mellan himmel och jord

det finns en... vet inte vad jag ska kalla det...
egenskap (?) som samtliga systrar i min famijl har.
jämt (nästan) när vi pratar i telefon, alltså oberoende av vilken
av mina systrar jag pratar i telefon med så hörs
ljudet av en spolande toalett minst en gång.
minst.
superkonstigt egentligen, vet inte vad det hänger på.
kanske beror det på den oerhörda tristess det innebär att
sitta på toa, kanske på att vi pratar rätt länge så att toa-besök
blir oundvikligt, kanske på att man vill slå två flugor i en smäll...
jag vet inte varför men jag vet att det är så.
helskumt.
ibland hinner den andre knappt svara innan man hör den
välbekanta spolningen.
det kan ju verka som tvångstankar, att man var gång man besöker
toaletten ringer upp nån av systrarna men så är inte fallet.
det bara slumpar sig så.
gång på gång
på gång på gång.
weird but nice.
det blir lite mindre tråkigt, lite mindre ensamt, lite mer märkligt...