stora och mellan har kommit till det stadiet i livet där man
inser att allting är en tävlan, allt går att tävla om.
igår gick det upp för mig att det verkligen gäller allt.
precis allt.
killarna och deras föräldrar har varit magsjuka,
det började förra helgen och höll i sig ett par dagar in i denna vecka.
stora killen säger om detta:
jag kräktes faktiskt mest!
mellankillen, som är vet att det är sant men som på
intet sätt vill vara sämre säger uppgivet:
man får faktiskt inte säga så, man måste inte det.
stora killen säger:
nej jag vet det men jag gjorde faktiskt det.
mellankillen, med ännu mer tårar i halsen säger:
men jag kräktes faktiskt före dig!
1-1 eller vad ska man säga?!
sen upprepades samma diskussion ett par gånger innan de
liksom verkade inse att de inte skulle komma längre i diskussionen.
det går att tävla i och om allt helt enkelt.
sen följde en kväll av lek, pannkakor, dunderklumpen och läggdags.
helmysig kväll.
den där dunderklumpen föresten, det är en konstig filur det.
vem har kommit på idén till den filmen?
den är väl från 70-talet nångång?
måste varit nåt konstigt i systemet på upphovsmakarna...
beppe wolgers, nyttjade han olagliga substanser eller
var han bara allmänt speciell på den här tiden?
sjukt rolig filmi alla fall.
(var man inte lite rädd för dunderklumpen när man var liten?)
peace love and understanding liksom... :)
när man vet bättre...
konstig natt inatt efter en märklig upptäckt igår kväll.
leia har svårt att vara ensam hemma.
hon står inte o skäller eller så så hon stör egentligen
ingen men hon visar med klara besked att hon ogillar läget.
äter hon inte upp en telefon eller gör småflisor av
ett 10-pack pennor så äter hon upp konstiga saker.
igår var ett sådant exemel som det sistnämnda.
hon var själv hemma i max en timme.
det är konstigt vad en så liten skit hinner göra på en timme.
jag åkte hem till syster vid 15 och D kom hem vid 16-tiden.
det borde ju va funkis men nej då.
D tog leia med sig när han gick dit jag var och vi kom hem igen
allihopa vid 21 nångång.
då upptäcker jag nåt extremt oroväckande.
fråga mig inte varför för det vet jag för det första inte och för det andra
spelar det inte så stor roll men...
på vardagsrumsbordet har det legat tabletter med...
hmm, vad ska jag säga, tarmretande(?!) funktion.
en karta med 4 tabletter.
återigen, tur att jag inte har "riktiga barn".
hur som helst, kvällen och början av natten spenderades
tippandes på tå, vad kommer att hända, hur kommer leia må osv.
grejen är att 2 såna tabletter räcker gott och väl för en vuxen människa
att få ordentligt retad funktion i tarmarna...
nu har alltså 5-kilos-leia pillat i sig 4 stycken...
skräckscenarion spelades upp i mitt huvud större delen av kvällen
men...
leia är helt oberörd.
ingen reaktion igår kväll, under natten eller nu idag.
dags att andas ut.
effekten uteblev, som tur var.
onödigt vetande kan tyckas.
det är det nog.
men, det är dagens läxa.
förvara inte såna medel på vardagsrumbordet
av ett flertal olika anledningar.
jag kommer att komma ihåg det!
leia har svårt att vara ensam hemma.
hon står inte o skäller eller så så hon stör egentligen
ingen men hon visar med klara besked att hon ogillar läget.
äter hon inte upp en telefon eller gör småflisor av
ett 10-pack pennor så äter hon upp konstiga saker.
igår var ett sådant exemel som det sistnämnda.
hon var själv hemma i max en timme.
det är konstigt vad en så liten skit hinner göra på en timme.
jag åkte hem till syster vid 15 och D kom hem vid 16-tiden.
det borde ju va funkis men nej då.
D tog leia med sig när han gick dit jag var och vi kom hem igen
allihopa vid 21 nångång.
då upptäcker jag nåt extremt oroväckande.
fråga mig inte varför för det vet jag för det första inte och för det andra
spelar det inte så stor roll men...
på vardagsrumsbordet har det legat tabletter med...
hmm, vad ska jag säga, tarmretande(?!) funktion.
en karta med 4 tabletter.
återigen, tur att jag inte har "riktiga barn".
hur som helst, kvällen och början av natten spenderades
tippandes på tå, vad kommer att hända, hur kommer leia må osv.
grejen är att 2 såna tabletter räcker gott och väl för en vuxen människa
att få ordentligt retad funktion i tarmarna...
nu har alltså 5-kilos-leia pillat i sig 4 stycken...
skräckscenarion spelades upp i mitt huvud större delen av kvällen
men...
leia är helt oberörd.
ingen reaktion igår kväll, under natten eller nu idag.
dags att andas ut.
effekten uteblev, som tur var.
onödigt vetande kan tyckas.
det är det nog.
men, det är dagens läxa.
förvara inte såna medel på vardagsrumbordet
av ett flertal olika anledningar.
jag kommer att komma ihåg det!
pinsamt genant...
hur kan man paja sitt liv för 75 000?
är det inte värt mer?
kollade på sanningens ögonblick igår.
det är ett äkta "må dåligt-program".
att kolla på det är som att vara galet bakfull.
eftersom de människorna uppenbarligen
lider av "ingen-ångest-syndrom" känner
man sig som tittare tvungen att liksom göra det åt dem.
tjejen igår;
har du nånsin betalat ett sönderslaget bord med oralsex?
medans hon flinar lite innan hon svarar hinner jag tänka:
okej, svara för fan inte, du är körd om du svarar... SVARA INTE.
men jo då, i nästan andetag säger hon:
ja.
okej...
har du haft sex med någon du varit personlig assistent åt?
hon sitter tyst och medans hon gör det tänker jag:
svara inte svara inte svara inte svara inte...
men en sekund senare:
ja.
ett antal toatalt förnedrande frågor senare om saker som ingen
människa borde veta om en annan går ämnet in på familj och uppväxt.
då, först DÅ väljer tjejen att hoppa av...
varför?
hennes liv är redan vänt upp och ner...
folk har redan dömt henne, hennes föräldrar har garanterat redan börjat fundera på
huruvida man kan avsäga sig vårdnaden, alla hennes vänner har säkerligen
bytt nummer och arbetsgivaren troligen har bestämt sig för att sparka henne så hårt
att hon aldrig kommer landa igen.
är det värt allt det för 75 000?
helt sjukt, egentligen borde man kanske bojkotta kanal 5 för att de utnyttjar mindre
begåvade människor och fläker ut dem såhär men...
på nåt sjukt sätt är det underhållande.
eller underhållande... det är äcklande, vidrigt och intressant,
det är ett sånt program man ser medans man sitter med en kudde för ansiktet och halvt ropar
nej nej nej... ett program man nästintill inte klarar att kolla på utan ångestdämpande medel.
ett program man egentligen inte vill se men liksom inte kan låta bli att kolla på.
nån som blev förvånad över att den blonda big brother-stjärnan dök upp i programmet?
min tanke:
finns det nåt som svenska folket inte redan vet om henne?
i don´t think so...
kanske att hon varit med i livets ord...
men...
finns det nåt hon varit med om som inte redan är känt och som faktiskt skulle chockera någon?
really really really don´t think so.
nu ska jag pilla isär ballerinakex o äta en del i taget medans jag kollar på den heliga dr Phil.
återigen ska jag se han och hans fru vandra ut från studion sådär sjuktligt töntigt hand i hand.
de ska inte skiljas han och robin. de dementerar det i nästan varje avsnitt...
vem är det egentligen de försöker övertyga?
är det inte värt mer?
kollade på sanningens ögonblick igår.
det är ett äkta "må dåligt-program".
att kolla på det är som att vara galet bakfull.
eftersom de människorna uppenbarligen
lider av "ingen-ångest-syndrom" känner
man sig som tittare tvungen att liksom göra det åt dem.
tjejen igår;
har du nånsin betalat ett sönderslaget bord med oralsex?
medans hon flinar lite innan hon svarar hinner jag tänka:
okej, svara för fan inte, du är körd om du svarar... SVARA INTE.
men jo då, i nästan andetag säger hon:
ja.
okej...
har du haft sex med någon du varit personlig assistent åt?
hon sitter tyst och medans hon gör det tänker jag:
svara inte svara inte svara inte svara inte...
men en sekund senare:
ja.
ett antal toatalt förnedrande frågor senare om saker som ingen
människa borde veta om en annan går ämnet in på familj och uppväxt.
då, först DÅ väljer tjejen att hoppa av...
varför?
hennes liv är redan vänt upp och ner...
folk har redan dömt henne, hennes föräldrar har garanterat redan börjat fundera på
huruvida man kan avsäga sig vårdnaden, alla hennes vänner har säkerligen
bytt nummer och arbetsgivaren troligen har bestämt sig för att sparka henne så hårt
att hon aldrig kommer landa igen.
är det värt allt det för 75 000?
helt sjukt, egentligen borde man kanske bojkotta kanal 5 för att de utnyttjar mindre
begåvade människor och fläker ut dem såhär men...
på nåt sjukt sätt är det underhållande.
eller underhållande... det är äcklande, vidrigt och intressant,
det är ett sånt program man ser medans man sitter med en kudde för ansiktet och halvt ropar
nej nej nej... ett program man nästintill inte klarar att kolla på utan ångestdämpande medel.
ett program man egentligen inte vill se men liksom inte kan låta bli att kolla på.
nån som blev förvånad över att den blonda big brother-stjärnan dök upp i programmet?
min tanke:
finns det nåt som svenska folket inte redan vet om henne?
i don´t think so...
kanske att hon varit med i livets ord...
men...
finns det nåt hon varit med om som inte redan är känt och som faktiskt skulle chockera någon?
really really really don´t think so.
nu ska jag pilla isär ballerinakex o äta en del i taget medans jag kollar på den heliga dr Phil.
återigen ska jag se han och hans fru vandra ut från studion sådär sjuktligt töntigt hand i hand.
de ska inte skiljas han och robin. de dementerar det i nästan varje avsnitt...
vem är det egentligen de försöker övertyga?
kyrkligt anslag...
en låt som knappast undgått någon
är "i kissed a girl" med kate perry.
bra eller inte låter jag vara osagt
hur jobbig den än må bara men..
en kyrka i usa har snott ett par textrader och
satt upp dem på sin port och lagt till en egen rad.
det ska nog funka som skräckpropaganda men är
mer tragikomiskt om nån nu undrar vad jag tycker.
det står:
i kissed a girl and i liked it and now i´m going to hell.
heeelt galet
är det ens lagligt?
i don´t know men tragiskt och komiskt på samma gång är vad
det är. i värsta fall lyckas de faktiskt skrämma nån stackare
o i bästa fall ser bara folk hur galet lågt en kyrka (kanske inte just kyrkan
men församlingen, kyrkliga lappuppsättaren) kan sjunka.
snacka om att det lyser desperation, uppenbarligen
lyssnar inte världen på helveteshoten o då får de panik och gör
nåt såhär sjukt.
totalt bisarrt
men komiskt.
är "i kissed a girl" med kate perry.
bra eller inte låter jag vara osagt
hur jobbig den än må bara men..
en kyrka i usa har snott ett par textrader och
satt upp dem på sin port och lagt till en egen rad.
det ska nog funka som skräckpropaganda men är
mer tragikomiskt om nån nu undrar vad jag tycker.
det står:
i kissed a girl and i liked it and now i´m going to hell.
heeelt galet
är det ens lagligt?
i don´t know men tragiskt och komiskt på samma gång är vad
det är. i värsta fall lyckas de faktiskt skrämma nån stackare
o i bästa fall ser bara folk hur galet lågt en kyrka (kanske inte just kyrkan
men församlingen, kyrkliga lappuppsättaren) kan sjunka.
snacka om att det lyser desperation, uppenbarligen
lyssnar inte världen på helveteshoten o då får de panik och gör
nåt såhär sjukt.
totalt bisarrt
men komiskt.
dubbelt upp...
har läst/hört mycket (kanske inte mycket men en del) prat om
huruvida man får skoja om barack obama eller ej.
min tanke:
klart man får, men hur kul är det?
känns det nyskapande att säga att vita huset nu är
obamas barack?
(kanske inte ska uttala mig sååå mycket med tanke på att
jag själv skrev att barack va ett minst sagt annorlunda namn)
men ändå.
jag vet inte... det sägs att man får skoja om allt och det stämmer
säkert, allt går att skoja om med tillräcklig distans till det inträffade
men...
frågan är ju hur kul det egentligen är...
hur skoj är det på en skala att skämta om cancer?
andra världskriget?
världssvälten?
bara för att man får innebär det inte att man ska/bör/måste...
jag kan skratta åt mycket och ibland skrattar jag åt relativt
olämpliga skämt, politiskt inkorrekta.
i såna lägen är jag inte alltid säker på om jag skojar för att det är
så hysteriskt kul eller för att det helt enkelt känns som nåt man
inte ska skoja om.
det är lite som när man befinner sig i allvarliga situationer och man
tänker att man vad som än händer absolut inte, verkligen INTE får skratta.
då är det liksom oundvikligt att det drar i smilbanden...
känns som moralkake-varning nu men det var aldrig avsikten.
eller jo, kanske lite.
jag lever inte alltid som jag lär men föreläsa för andra kan man alltid.
dubbelmoral behöver inte vara fel...
huruvida man får skoja om barack obama eller ej.
min tanke:
klart man får, men hur kul är det?
känns det nyskapande att säga att vita huset nu är
obamas barack?
(kanske inte ska uttala mig sååå mycket med tanke på att
jag själv skrev att barack va ett minst sagt annorlunda namn)
men ändå.
jag vet inte... det sägs att man får skoja om allt och det stämmer
säkert, allt går att skoja om med tillräcklig distans till det inträffade
men...
frågan är ju hur kul det egentligen är...
hur skoj är det på en skala att skämta om cancer?
andra världskriget?
världssvälten?
bara för att man får innebär det inte att man ska/bör/måste...
jag kan skratta åt mycket och ibland skrattar jag åt relativt
olämpliga skämt, politiskt inkorrekta.
i såna lägen är jag inte alltid säker på om jag skojar för att det är
så hysteriskt kul eller för att det helt enkelt känns som nåt man
inte ska skoja om.
det är lite som när man befinner sig i allvarliga situationer och man
tänker att man vad som än händer absolut inte, verkligen INTE får skratta.
då är det liksom oundvikligt att det drar i smilbanden...
känns som moralkake-varning nu men det var aldrig avsikten.
eller jo, kanske lite.
jag lever inte alltid som jag lär men föreläsa för andra kan man alltid.
dubbelmoral behöver inte vara fel...
rättande...
kort kommentar till föregående inlägg.
1. moget...
2. jag är female, bara inte till sättet så mycket
eller jo, men inte helhjärtat.
3. ingenting, bara så.
1. moget...
2. jag är female, bara inte till sättet så mycket
eller jo, men inte helhjärtat.
3. ingenting, bara så.
lovely eller?!
packad.
frågade D varför han inte nominerat mig till
sveriges kvinnliga blogg...
1. jag är inte kvinnlig
2. jag svarade att jag skulle bajsa på mig om jag vann
3. så bra är jag inte.
och det är helt okej.
jag är inte female.
jag skulle bajsa på mig om jag fick många läsare.
jag är inte så bra.
ibland är man packad.
skönt packad.
det fååår man va.
jag är vuxen
jag får va packad.
punkt.
jag får, jag är, jag vill.
lovely.
frågade D varför han inte nominerat mig till
sveriges kvinnliga blogg...
1. jag är inte kvinnlig
2. jag svarade att jag skulle bajsa på mig om jag vann
3. så bra är jag inte.
och det är helt okej.
jag är inte female.
jag skulle bajsa på mig om jag fick många läsare.
jag är inte så bra.
ibland är man packad.
skönt packad.
det fååår man va.
jag är vuxen
jag får va packad.
punkt.
jag får, jag är, jag vill.
lovely.
blue swede shoes?!
om man lever som om gud inte finns
så är det verkligen bäst att man har rätt.
supa, svära, ligga runt, ha begärelser inte bara till
min nästas hus utan till varenda jävla hus som kanske
har nån krona mer än mig och/eller snyggare bil osv.
vad säger man då om det skulle visa sig att det var fel?
gud sitter där på en pinne som en fågel i bur
tillfällig sinnesförvirring brukar funka eller kanske bibelns
"egna ord"; döm icke och du skall icke bli dömd.
men... det kanske är gud som får/ska döma?!
inte full koll... men sannolikheten känns vääääälidigt liten
att det skulle visa sig vara fel. gubben med skägg känns...
inte sådär jättetrolig... lite lätt avlägsen...
det typiska svenska borde nog vara
lite smått smyg-troende.
inte fullt ut men ändå inte noll koll,
bara lite lätt smygande tro...
helgardering liksom, nä jag tror inte att jag tror,
men efter svaret sagts högt garderar man sig genom att snegla
upp mot skyn och mimar: förlåt!
bara ifall att...
neutralt men lutar ändå lite åt den säkra sidan.
neutralt men ändå fegt.. det är lite svenskt.
det har varit mycket prat på sistone om just
den säkra sidan...
att svenskar är trygghetsnarkomaner.
att leva farligt och/eller go crazy är typ att handla på lidl för
den kulturella matupplevelsen...
det är konstigt det där. på ett sätt kan jag tycka att det är att leta
problem där det inte finns, vad är det att göra en stor grej av?
folk vill vara trygga, so what?
å andra sidan ligger det nog en poäng i det hela,
anitbakteriell tvål som sopar så rent att egna bakterifloran slås ut
och risken att bli sjuk istället ökar,
försäkringar till höger och vänster, bolag bara pumpar ut info om olika
alternativ och ändå när man sitter där i skiten är det inte en enda jävel
som har lust att punga ut cashen.
läs det finstilta... vem fan gör det?!
så är det verkligen bäst att man har rätt.
supa, svära, ligga runt, ha begärelser inte bara till
min nästas hus utan till varenda jävla hus som kanske
har nån krona mer än mig och/eller snyggare bil osv.
vad säger man då om det skulle visa sig att det var fel?
gud sitter där på en pinne som en fågel i bur
tillfällig sinnesförvirring brukar funka eller kanske bibelns
"egna ord"; döm icke och du skall icke bli dömd.
men... det kanske är gud som får/ska döma?!
inte full koll... men sannolikheten känns vääääälidigt liten
att det skulle visa sig vara fel. gubben med skägg känns...
inte sådär jättetrolig... lite lätt avlägsen...
det typiska svenska borde nog vara
lite smått smyg-troende.
inte fullt ut men ändå inte noll koll,
bara lite lätt smygande tro...
helgardering liksom, nä jag tror inte att jag tror,
men efter svaret sagts högt garderar man sig genom att snegla
upp mot skyn och mimar: förlåt!
bara ifall att...
neutralt men lutar ändå lite åt den säkra sidan.
neutralt men ändå fegt.. det är lite svenskt.
det har varit mycket prat på sistone om just
den säkra sidan...
att svenskar är trygghetsnarkomaner.
att leva farligt och/eller go crazy är typ att handla på lidl för
den kulturella matupplevelsen...
det är konstigt det där. på ett sätt kan jag tycka att det är att leta
problem där det inte finns, vad är det att göra en stor grej av?
folk vill vara trygga, so what?
å andra sidan ligger det nog en poäng i det hela,
anitbakteriell tvål som sopar så rent att egna bakterifloran slås ut
och risken att bli sjuk istället ökar,
försäkringar till höger och vänster, bolag bara pumpar ut info om olika
alternativ och ändå när man sitter där i skiten är det inte en enda jävel
som har lust att punga ut cashen.
läs det finstilta... vem fan gör det?!
konstigt?!
det finns en... vet inte vad jag ska kalla det...
egenskap (?) som samtliga systrar i min famijl har.
jämt (nästan) när vi pratar i telefon, alltså oberoende av vilken
av mina systrar jag pratar i telefon med så hörs
ljudet av en spolande toalett minst en gång.
minst.
superkonstigt egentligen, vet inte vad det hänger på.
kanske beror det på den oerhörda tristess det innebär att
sitta på toa, kanske på att vi pratar rätt länge så att toa-besök
blir oundvikligt, kanske på att man vill slå två flugor i en smäll...
jag vet inte varför men jag vet att det är så.
helskumt.
ibland hinner den andre knappt svara innan man hör den
välbekanta spolningen.
det kan ju verka som tvångstankar, att man var gång man besöker
toaletten ringer upp nån av systrarna men så är inte fallet.
det bara slumpar sig så.
gång på gång
på gång på gång.
weird but nice.
det blir lite mindre tråkigt, lite mindre ensamt, lite mer märkligt...
egenskap (?) som samtliga systrar i min famijl har.
jämt (nästan) när vi pratar i telefon, alltså oberoende av vilken
av mina systrar jag pratar i telefon med så hörs
ljudet av en spolande toalett minst en gång.
minst.
superkonstigt egentligen, vet inte vad det hänger på.
kanske beror det på den oerhörda tristess det innebär att
sitta på toa, kanske på att vi pratar rätt länge så att toa-besök
blir oundvikligt, kanske på att man vill slå två flugor i en smäll...
jag vet inte varför men jag vet att det är så.
helskumt.
ibland hinner den andre knappt svara innan man hör den
välbekanta spolningen.
det kan ju verka som tvångstankar, att man var gång man besöker
toaletten ringer upp nån av systrarna men så är inte fallet.
det bara slumpar sig så.
gång på gång
på gång på gång.
weird but nice.
det blir lite mindre tråkigt, lite mindre ensamt, lite mer märkligt...
sickness is nothing...
D har varit sjuk i veckan.
han är typ jämt sjukt, asball.
D´s gener kommer resultera i
väääldigt många VAB-dagar den
dagen the off spring anländer.
väääldigt många!
jag blir ofta förbannad när D är sjuk,
som den älskvärda person jag är.
ryck upp dig för fan, skärp dig,
kom igen nu, geeee diiiiig.
lite sådär; det kunde varit betydligt värre...
så har det låtit samtliga dagar D varit
hemma från jobbet.
jag säger att det inte är så farligt,
nääästan oavsett vad det är.
D dör typ, oavsett vad det är.
nu hade han fått höra av nån sjuksköterska
att om man har ont i halsen ska man inte anstränga
sig överhuvudtaget tills det gått över.
sånt gör mig arg, var det verkligen nödvändigt att säga det?!
för det hon inte vet är att D tolkar det ordagrant.
han har legat på soffan sedan han fick höra det.
hon menade säkerligen typ springa marathon, verklig
fysisk ansträngning men D sög åt sig och tolkade det
till att han inte ska röra sig typ.
herregud, sjåpa lagom.
han är typ jämt sjukt, asball.
D´s gener kommer resultera i
väääldigt många VAB-dagar den
dagen the off spring anländer.
väääldigt många!
jag blir ofta förbannad när D är sjuk,
som den älskvärda person jag är.
ryck upp dig för fan, skärp dig,
kom igen nu, geeee diiiiig.
lite sådär; det kunde varit betydligt värre...
så har det låtit samtliga dagar D varit
hemma från jobbet.
jag säger att det inte är så farligt,
nääästan oavsett vad det är.
D dör typ, oavsett vad det är.
nu hade han fått höra av nån sjuksköterska
att om man har ont i halsen ska man inte anstränga
sig överhuvudtaget tills det gått över.
sånt gör mig arg, var det verkligen nödvändigt att säga det?!
för det hon inte vet är att D tolkar det ordagrant.
han har legat på soffan sedan han fick höra det.
hon menade säkerligen typ springa marathon, verklig
fysisk ansträngning men D sög åt sig och tolkade det
till att han inte ska röra sig typ.
herregud, sjåpa lagom.
natural instinct...
var hemma hos en vän och åt middag igår.
när vi öppnade dörren och gick in ropade hennes
2,5-åriga son: baaaajsar.
tänk va skönt att ha ett så avslappnat förhållande till
kroppsliga behov...
fast å andra sidan, det kanske inte skulle välkomnas
av omgivningen, snacka avvikande beteende.
ponera att jag ska ha middag för x antal.
när de plingar på så ropar jag:
kom in, det är öppet, jag bajsar.
istället för att artigt komma och öppna...
kanske inte skulle vara sådär kanon men förhållningssättet
är ändå eftersträvansvärt.
när man som jag är 26 kanske det inte är lika charmigt som
när man är 2,5. viss skillnad.
kanske, kanske inte...
när vi öppnade dörren och gick in ropade hennes
2,5-åriga son: baaaajsar.
tänk va skönt att ha ett så avslappnat förhållande till
kroppsliga behov...
fast å andra sidan, det kanske inte skulle välkomnas
av omgivningen, snacka avvikande beteende.
ponera att jag ska ha middag för x antal.
när de plingar på så ropar jag:
kom in, det är öppet, jag bajsar.
istället för att artigt komma och öppna...
kanske inte skulle vara sådär kanon men förhållningssättet
är ändå eftersträvansvärt.
när man som jag är 26 kanske det inte är lika charmigt som
när man är 2,5. viss skillnad.
kanske, kanske inte...
just ja!
jag fullkomligt älskar att ha rätt.
obama vann.
jag hade rätt.
det var kanske ingen högoddsare,
framför allt inte för 2 timmar sen typ när jag
skrev det men ändå:
jag hade rätt så:
grattis till mig och just ja,
grattis till obama!
obama vann.
jag hade rätt.
det var kanske ingen högoddsare,
framför allt inte för 2 timmar sen typ när jag
skrev det men ändå:
jag hade rätt så:
grattis till mig och just ja,
grattis till obama!
prinsessan på ärten...
förlåt för att jag glömde din födelsedag.
det ska aldrig hända igen.
du ska få världens största fetaste
falukorvstårta av mig.
jag lovar!!!
oh shit, i forgot...
oooooh yeeeeeesssssss!
i januari drar jag.
D också.
vi ska lämna svea rike.
för gott...
eller ja, för en vecka men ändå.
so fucking lovely.
vill egentligen inte säga vart
eftersom jag av nån anledning tycker att
hela den grejen är mesig, töntig, larvig...
jag skulle vilja att det var nåt exotiskt ställe
sjukt långt bort på obestämd tid men...
en vecka till kanarieöarna.
strax efter jul. i januari.
hur svensson får man bli?
men men, det ska bli underbart.
sol, värme, hav, bad...
precis när jag bokat fick jag syn på leia.
då slog samvetet till.
men satan... förlåt leia, mamma glömde bort dig.
du får inte följa med...
tur att leia inte är ett "riktigt" barn hur gärna och ofta jag
än tror det. fan vilken rutten mamma jag skulle vara då.
glömma bort sådär...
men fuck. precis här och nu, i samma stund som jag tänker
på att jag glömde henne när jag bokade inser jag...
hon fyllde 3 år i måndags.
den årliga (jo jo, när det hänt mer än en gång kan man säga årliga)
falukorvstårtan blev aldrig gjord.
leia fick ingen tårta och ingen uppvaktning på sin dag.
jag borde aldrig få skaffa barn.
i januari drar jag.
D också.
vi ska lämna svea rike.
för gott...
eller ja, för en vecka men ändå.
so fucking lovely.
vill egentligen inte säga vart
eftersom jag av nån anledning tycker att
hela den grejen är mesig, töntig, larvig...
jag skulle vilja att det var nåt exotiskt ställe
sjukt långt bort på obestämd tid men...
en vecka till kanarieöarna.
strax efter jul. i januari.
hur svensson får man bli?
men men, det ska bli underbart.
sol, värme, hav, bad...
precis när jag bokat fick jag syn på leia.
då slog samvetet till.
men satan... förlåt leia, mamma glömde bort dig.
du får inte följa med...
tur att leia inte är ett "riktigt" barn hur gärna och ofta jag
än tror det. fan vilken rutten mamma jag skulle vara då.
glömma bort sådär...
men fuck. precis här och nu, i samma stund som jag tänker
på att jag glömde henne när jag bokade inser jag...
hon fyllde 3 år i måndags.
den årliga (jo jo, när det hänt mer än en gång kan man säga årliga)
falukorvstårtan blev aldrig gjord.
leia fick ingen tårta och ingen uppvaktning på sin dag.
jag borde aldrig få skaffa barn.
why oh why...
nu har jag spenderat tid åt att fixa julklappar.
jag är ute i så sjukt god tid att jag chockar mig själv.
har nog att göra med att jag inte tagit in riktigt att det
faktiskt är november nu, månaden jag glömde...
klockan är snart 4 på morgonen och det ska bli
intressant att se vad det är jag beställt.
jag har för tillfället iiiingen aniiiiing.
som vanligt vid den här tiden kan jag inte riktigt
stå till svars för vad jag tänkt eftersom jag
drabbas av tillfällig (?) sinnesförvirring
när jag är så här trött.
men det blir säkert bra... chansen finns i alla fall
hur liten eller stor den än må vara.
varför fixar man lösenord till sin blogg?
är man så hemlig att inte andra får läsa kanske
man ska skriva brev till dem som ska läsa istället... eller?
kan nog förstå vissa inlägg att de skyddas så men...
fattar inte grejen riktigt... hur tänker man?
"jo men nu så, jag ska lägga upp mina inlägg o bilder eller
whatever på cyberwebben men no no no, här ska inte läsas inte
utan jag ska ha lösenord. då känner jag mig viktig... det är fint"
kanske är bra, vad vet jag men jag förstår det inte.
skriv dagbok, skicka brev, håll dig för dig själv.
eller... är det kanske värsta ego-kicken?
kanske ska prova... eller vänta, måste man ha läsare då
som faktiskt efterfrågar lösenordet?
aaaah... en sak i taget, det viktigaste först...
i know you know that you know but i know that you don´t know.
jag är ute i så sjukt god tid att jag chockar mig själv.
har nog att göra med att jag inte tagit in riktigt att det
faktiskt är november nu, månaden jag glömde...
klockan är snart 4 på morgonen och det ska bli
intressant att se vad det är jag beställt.
jag har för tillfället iiiingen aniiiiing.
som vanligt vid den här tiden kan jag inte riktigt
stå till svars för vad jag tänkt eftersom jag
drabbas av tillfällig (?) sinnesförvirring
när jag är så här trött.
men det blir säkert bra... chansen finns i alla fall
hur liten eller stor den än må vara.
varför fixar man lösenord till sin blogg?
är man så hemlig att inte andra får läsa kanske
man ska skriva brev till dem som ska läsa istället... eller?
kan nog förstå vissa inlägg att de skyddas så men...
fattar inte grejen riktigt... hur tänker man?
"jo men nu så, jag ska lägga upp mina inlägg o bilder eller
whatever på cyberwebben men no no no, här ska inte läsas inte
utan jag ska ha lösenord. då känner jag mig viktig... det är fint"
kanske är bra, vad vet jag men jag förstår det inte.
skriv dagbok, skicka brev, håll dig för dig själv.
eller... är det kanske värsta ego-kicken?
kanske ska prova... eller vänta, måste man ha läsare då
som faktiskt efterfrågar lösenordet?
aaaah... en sak i taget, det viktigaste först...
i know you know that you know but i know that you don´t know.
tidigt eller sent?
i think obama will win.
o jag tror att det är bra.
obama ser ut att vara en snäll kille.
hon motståndarkvinnan; fröken pailin ser
mindre trevlig ut. jag kan lätt föreställa mig
henne i en mardröm...
det måste vara tacksamt att efterträda bush
för ärligt tala; det är nog svårt att göra sig mer
impopulär. nog om det.
fast ändå, en tanke till helt off topic;
obama skulle inte få så kul som svensk.
tänk att heta barack...
nu, annat.
jag har missat hela idol-tjafset.
tänkte läsa ikapp mig på det av nån anledning
vet verkligen inte varför för jag kan ju inte
påstå att jag bryr mig men...
såg rubrikerna om idol-lars o bara det gjorde mig trött.
va fan, skit samma om han fjantar.
ärligt talat; vem bryr sig?
gör nån det? helt ärligt alltså?
oh nej, idol-lars spexade för kameran.
vart är världen på väg?
tror det finns viktigare saker att bekymra sig över...
o jag tror att det är bra.
obama ser ut att vara en snäll kille.
hon motståndarkvinnan; fröken pailin ser
mindre trevlig ut. jag kan lätt föreställa mig
henne i en mardröm...
det måste vara tacksamt att efterträda bush
för ärligt tala; det är nog svårt att göra sig mer
impopulär. nog om det.
fast ändå, en tanke till helt off topic;
obama skulle inte få så kul som svensk.
tänk att heta barack...
nu, annat.
jag har missat hela idol-tjafset.
tänkte läsa ikapp mig på det av nån anledning
vet verkligen inte varför för jag kan ju inte
påstå att jag bryr mig men...
såg rubrikerna om idol-lars o bara det gjorde mig trött.
va fan, skit samma om han fjantar.
ärligt talat; vem bryr sig?
gör nån det? helt ärligt alltså?
oh nej, idol-lars spexade för kameran.
vart är världen på väg?
tror det finns viktigare saker att bekymra sig över...
min länk pingu.
nu har jag pingu som länk.
inte i nåt inlägg men som länk
nere i högra hörnet...
det är schysst.
andra har sina vänner och roliga/intressanta bloggar typ.
jag har pingu.
det säger allt.
inte i nåt inlägg men som länk
nere i högra hörnet...
det är schysst.
andra har sina vänner och roliga/intressanta bloggar typ.
jag har pingu.
det säger allt.
so funny...
allt som behövs för att bli glad.
fan va kul det är.
barnprogram är underskattat.
(behöver se det nu eftersom sidan här
av nån anledningen inte funkar som den ska så jag inte
kan lägga in en länk... för att kolla får man helt enkelt
kopiera och klistra in själv, typ som man gjorde 1987...)
http://www.youtube.com/watch?v=AGPhXrc78Jg
fan va kul det är.
barnprogram är underskattat.
(behöver se det nu eftersom sidan här
av nån anledningen inte funkar som den ska så jag inte
kan lägga in en länk... för att kolla får man helt enkelt
kopiera och klistra in själv, typ som man gjorde 1987...)
http://www.youtube.com/watch?v=AGPhXrc78Jg
sun-day.
idag är nog en typisk söndag.
jag är trött.
lite sliten men ändå utsövd.
jag har fredagens sminkrester kvar
lite mer smulat under ögonen än jag normalt har.
glittret som var så festligt att måla på i fredags
ser allt annat än festligt ut idag när det sitter smetat
över resten av ansiktet.
jag har mjukisbrallor och de är dessutom skitiga
efter promenaden med leia.
jag började dagen med varm oboy och en c-vitamin-brus.
jag satte mig i soffan och verkar ha fastnat där.
söndag.
helt enkelt.
sunday=sun-day.
det är sol o det är lovely.
what a difference
idag åker två av mina vänner till indien.
jag åker till värmland.
lite skillnad.
dom kommer hem i december
jag kommer hem ikväll.
lite skillnad.
det är ca 40 grader i indien.
kanske 2-3 grader i värmland.
skillnad.
dom kommer berika sina liv...
jag kommer byta däck
skillnad.
dom kommer se en helt annan kultur
jag med i form av raggare fast dom brukar inte vara ute på söndagar...
lite skillnad.
dom kommer akta heliga kor
jag kommer akta mig för blixthalka
skillnad.
jag åker till värmland.
lite skillnad.
dom kommer hem i december
jag kommer hem ikväll.
lite skillnad.
det är ca 40 grader i indien.
kanske 2-3 grader i värmland.
skillnad.
dom kommer berika sina liv...
jag kommer byta däck
skillnad.
dom kommer se en helt annan kultur
jag med i form av raggare fast dom brukar inte vara ute på söndagar...
lite skillnad.
dom kommer akta heliga kor
jag kommer akta mig för blixthalka
skillnad.
ointressant.
söndag.
november.
10:09.
vecka 44.
mysbrallor.
fin dag.
sol.
blå himmel.
utsövd.
slö.
fundersam.
förberedd.
fullkomligt
ointressant.
november.
10:09.
vecka 44.
mysbrallor.
fin dag.
sol.
blå himmel.
utsövd.
slö.
fundersam.
förberedd.
fullkomligt
ointressant.
10........................
söndag.
vilodag.
sjunde dagen vilade han...
och så gör även jag.
det gjorde jag igår med...
är det okej?
nu är ju inte jag kristen men ändå.
döm icke och du skall icke bli dömd.
det är det jag vet ur bibeln som är vettigt.
visst visst, av de 10 budorden kanske har nån/några
poäng/er här och var men över lag; njae...
1. Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig. (eeh okej, storhetsvansinne... den fria viljan fick sig en törn)
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad, som missbrukar hans namn. (just det, herre jävlar, glöm inte det)
3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den. (gärna det tack)
4. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land. (vaddå? slänger min moder och min fader ut mig ur sverige annars? utegånsförbud verkar milt i sammanhanget)
5. Du skall inte dräpa. (no shit...)
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott. (tänk om fler läste bibeln, inga fler otrohetsaffärer då inte)
7. Du skall inte stjäla. (inte det nej... )
8. Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa. (bära falsk vittnesbörd... ljug inte för fan)
9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus. (i agree, missunsamhet och avundsjuka är inte smickrande)
10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till något, som tillhör din nästa. (vem är min nästas egentligen? himla tjat om denne nästa...)
anpassat till idag kanske de blir mer :
1. tro vad du vill, det som står i aftonbladet är ofta inte sant.
2. jag svär på min mamma...
3. hoppa över söndagens spinningpass, det är inge bra att träna när man är bakis.
4. försök komma överens med dina föräldrars nya partners.
5. att döda är fel. punkt.
6. använd kondom
7. piratebay räknas också som stöld
8. ljug inte
9. va inte avundsjuk/missunsam, du kan också köpa nya tuttar
10. allt är normalt (iaf om man utgår från sexspalter i tidningar...)
eller nåt...
