fel fel fel rätt...
alla gör fel, så ser livet ut.
när det inte är jag som gör fel gör jag ändå felet
att gotta mig i andras otur/brist på bättre vetande/idioti...
ibland blir det inte helt rätt...
vem vill egentligen ha färdigkokta
apelsiner? inte jag... vad gör man med dom?
o den här då... gick förbi denna mobbade bil
nån gång förra året...
är det här en reg-skylt man vill ha?
det finns en artikel/länk på aftonbladet just nu
om förbjudna bokstavskombinationer på
just registreringsskyltar...
borde inte det här vara totalt förbjudet?
snacka mobbing för den här ägaren...
undrar om han får många brudar...
(fördomsfullt antagande att ägaren är tillhör manssläktet...)
sånt här vill man inte upptäcka när man
kommer ut till bilen o är försenad o inte har en enda sekund
över till nånting... allra minst att muppa ut bilen från parkeringen... hata...
men ibland...
ibland blir det bara heeelt rätt!
i love this picture!!!
när det inte är jag som gör fel gör jag ändå felet
att gotta mig i andras otur/brist på bättre vetande/idioti...
ibland blir det inte helt rätt...
vem vill egentligen ha färdigkokta
apelsiner? inte jag... vad gör man med dom?
o den här då... gick förbi denna mobbade bil
nån gång förra året...
är det här en reg-skylt man vill ha?
det finns en artikel/länk på aftonbladet just nu
om förbjudna bokstavskombinationer på
just registreringsskyltar...
borde inte det här vara totalt förbjudet?
snacka mobbing för den här ägaren...
undrar om han får många brudar...
(fördomsfullt antagande att ägaren är tillhör manssläktet...)
sånt här vill man inte upptäcka när man
kommer ut till bilen o är försenad o inte har en enda sekund
över till nånting... allra minst att muppa ut bilen från parkeringen... hata...
men ibland...
ibland blir det bara heeelt rätt!
i love this picture!!!
halvkass fylla kan man säga...
samtal mellan mig och två roliga tjejer i klassen, Miia och Maya
under en föreläsning då allt är roligare än just föreläsningen:
(på min namnsdag bör tilläggas eftersom det är just poängen...)
jag: hmm, en sån här dag kan det vara lämpligt att fundera över
vem som har namnsdag till exempel...
Miia: jasså... varför då?
jag: njae... bara för att... varför inte liksom??!!
Maya anar ugglor i mosen och tar upp sin kalender... (fusk...)
Miia gissar hej vilt och är verkligen engagerad i leken:
Björn... nej... Birgit gissar jag på...
Maya börjar flina och säger grattis.
Miia: men vaddå? vad gissa du på nu då?
jag: gissa...
Miia: men nu hänger jag inte med... vaddå grattis?
eller ja menar... (en stunds tystnad...) JAHAAAA...grattis.
eller vaddå? du har namnsdag eller?
jag: mmm... de kan man säga...
Miia: jaha ja, men... grattis då.
en annan rolig grej med miia:
m: men, va väger du egentligen? eller får man fråga sånt?
jag: jo.. det får man väl... eeehm, 60 nånting, 65 kanske...
m: såpass? (vem säger såpass år 2008?) vi gissade på 55..
jag: aha, så ni gissar på sånt?
m: jo men vi tänkte på det här med att göra slut om nån blir tjock..
om vi säger att du går upp 20 kilo... men du, för att göra det här säger
vi att du väger 55 som vi tänkt innan... om du då går upp till 75 kilo... tycker du att du
är tjock då? eller nä... de funkar ju inte nu... glöm det.
råkade gäspa under föresläsningen, har ju liksom inte sovit ännu
men det kunde ju inte föreläsaren veta...
mitt i alltihopa, alltså mitt i min djupa sköna gäspning säger han:
du som gäspar, vet du vad tidigare forskning fyller för funktion?
jag: nej nej, inte alls
(vid mitt tillstånd var det svårt nog att sitta still och andas samtidigt...)
resten av föreläsningen gick åt till att dölja gäspningar...
det är fan inte det lättaste.
det är egentligen dumt ju att ta illa upp för en gäspning.
det är ju bara en signal om att hjärnan behöver mer syre för att
orka arbeta... det är väl positivt eller?
what did i miss?
äääh, minns ändå knappt vad som sas...
att va såhär trött är som att vara konstant full...
men inte på ett bra sätt...
som jag konstaterat för en tid sedan:
mitt liv, en halvkass fylla...
under en föreläsning då allt är roligare än just föreläsningen:
(på min namnsdag bör tilläggas eftersom det är just poängen...)
jag: hmm, en sån här dag kan det vara lämpligt att fundera över
vem som har namnsdag till exempel...
Miia: jasså... varför då?
jag: njae... bara för att... varför inte liksom??!!
Maya anar ugglor i mosen och tar upp sin kalender... (fusk...)
Miia gissar hej vilt och är verkligen engagerad i leken:
Björn... nej... Birgit gissar jag på...
Maya börjar flina och säger grattis.
Miia: men vaddå? vad gissa du på nu då?
jag: gissa...
Miia: men nu hänger jag inte med... vaddå grattis?
eller ja menar... (en stunds tystnad...) JAHAAAA...grattis.
eller vaddå? du har namnsdag eller?
jag: mmm... de kan man säga...
Miia: jaha ja, men... grattis då.
en annan rolig grej med miia:
m: men, va väger du egentligen? eller får man fråga sånt?
jag: jo.. det får man väl... eeehm, 60 nånting, 65 kanske...
m: såpass? (vem säger såpass år 2008?) vi gissade på 55..
jag: aha, så ni gissar på sånt?
m: jo men vi tänkte på det här med att göra slut om nån blir tjock..
om vi säger att du går upp 20 kilo... men du, för att göra det här säger
vi att du väger 55 som vi tänkt innan... om du då går upp till 75 kilo... tycker du att du
är tjock då? eller nä... de funkar ju inte nu... glöm det.
råkade gäspa under föresläsningen, har ju liksom inte sovit ännu
men det kunde ju inte föreläsaren veta...
mitt i alltihopa, alltså mitt i min djupa sköna gäspning säger han:
du som gäspar, vet du vad tidigare forskning fyller för funktion?
jag: nej nej, inte alls
(vid mitt tillstånd var det svårt nog att sitta still och andas samtidigt...)
resten av föreläsningen gick åt till att dölja gäspningar...
det är fan inte det lättaste.
det är egentligen dumt ju att ta illa upp för en gäspning.
det är ju bara en signal om att hjärnan behöver mer syre för att
orka arbeta... det är väl positivt eller?
what did i miss?
äääh, minns ändå knappt vad som sas...
att va såhär trött är som att vara konstant full...
men inte på ett bra sätt...
som jag konstaterat för en tid sedan:
mitt liv, en halvkass fylla...
apropå...
på tal om prioriteringar...
satan va bra gjort av försäkringskassan
att lägga 15 miljoner på reklam.
det verkar ju fungera så bra på det stället
o alla är sååå nöjda med hur det funkar.
bra prioriterat där!
skit i förseningar, allmänt kaos o missnöjda kunder.
vad betyder det när man kan göra reklam?
försäkringskasse-folket:
all publicitet är bra publicitet ska nog inte tolkas ordagrannt...
tror inte det gäller i ert fall... tyvärr...
gör om, gör rätt...
satan va bra gjort av försäkringskassan
att lägga 15 miljoner på reklam.
det verkar ju fungera så bra på det stället
o alla är sååå nöjda med hur det funkar.
bra prioriterat där!
skit i förseningar, allmänt kaos o missnöjda kunder.
vad betyder det när man kan göra reklam?
försäkringskasse-folket:
all publicitet är bra publicitet ska nog inte tolkas ordagrannt...
tror inte det gäller i ert fall... tyvärr...
gör om, gör rätt...
jag tar trapporna...
man (vem?) brukar säga >sova kan man göra när man är död<
vem f*n vet det?
är det nån slags mellanläge innan man vandrar vidare?
(förutsatt att man nu ska vandra vidare nånstans...)
(vandra föresten, måste man vandra när man är död?)
är det som hissfärden innan man kommer dit man ska?
om så är fallet kommer jag åka hiss till förbannelse...
sjuuukt länge.
nyblivna föräldrar klagar på att dom inte får sova,
men jag då? vem f*n ska tycka synd om mig?
jag får bara skylla mig själv... får inte dom som skaffar barn också det?
ingen har väl tvingat dem att nuppa fram en bebis?
om det är synd om dom borde det väl kunna vara åtminstone liiite synd om mig?
(missförstå mig rätt om det nu går att göra det, jag vill ju inte att nån
ska tycka synd om mig men jag vill inte skylla mig själv, de är ju astrist...)
beundra mig kanske??!! hybris, here i come!
jobba 85% o plugga 100% är kanske inte det optimala
men för de mesta funkar det bra.
i helgen har jag inte kunnat sova så då är de värre.
men som sagt... jag får ju skylla mig själv.
inte nån sate som lider med mig...
ofta när det ska berättas, argumenteras eller poängteras något
formuleras det MAN säger... MAN borde... MAN hoppas...
vem är den här man som ska göra/hoppas/tänka/säga så satans mycket?
shit va jag känner mig tråkig.
alldaglig.
fantasilös
en i mängden.
jag la in ett färdigt frågeformulär i min blogg.
typ som att leka "jag har aldrig" med sig själv.
lika fyndigt som att lämna in en tenta med kopierad boktext.
ruttet.
men men, en gång är ingen gång... right?
man ska aldrig säga aldrig men det dröjer
åtminstone innan jag gör det igen OM jag gör det igen.
lika töntigt som att sno nån annas skämt kan jag tänka mig...
eller vad säger du D?
(som är expert på att sno framför allt mina skämt, som om inte det framgick tydligt nog...)
slutligen:
miljoner användare protesterar mot nya designen på facebook.
äntligen tas viktiga frågor upp. vaddå krig o svält? politik? jämlikhet?
nu börjar det likna nåt, det är rätta takter; välj dina fighter, viktigaste först!
äntligen!!! prioritera mera...
nej till omnejd...
en dialog på hög nivå:
D: får man välja barn när man skaffar fadderbarn?
jag: njae, men kön och land
D: varför valde du en kille?
jag: det gjorde jag inte, tjej eller kille var inte viktigt för mig.
D: vilket land valde du?
jag: jag valde inte ett specifikt land, valde afrika
D: afrika med omnejd?
jag: nej... afrika!
i brist på inspiration...
vet inte om jag gillar sånt här eller inte.
känns fantasilöst o tråkigt men nu ska
det göras oavsett... nån gång måste ju vara den första.
fast... måste det verkligen det? är inte det uttrycket sjukt
korkat? nån gång måste ju vara den första?
okej... satan vad jag har mycket kvar att göra då.
gäller det allt eller bara bra saker?
hur vet man det?
jaja, här kommer gilla/ogilla-grejen iaf, som sagt,
i brist på annat...
BRUKAR DU:
Peta dig i näsan: officiellt: nej, off the record; all the time... inte mer än nödvändigt.
Titta på dig själv i spegeln: vem ska jag annars titta på? i spegeln alltså...
Gnälla: de händer kan man säga...
Skrika: mmm... när argumenten tryter är det lätt hänt..
Sova: ja men inte tillräckligt
Ha ångest: min lärare säger att ångest är nyttigt så visst
Skada dig själv med flit: ?? räknas att klia sönder myggbett? isf ja.
Ta mediciner du inte borde ta: vem säger vad jag borde/inte borde ta?
Vilja dö: om jag brukar vilja dö? neeej
Drömma mardrömmar: faktiskt inte...
Drömma sexdrömmar: tyvärr inte
Ta droger: nope
Försöka vara annorlunda: försöker vara normal...
Klä dig i svart: japp, svart, grått, beige... jag sticker verkligen ut
Gå till kyrkan: inte utan anledning
Gå i skolan: de händer
Röka: faktiskt inte, för 6 veckor sen hade mitt svar varit annorlunda
Ha sex: de händer
Ljuga: inte ofta
Hata folk: det är ingen hobby jag brukar ägna mig åt precis
Lita på folk: ytligt... är över lag dålig på det tror jag
HAR DU:
För många vänner: är det möjligt?
Förföljelsemani: inte varje dag
Tvångstankar: njae... jämfört med?
Någon annan psykisk sjukdom: ingen bekräftad
Någon fysisk sjukdom: not so far
Någon skada: säkerligen
Färgat håret: inte jag men nån annan... annars vore det inte grått...
Brutit några ben: inte helt... (nej alltså)
Några piercings: alla goda ting är... 6..
Egen dator: jo men visst
Bra självförtroende: tillräckligt
Kysst någon: det har inträffat
Sagt jag älskar dig till någon idag: räknas i love you?
Bjudit ut någon: tror inte det...
Varit kär: är...
Dumpat någon: Ja.
Stulit någonting: stulit o stulit... fotbollsbilder från vm -94... när laget grävde guld i usa grävde jag bilder på s-jouren som följde med hem utan betalning så svar ja... preskriberat nu va?
Lämnat landet: ja... börjar bli dags igen!
Tuttat eld på nåt: hmm, en gräsmatta råkade ta eld när vi tjuvrökte i åttan... kan ha varit delvis mitt fel
Gjort något olagligt: beror på vilket lands lagar vi utgår från...
känns fantasilöst o tråkigt men nu ska
det göras oavsett... nån gång måste ju vara den första.
fast... måste det verkligen det? är inte det uttrycket sjukt
korkat? nån gång måste ju vara den första?
okej... satan vad jag har mycket kvar att göra då.
gäller det allt eller bara bra saker?
hur vet man det?
jaja, här kommer gilla/ogilla-grejen iaf, som sagt,
i brist på annat...
BRUKAR DU:
Peta dig i näsan: officiellt: nej, off the record; all the time... inte mer än nödvändigt.
Titta på dig själv i spegeln: vem ska jag annars titta på? i spegeln alltså...
Gnälla: de händer kan man säga...
Skrika: mmm... när argumenten tryter är det lätt hänt..
Sova: ja men inte tillräckligt
Ha ångest: min lärare säger att ångest är nyttigt så visst
Skada dig själv med flit: ?? räknas att klia sönder myggbett? isf ja.
Ta mediciner du inte borde ta: vem säger vad jag borde/inte borde ta?
Vilja dö: om jag brukar vilja dö? neeej
Drömma mardrömmar: faktiskt inte...
Drömma sexdrömmar: tyvärr inte
Ta droger: nope
Försöka vara annorlunda: försöker vara normal...
Klä dig i svart: japp, svart, grått, beige... jag sticker verkligen ut
Gå till kyrkan: inte utan anledning
Gå i skolan: de händer
Röka: faktiskt inte, för 6 veckor sen hade mitt svar varit annorlunda
Ha sex: de händer
Ljuga: inte ofta
Hata folk: det är ingen hobby jag brukar ägna mig åt precis
Lita på folk: ytligt... är över lag dålig på det tror jag
HAR DU:
För många vänner: är det möjligt?
Förföljelsemani: inte varje dag
Tvångstankar: njae... jämfört med?
Någon annan psykisk sjukdom: ingen bekräftad
Någon fysisk sjukdom: not so far
Någon skada: säkerligen
Färgat håret: inte jag men nån annan... annars vore det inte grått...
Brutit några ben: inte helt... (nej alltså)
Några piercings: alla goda ting är... 6..
Egen dator: jo men visst
Bra självförtroende: tillräckligt
Kysst någon: det har inträffat
Sagt jag älskar dig till någon idag: räknas i love you?
Bjudit ut någon: tror inte det...
Varit kär: är...
Dumpat någon: Ja.
Stulit någonting: stulit o stulit... fotbollsbilder från vm -94... när laget grävde guld i usa grävde jag bilder på s-jouren som följde med hem utan betalning så svar ja... preskriberat nu va?
Lämnat landet: ja... börjar bli dags igen!
Tuttat eld på nåt: hmm, en gräsmatta råkade ta eld när vi tjuvrökte i åttan... kan ha varit delvis mitt fel
Gjort något olagligt: beror på vilket lands lagar vi utgår från...
HUR:
Går du: så fort leia orkar med
Svarar du i telefonen: trycker på grön lur
Fördriver du tiden: räknar sekunder
Mycket pengar har du: så det räcker första halvan av månaden
Tjänar du pengar: genom att gå till jobbet
Ofta diskar du: när jag inte orkar vänta på att D ska ta initiativet
Ofta städar du: samma som ovan
Många stör du dig på: fler än motiverat...
Ofta träffar du din familj: hela famlijen? en gång per år. delar av den? varje vecka, varje månad, ett par ggr/år
TROR DU:
Att du kommer bli något: vaddå bli? nä de är kört för min del
På gud: vem?
På rymdvarelser: gillar inte science fictionfilmer så nej...
Att folk tycker om dig: vissa ja, andra inte.
På ett liv efter detta: ibland... jo, på sätt o vis
Att fiskar kan tänka: njae...
Att du kommer leva länge: hellre kvalitet än kvantitet...
ps ps ps ps ps...
ett ps till det förra inlägget= över lag dum idé att referera till en
tragisk och hemsk film som är baserad på
verkligan fruktansvärda händelser när man talar om komplimanger..
tragisk och hemsk film som är baserad på
verkligan fruktansvärda händelser när man talar om komplimanger..
jag är vaddå?
prat mellan mig o D som från början
verkade som en komplimang o som visade
sig vara... jag vet inte...
D: om man tänker sig att världen är grå så är du den enda som är i färg
jag: så jag är som hon med röd kappa i schindlers list?
D: njae... asså, du är nog mer som sieg heil:et...
????
från komplimang till.. vad?
skumt...
vinkväll igår. nice.
dricker rätt sällan numera, är oftast
antingen koma-trött eller jobbar men
igår blev det av.
vin, prat, skratt o hemligheter.
det är så det ska vara.
en tjej va iväg på dejt,
den gick inte så bra.
det började med att hon blev inlåst
på toa o slutade med ett hej då, vi kanske ses nån gång.
han var inte riktigt hennes kopp te... (ännu en dålig direktöversättning)
äntligen ska jag bege mig till skolan o lämna in
de där satans tentorna. skönt att bli av med skiten.
kopiering av boktext skulle vara en bra sammanfattning
på de sidor jag nu ska lämna in. känns sådär....
verkade som en komplimang o som visade
sig vara... jag vet inte...
D: om man tänker sig att världen är grå så är du den enda som är i färg
jag: så jag är som hon med röd kappa i schindlers list?
D: njae... asså, du är nog mer som sieg heil:et...
????
från komplimang till.. vad?
skumt...
vinkväll igår. nice.
dricker rätt sällan numera, är oftast
antingen koma-trött eller jobbar men
igår blev det av.
vin, prat, skratt o hemligheter.
det är så det ska vara.
en tjej va iväg på dejt,
den gick inte så bra.
det började med att hon blev inlåst
på toa o slutade med ett hej då, vi kanske ses nån gång.
han var inte riktigt hennes kopp te... (ännu en dålig direktöversättning)
äntligen ska jag bege mig till skolan o lämna in
de där satans tentorna. skönt att bli av med skiten.
kopiering av boktext skulle vara en bra sammanfattning
på de sidor jag nu ska lämna in. känns sådär....
don´t remember...
ofta när man pratar med folk som man halvt om halvt känner kommer
frågan: hur träffades ni?
i hate that question...
vi träffades på ett sätt som jag töntigt nog tycker är pinsamt.
vet egentligen inte varför jag tycker det men det gör jag.
tror det är mest desperationen som jag kopplar samman med
sättet vi träffades på, det här "jag kan inte få nån, jag försöker här".
internet...
spraydate...
japp, så pinsamt är det.
ingen av oss kände väl desperationen jag skrev om nyss
(som om nån av oss skulle erkänna det...) utan
gick med av okänd anledning...
för min del va de mest för att en kompis sa att de va skitkul.
(inte en "fråga olle-kompis" utan en faktisk kompis...)
skitkul vet jag inte om det var men jag är ju glad att jag gjorde det.
hur som helst, pinsamt känns det.
D o jag har aldrig diskuterat saken, tror båda låtsas som att det inte
var så vi träffades o därför inte tar upp ämnet men för nån månad sen
kom det upp.
det visar sig att D tycker att det hela är än mer pinsamt än vad jag tycker.
han säger till folk som frågar att vi träffades på björnstugan...
ute på krogen...
visst, till viss del sant, det var där vi träffades på riktigt första gången men
bakgrundsfakta lämnar D ute...
sååå fjantigt.
men... då kan ju jag också göra det...jag har på sin höjd dragit till med
att jag inte minns om jag inte orkat dra det hela...
problemet är att jag är så glappkäftad att jag redan berättat för de flesta
hur det faktiskt gick till... på riktigt.
jag var för övrigt skitfull den kvällen där på björnstugan, minns inte
så mycket i vanlig ordning men D har berättat att jag gjorde ett oförglömligt intryck...
genom att köra ner typ hela armen innanför hans byxor.
när han ställer på mig om det är det lätt att vända på det;
det säger ju en del om honom också!
frågan: hur träffades ni?
i hate that question...
vi träffades på ett sätt som jag töntigt nog tycker är pinsamt.
vet egentligen inte varför jag tycker det men det gör jag.
tror det är mest desperationen som jag kopplar samman med
sättet vi träffades på, det här "jag kan inte få nån, jag försöker här".
internet...
spraydate...
japp, så pinsamt är det.
ingen av oss kände väl desperationen jag skrev om nyss
(som om nån av oss skulle erkänna det...) utan
gick med av okänd anledning...
för min del va de mest för att en kompis sa att de va skitkul.
(inte en "fråga olle-kompis" utan en faktisk kompis...)
skitkul vet jag inte om det var men jag är ju glad att jag gjorde det.
hur som helst, pinsamt känns det.
D o jag har aldrig diskuterat saken, tror båda låtsas som att det inte
var så vi träffades o därför inte tar upp ämnet men för nån månad sen
kom det upp.
det visar sig att D tycker att det hela är än mer pinsamt än vad jag tycker.
han säger till folk som frågar att vi träffades på björnstugan...
ute på krogen...
visst, till viss del sant, det var där vi träffades på riktigt första gången men
bakgrundsfakta lämnar D ute...
sååå fjantigt.
men... då kan ju jag också göra det...jag har på sin höjd dragit till med
att jag inte minns om jag inte orkat dra det hela...
problemet är att jag är så glappkäftad att jag redan berättat för de flesta
hur det faktiskt gick till... på riktigt.
jag var för övrigt skitfull den kvällen där på björnstugan, minns inte
så mycket i vanlig ordning men D har berättat att jag gjorde ett oförglömligt intryck...
genom att köra ner typ hela armen innanför hans byxor.
när han ställer på mig om det är det lätt att vända på det;
det säger ju en del om honom också!
i-lands...vaddå?
det här med sms...
vissa dagar gillar jag funktionen och andra dagar är jag trött på den.
eller det svänger nog ännu snabbare, min känsla
för sms skiljer sig från en timme till en annan .
just nu är jag trött på dem men det skiftar alltså snart.
jag läser de jag får men orkar inte riktigt svara alla gånger.
andra dagar är de jag som sms-bombar nån som kanske inte
orkar svara på mina så de går jämt ut...
nackdel:
det blir lätt fel - skicka till fel person, skriva fel sak pga T9-funktionen
det kan vara fegt - om man dumpar nån så t ex...
tråkigt - skicka - svara- skicka- svara osv
segt - samma som ovan
vissa är så kassa på det- skriver så man måååste svara
ibland blir det sååå långt - kan lika gärna ringa men orkar inte
tvingad att svara - eller? o så lätt att glömma o de vill man inte...
fördel:
det blir oftast rätt - istället för att säga förhastade saker
ofta lättare - se nackdel > fegt
roligt - ibland
vissa är bra på det - kort o koncist
inget prat-tvång - man måste inte låta sååå trevlig
(största fördelen? sms-avisering!!!)
skicka fel.. skriva fel...
jag skulle skicka iväg ett mess till en tjej i min klass:
du, de blir inge ligga för dig, det är en tjej...
kort därefter fick jag ett sms av D;
va?
skriva fel då?
ganska klassiskt tror jag,
skickade till min far:
trevlig helg, hoppas du får kul
men gissa vad T9 gjorde för ord av kul? med ett
k istället för l blev resultatet att ett samtal med
en upprörd fader som undrade hur i helv*te jag kunde
skicka ett sånt mess till honom...
det var ett par år sedan nu så det har nog fallit bort ur minnet
som tur är...
tyckte att jag var grymt rolig en dag i somras. fikade o kollade på brickan
som var gjord som ett sjökort. fick syn på flatön
skickade mms till en tjejkompis som var på semester med sin flickvän
med bild på flatön samt texten:
men shit, är det här ni är?
fick inget svar på flera timmar och trodde att mitt skämt slagit slint men
de gick hem.
typisk form av min dåliga humor...
sen upptäckte jag ljud-sms-funktionen.
D har fått många ljud-sms som innehållit
en rap eller nåt annat halvroligt ljud...
humor... inte för alla...
min ca två månader gamla telefon, som för övrigt suuuger
har jag knappat iväg nästan 1000 sms på.
säga vad man vill, gilla eller ogilla men jag gör det.
ofta...
precis nu pep telefonen till... påminnelse:
OBS!! TENTA KLAR!!!
är den det? 2 av 3... snart snart snart...
vissa dagar gillar jag funktionen och andra dagar är jag trött på den.
eller det svänger nog ännu snabbare, min känsla
för sms skiljer sig från en timme till en annan .
just nu är jag trött på dem men det skiftar alltså snart.
jag läser de jag får men orkar inte riktigt svara alla gånger.
andra dagar är de jag som sms-bombar nån som kanske inte
orkar svara på mina så de går jämt ut...
nackdel:
det blir lätt fel - skicka till fel person, skriva fel sak pga T9-funktionen
det kan vara fegt - om man dumpar nån så t ex...
tråkigt - skicka - svara- skicka- svara osv
segt - samma som ovan
vissa är så kassa på det- skriver så man måååste svara
ibland blir det sååå långt - kan lika gärna ringa men orkar inte
tvingad att svara - eller? o så lätt att glömma o de vill man inte...
fördel:
det blir oftast rätt - istället för att säga förhastade saker
ofta lättare - se nackdel > fegt
roligt - ibland
vissa är bra på det - kort o koncist
inget prat-tvång - man måste inte låta sååå trevlig
(största fördelen? sms-avisering!!!)
skicka fel.. skriva fel...
jag skulle skicka iväg ett mess till en tjej i min klass:
du, de blir inge ligga för dig, det är en tjej...
kort därefter fick jag ett sms av D;
va?
skriva fel då?
ganska klassiskt tror jag,
skickade till min far:
trevlig helg, hoppas du får kul
men gissa vad T9 gjorde för ord av kul? med ett
k istället för l blev resultatet att ett samtal med
en upprörd fader som undrade hur i helv*te jag kunde
skicka ett sånt mess till honom...
det var ett par år sedan nu så det har nog fallit bort ur minnet
som tur är...
tyckte att jag var grymt rolig en dag i somras. fikade o kollade på brickan
som var gjord som ett sjökort. fick syn på flatön
skickade mms till en tjejkompis som var på semester med sin flickvän
med bild på flatön samt texten:
men shit, är det här ni är?
fick inget svar på flera timmar och trodde att mitt skämt slagit slint men
de gick hem.
typisk form av min dåliga humor...
sen upptäckte jag ljud-sms-funktionen.
D har fått många ljud-sms som innehållit
en rap eller nåt annat halvroligt ljud...
humor... inte för alla...
min ca två månader gamla telefon, som för övrigt suuuger
har jag knappat iväg nästan 1000 sms på.
säga vad man vill, gilla eller ogilla men jag gör det.
ofta...
precis nu pep telefonen till... påminnelse:
OBS!! TENTA KLAR!!!
är den det? 2 av 3... snart snart snart...
process? in your face...
när jag blev sminkad o grejer (vilka grejer?) inför den där hårmodell-grejen
så sa make up-tjejen:
kanske dags att börja med anti age/fuktkräm snart? för att
stoppa processen...
men ursäkta? vilken process?
det pågår ingen som helst process in my face.
samlade fakta/kommentarer från främlingar hittills är alltså:
tiden för trekants-bh är förbi
grå/blont förvandlar mig till tant
glasögonen ger märken på näsan
process i ansiktet.
i disagree...
mina boobs sitter typ där dom ska när jag står med armarna
rakt upp i luften
hårfärgen kommer ju att ändras
glasögon... okej dom har jag...
process i ansiktet... jag kallar det skrattgropar... i ögonhöjd...
vart är världen på väg?
är det dags att skriva testamente?
hur bråttom har jag egentligen?
så sa make up-tjejen:
kanske dags att börja med anti age/fuktkräm snart? för att
stoppa processen...
men ursäkta? vilken process?
det pågår ingen som helst process in my face.
samlade fakta/kommentarer från främlingar hittills är alltså:
tiden för trekants-bh är förbi
grå/blont förvandlar mig till tant
glasögonen ger märken på näsan
process i ansiktet.
i disagree...
mina boobs sitter typ där dom ska när jag står med armarna
rakt upp i luften
hårfärgen kommer ju att ändras
glasögon... okej dom har jag...
process i ansiktet... jag kallar det skrattgropar... i ögonhöjd...
vart är världen på väg?
är det dags att skriva testamente?
hur bråttom har jag egentligen?
dress up/dress out...
tentainlämning imorgon, halva arbetet gjort
och uppenbarligen halva kvar.
lite press o stress, precis vad jag behöver.
kan liksom inte få tummen ur annars.
gott om tid är farligaste grejen för mig. tidsöverskott
är boven i mitt drama hela tiden. min självdisciplin sätts på
när klockan tickar så högt att det liksom ekar... då kan jag jobba.
vaknade av D´s väckarklocka 05:50 idag.
gick upp, tjurade o va otrevlig som satan o gick o la mig igen.
det kändes viktigt. hann sova 5 minuter innan klockan ringde för mig.
aaah så utsövd jag var.. inte alls...
hade redovisning idag.
ooops, skulle vi har gjort något till dess?
visst vi intervjuade en tjej men sen då?
skulle visst ha sammanställt skiten också...
på rasten fixade vi det lite snabbt o delade upp vem som säger vad men...
det jag skulle säga sades av en annan i gruppen
så jag stod tyst hela tiden, sånt ger alltid ett bra intryck inför betygssättare har jag hört.
sen när vi va klara, läraren säger:
jo men de här var ju bra.
så säger samma person som stal min redovisningsdel:
jo, fast vi visste inte så vi slängde ihop det nu...
men hallå? mörka eller?
övriga gruppmedlemmar låtsades som om det regnade...
fast mer som att det regnade o vi inte hade nåt paraply...
de vart inge bra. det är inte min policy riktigt att förtälja hela sanningen i såna lägen.
vissa saker är bäst att lämna osagt...
lärarens intryck gick från bra till skit skulle jag tro.
mitt intryck gjorde det iaf.
två tjejer i klassen är gravida.
det är babyboom.
det liggs i på socionomprogrammet, i dubbel bemärkelse...
fick en inbjudan till halloweenfest idag av en kompis.
utklädning ett krav...
det var inte igår som en sån fest va aktuellt.
kul dock, måste bara komma på nån utklädnad.
jag har svårt nog att få ihop kläder för dagen...
får hitta på nåt...
får ofta höra att jag är manlig o liknande + att jag känner mig
som en transa i kjol så
kanske skulle jag dra på mig klänning o
liksom klä ut mig till tjej? gills det?
har en månad på mig. när jag va liten va det alltid sista-sekunden-lösningar
och därför var mina alternativ alltid:
sjörövare: klipp sönder ett par jeans, täck ena ögat o en randig tröja på överkroppen.
spöke: klassiskt, lakan med två hål i
sömngångare: pyjamas o rufsigt hår...
tror inte det håller längre, kraven ökar med åldern liksom...
och uppenbarligen halva kvar.
lite press o stress, precis vad jag behöver.
kan liksom inte få tummen ur annars.
gott om tid är farligaste grejen för mig. tidsöverskott
är boven i mitt drama hela tiden. min självdisciplin sätts på
när klockan tickar så högt att det liksom ekar... då kan jag jobba.
vaknade av D´s väckarklocka 05:50 idag.
gick upp, tjurade o va otrevlig som satan o gick o la mig igen.
det kändes viktigt. hann sova 5 minuter innan klockan ringde för mig.
aaah så utsövd jag var.. inte alls...
hade redovisning idag.
ooops, skulle vi har gjort något till dess?
visst vi intervjuade en tjej men sen då?
skulle visst ha sammanställt skiten också...
på rasten fixade vi det lite snabbt o delade upp vem som säger vad men...
det jag skulle säga sades av en annan i gruppen
så jag stod tyst hela tiden, sånt ger alltid ett bra intryck inför betygssättare har jag hört.
sen när vi va klara, läraren säger:
jo men de här var ju bra.
så säger samma person som stal min redovisningsdel:
jo, fast vi visste inte så vi slängde ihop det nu...
men hallå? mörka eller?
övriga gruppmedlemmar låtsades som om det regnade...
fast mer som att det regnade o vi inte hade nåt paraply...
de vart inge bra. det är inte min policy riktigt att förtälja hela sanningen i såna lägen.
vissa saker är bäst att lämna osagt...
lärarens intryck gick från bra till skit skulle jag tro.
mitt intryck gjorde det iaf.
två tjejer i klassen är gravida.
det är babyboom.
det liggs i på socionomprogrammet, i dubbel bemärkelse...
fick en inbjudan till halloweenfest idag av en kompis.
utklädning ett krav...
det var inte igår som en sån fest va aktuellt.
kul dock, måste bara komma på nån utklädnad.
jag har svårt nog att få ihop kläder för dagen...
får hitta på nåt...
får ofta höra att jag är manlig o liknande + att jag känner mig
som en transa i kjol så
kanske skulle jag dra på mig klänning o
liksom klä ut mig till tjej? gills det?
har en månad på mig. när jag va liten va det alltid sista-sekunden-lösningar
och därför var mina alternativ alltid:
sjörövare: klipp sönder ett par jeans, täck ena ögat o en randig tröja på överkroppen.
spöke: klassiskt, lakan med två hål i
sömngångare: pyjamas o rufsigt hår...
tror inte det håller längre, kraven ökar med åldern liksom...
svart eller vitt? kanske orange...
om ett samtal ser ut såhär:
hur går det med tentan...
ja du, jag har suttit vid datorn i 3 timmar nu...
oj då, hoppas du blir klar snart...
ja verkligen.
och sanningen är den att jag har suttit vid datorn i 3 timmar
men knappt skrivit ett ord på tentan utan snarare kollat
blocket, aftonbladet, mail, blogg etc... har jag ljugit då?
eller har jag duckat frågan och liksom gått runt den?
det är ju inte en lögn bokstavligt talat... eller?
vad vet jag... en vit kanske... är motsvarigheten en svart?
finns det ett bredare spektrum på färgnyanser i lögn-världen?
vilka är dom i så fall?
kanske är det här en orange lögn???
i don´t know...
nu ska jag till jobbet.
arbetsplatsträff...
vuxet? oh yeah...
hur går det med tentan...
ja du, jag har suttit vid datorn i 3 timmar nu...
oj då, hoppas du blir klar snart...
ja verkligen.
och sanningen är den att jag har suttit vid datorn i 3 timmar
men knappt skrivit ett ord på tentan utan snarare kollat
blocket, aftonbladet, mail, blogg etc... har jag ljugit då?
eller har jag duckat frågan och liksom gått runt den?
det är ju inte en lögn bokstavligt talat... eller?
vad vet jag... en vit kanske... är motsvarigheten en svart?
finns det ett bredare spektrum på färgnyanser i lögn-världen?
vilka är dom i så fall?
kanske är det här en orange lögn???
i don´t know...
nu ska jag till jobbet.
arbetsplatsträff...
vuxet? oh yeah...
komplext...
satt i soffan igår o försökte kolla på tv.
i vardagsrummet står en list som ska upp på väggen
och när jag var som mest intresserad av tv:n, desperate housewives
eller nån liknande intelligenshöjare börjar D vifta
med listen o immiterar darth vader på fullaste allvar.
först väste han mest o sa konstiga saker medans han viftade med listen
mot mig.
fråga vad han sysslade med o han svara som om de vore helt glasklart
och det var jag som var dum i huvudet som inte fattade det:
men... jag är ju darth vader...
okej... medicinering nu kanske...
apropå tv, kollade på cesar, the dog whisperer i måndags...
är det bara jag som får extrema komplex när man ser det
eller är det normalt? cesarkomplex...
han säger: man ska gå med hunden i 15 minuter o sen låta
den nosa osv...
va? men... jag hinner knappt utanför dörren innan leia
är i full gång med att nosa på nån extremt intressant stolpe eller liknande...
meh... vaddå? 15 minuter...
känns som allt jag gör är mindre bra när de gäller leia strax efter att jag
kollat på programmet...
jag undrar så vad cesar skulle säga om mina försök att göra leia vatten-kär.
hur skulle cesar reagerat om det varit han och inte D som hittat mig
o leia i badkaret...
de funkade hur som helst inte...
hon hatar vatten fortfarande... trots två tappra badkarsförsök...
D´s min var verkligen oslagbar i det ögonblicket...
"men... varför ligger du näck i badkaret med din hund?"
vad svarar man på det?
vissa saker finns de liksom inga bra svar på...
i vardagsrummet står en list som ska upp på väggen
och när jag var som mest intresserad av tv:n, desperate housewives
eller nån liknande intelligenshöjare börjar D vifta
med listen o immiterar darth vader på fullaste allvar.
först väste han mest o sa konstiga saker medans han viftade med listen
mot mig.
fråga vad han sysslade med o han svara som om de vore helt glasklart
och det var jag som var dum i huvudet som inte fattade det:
men... jag är ju darth vader...
okej... medicinering nu kanske...
apropå tv, kollade på cesar, the dog whisperer i måndags...
är det bara jag som får extrema komplex när man ser det
eller är det normalt? cesarkomplex...
han säger: man ska gå med hunden i 15 minuter o sen låta
den nosa osv...
va? men... jag hinner knappt utanför dörren innan leia
är i full gång med att nosa på nån extremt intressant stolpe eller liknande...
meh... vaddå? 15 minuter...
känns som allt jag gör är mindre bra när de gäller leia strax efter att jag
kollat på programmet...
jag undrar så vad cesar skulle säga om mina försök att göra leia vatten-kär.
hur skulle cesar reagerat om det varit han och inte D som hittat mig
o leia i badkaret...
de funkade hur som helst inte...
hon hatar vatten fortfarande... trots två tappra badkarsförsök...
D´s min var verkligen oslagbar i det ögonblicket...
"men... varför ligger du näck i badkaret med din hund?"
vad svarar man på det?
vissa saker finns de liksom inga bra svar på...
now i know... for a while...
för trehundratjugofjärde gången i mitt liv kan jag återigen konstatera:
ja, jag är allergisk mot ananas.
lurar mig själv varje gång...
jag kanske inte är det längre
det kanske har gått över
jag kanske bara inbillade mig de tidigare trehundratjugotre gångerna...
men nej.
jag är allergisk.
med säkert ett halvkilo ananas i magen och svidande+svullen tunga/hals
är jag övertygad.
nu vet jag.
nu kommer jag komma ihåg
till nästa gång.
finfint.
sugenheten bedrar visheten...
inled mig icke i frestelser, jag kan gå själv...
ja, jag är allergisk mot ananas.
lurar mig själv varje gång...
jag kanske inte är det längre
det kanske har gått över
jag kanske bara inbillade mig de tidigare trehundratjugotre gångerna...
men nej.
jag är allergisk.
med säkert ett halvkilo ananas i magen och svidande+svullen tunga/hals
är jag övertygad.
nu vet jag.
nu kommer jag komma ihåg
till nästa gång.
finfint.
sugenheten bedrar visheten...
inled mig icke i frestelser, jag kan gå själv...
babysteps...
visst är det skönt att jämställdheten i princip är här nu?
fru gårman skyltarna är klara.
då kan alla feminister raka sig under armarna,
deras jobb är klart.
härligt!
dock vill, enligt aftonbladets undersökning, 71% ha kvar herr gårman
och alltså lite mer än var fjärde vill ha frugan...
är det nästa stora feministfråga?
spelar det nån roll?
är det verkligen det väsentliga?
många bäckar små ja visst, men ärligt? hur viktigt är det?
alla sätt är bra utom dom dåliga brukar det heta.
jag läste nånstans om en kille som lagt ut ett dejterbjudande på
en sida för gravida... undrar om han är allvarlig?!
han tänder alltså på valar? nån måste ju göra det... eller?
min syster och bror sprang lidingöloppet i lördags.
de gjorde verkligen det.
jag börjar misstänka att jag inte är 100% släkt med dem.
de sprang och jag satt i stugan och åt...
det är prioriteringar det...
kanske låg det nåt i skämten om brevbäraren i mitt fall...
fast en sådan cyklar ju å andra sidan en del...
det kan inte heller stämma.
äh... man måste röra på sig.
man måste äta.
vi kompenserar varann...
dom klarade av loppet båda två!
i am impressed!
fru gårman skyltarna är klara.
då kan alla feminister raka sig under armarna,
deras jobb är klart.
härligt!
dock vill, enligt aftonbladets undersökning, 71% ha kvar herr gårman
och alltså lite mer än var fjärde vill ha frugan...
är det nästa stora feministfråga?
spelar det nån roll?
är det verkligen det väsentliga?
många bäckar små ja visst, men ärligt? hur viktigt är det?
alla sätt är bra utom dom dåliga brukar det heta.
jag läste nånstans om en kille som lagt ut ett dejterbjudande på
en sida för gravida... undrar om han är allvarlig?!
han tänder alltså på valar? nån måste ju göra det... eller?
min syster och bror sprang lidingöloppet i lördags.
de gjorde verkligen det.
jag börjar misstänka att jag inte är 100% släkt med dem.
de sprang och jag satt i stugan och åt...
det är prioriteringar det...
kanske låg det nåt i skämten om brevbäraren i mitt fall...
fast en sådan cyklar ju å andra sidan en del...
det kan inte heller stämma.
äh... man måste röra på sig.
man måste äta.
vi kompenserar varann...
dom klarade av loppet båda två!
i am impressed!
poor monkey...
what the f.ck...
kommer mig inte för att skriva ett enda ord på tentorna.
första är klar som tur är för det var den som fick mig hoppa av-benägen.
tvåan och trean känns lättare vilket gör mig totalt nonchalant.
jag tänker: sen... imorrn... senare... ikväll... nån gång...
sånt tänk är inge bra.
en teori är en abstrakt rekonstruktion av en verklighet varom teorin uttalar sig.
japp, så är det. räcker det? vad ska jag utveckla? ordbajsande på universitetsnivå...
fick nödstäda bilen imorse eftersom jag skulle plocka upp några
classmates på väg till en pluggrelaterad intervju.
jag förstår nu varför en kompis frågade förra veckan om jag bor i bilen.
det var bananskal, parkeringslappar till förbannelse, tuggummi, läkerol,
flaskor, burkar, godis, glasspapper...
det såg ut som ett gäng apor parkerat nånstans väldigt länge o haft världens
festkalas i bilen.
men de var ju bara jag...
gillar inte när man tvingas inse vilken gris man är, när man liksom inte har
någon annan att skylla på. crap...
när jag kom hem låg det ca 320 brev till mig (närmare 8...) vilket fick mig att le.
damn va jag är poppis hann jag precis tänka innan jag insåg att det bara är
reklam, räkningar och pensionsval...
hallå? hur gammal är jag egentligen? pensionsval?
visst, jag pensionssparar men det är mest för att det är kul att välja fonder o så.
men orka engagera sig?
sen jag började låtsas kunna har de fonder jag valt själv tappat ca 20 %.
fortsätter det såhär kommer jag att vara skyldig pengar när jag behöver dem...
kommer mig inte för att skriva ett enda ord på tentorna.
första är klar som tur är för det var den som fick mig hoppa av-benägen.
tvåan och trean känns lättare vilket gör mig totalt nonchalant.
jag tänker: sen... imorrn... senare... ikväll... nån gång...
sånt tänk är inge bra.
en teori är en abstrakt rekonstruktion av en verklighet varom teorin uttalar sig.
japp, så är det. räcker det? vad ska jag utveckla? ordbajsande på universitetsnivå...
fick nödstäda bilen imorse eftersom jag skulle plocka upp några
classmates på väg till en pluggrelaterad intervju.
jag förstår nu varför en kompis frågade förra veckan om jag bor i bilen.
det var bananskal, parkeringslappar till förbannelse, tuggummi, läkerol,
flaskor, burkar, godis, glasspapper...
det såg ut som ett gäng apor parkerat nånstans väldigt länge o haft världens
festkalas i bilen.
men de var ju bara jag...
gillar inte när man tvingas inse vilken gris man är, när man liksom inte har
någon annan att skylla på. crap...
när jag kom hem låg det ca 320 brev till mig (närmare 8...) vilket fick mig att le.
damn va jag är poppis hann jag precis tänka innan jag insåg att det bara är
reklam, räkningar och pensionsval...
hallå? hur gammal är jag egentligen? pensionsval?
visst, jag pensionssparar men det är mest för att det är kul att välja fonder o så.
men orka engagera sig?
sen jag började låtsas kunna har de fonder jag valt själv tappat ca 20 %.
fortsätter det såhär kommer jag att vara skyldig pengar när jag behöver dem...
changing facts...
ibland får man reda på nåt om den man
lever tillsammans med som förändrar allt.
idag hände det mig.
det man inte förväntar sig.
man får reda på något som gör att man inte
längre känner personen i fråga.
D läste senaste blogg-inlägget och säger det som
födde tanken om huruvida vi känner varann över huvud taget:
det behöver ju inte du bry dig om... jag betalar radiotjänst.
va?
min livlånga katt och råtta-lek är över.
det är slut.
i am one of them.
one of the paying suckers.
D pejar radiotjänst.
gaaah...
o så säger han att jag, JAG,
lägger ut massa pengar
i onödan... jojo...
grejen är den, sveriges radio o tv o allt det där,
visst det är bra men... numera är det ju reklam
o skitsnack överallt, same shit different name and price...
för x antal år sedan plingade en snubbe på när jag satt o
kollade på days of our lives eller nån annan livskvalitethöjande
serie och jag öppnade.
heeej, jag ser att du tittar på tv.
(gissa vad han ville...)
neka var omöjilgt så jag log, tog emot inbetalningskortet och
ringde ett par veckor senare och sa att min tv (o-)lyckligt gått i bitar.
sen lovade jag att höra av mig när jag köpte en ny.
de ringde för ett tag sen.
har du tv?
nej
radio då?
nej
dator?
nej..
jag kan ju faktiskt vara elallergiker... vad vet dom?
nu ska jag hitta en ny livsuppgift.
en ny mening med livet.
ett liv.
(ps. tänk om/när jag blir kändis. då kommer det här kanske kastas i ansiktet på mig.... jaja... laugh now, cry later)
lever tillsammans med som förändrar allt.
idag hände det mig.
det man inte förväntar sig.
man får reda på något som gör att man inte
längre känner personen i fråga.
D läste senaste blogg-inlägget och säger det som
födde tanken om huruvida vi känner varann över huvud taget:
det behöver ju inte du bry dig om... jag betalar radiotjänst.
va?
min livlånga katt och råtta-lek är över.
det är slut.
i am one of them.
one of the paying suckers.
D pejar radiotjänst.
gaaah...
o så säger han att jag, JAG,
lägger ut massa pengar
i onödan... jojo...
grejen är den, sveriges radio o tv o allt det där,
visst det är bra men... numera är det ju reklam
o skitsnack överallt, same shit different name and price...
för x antal år sedan plingade en snubbe på när jag satt o
kollade på days of our lives eller nån annan livskvalitethöjande
serie och jag öppnade.
heeej, jag ser att du tittar på tv.
(gissa vad han ville...)
neka var omöjilgt så jag log, tog emot inbetalningskortet och
ringde ett par veckor senare och sa att min tv (o-)lyckligt gått i bitar.
sen lovade jag att höra av mig när jag köpte en ny.
de ringde för ett tag sen.
har du tv?
nej
radio då?
nej
dator?
nej..
jag kan ju faktiskt vara elallergiker... vad vet dom?
nu ska jag hitta en ny livsuppgift.
en ny mening med livet.
ett liv.
(ps. tänk om/när jag blir kändis. då kommer det här kanske kastas i ansiktet på mig.... jaja... laugh now, cry later)
ironi på hög nivå...
aj då.
missat samtal
098075000...
radiotjänst.
hoppas dom ringer upp snart igen.
hoppas
hoppas
hoppas...
missat samtal
098075000...
radiotjänst.
hoppas dom ringer upp snart igen.
hoppas
hoppas
hoppas...
bra att ha... ?!
jag gillar att handla.
det spelar egentligen ingen roll vad det är.
jag tänker ibland att det är just spenderandet jag gillar eftersom
till och med tanka bilen kan göra mig glad vissa gånger.
på rätt (?) humör kan jag gå i timmar inne på ica maxi och bara gilla läget.
matvaruhandel är ett äventyr för mig, ett nöje. är jag störd?
vi räknade nån månad var pengarna går eftersom vi rimligtvis borde ha så vi klarar oss
hela månaden. när D räknade ihop mataffärsutgifterna till 7800 för 2 personer tyckte han att
jag borde tänka om hur jag handlar eftersom det inte är normalt. jag höll med,
nickade och glömde det igen.
jag strosar runt där inne, kollar, plockar upp, vrider, vänder, luktar, känner och
ställer ner. ibland där grejen stod men oftast i vagnen/korgen.
när jag har vagn är det som bäst.
då går jag runt o tänker att den här ska jag ha, o den, o den och den...
D orkar inte hänga med när jag har mina riktiga mataffärs-maraton.
jag klandrar honom inte, jag har försökt att förklara nöjet i det men
jag hörde själv att min motivering inte riktig höll.
de gånger han är med är vi aldrig, verkligen aldrig ense om vad som ska köpas och inte.
då blir det såhär:
D: men du...
jag: mmm... (helt o fullt insnöad i mitt handlande...)
D: mer toapapper?
jag: ja, det är alltid bra att ha.
D: jo... visst men... vi har ju typ 24 rullar hemma redan...
jag: jo jo, jag vet men det är alltid bra att ha hemma.
D: absolut men inte såna mängder.
jag: nej, men då vill jag att du kommer ihåg den här stunden när du blir sittandes på toa utan papper.
tro inte att jag kommer att hjälpa dig då...
D: du har seriöst problem... men okej, vi tar ett paket.
jag: jag vet, det ligger redan i vagnen.
(toapapper köper jag i princip aldrig när jag är själv, vet verkligen inte varför men det känns jobbigt...)
är jag själv finns det inget som stör.
inte ens sura tanter som kör på mig med sina vagnar stör.
jo lite, men jag har ju i bästa fall också en vagn så jag kan preja tillbaka.
när jag går där snurrar tankarna kring allt, verkligen allt som på något vis, någon gång kan vara bra att ha.
just ica maxi är ju bra då för där finns fan i mig allt. verkligen allt.
jag köper allt från skruvar och plugg, sugrör (jag ääälskar sugrör), hand-handdukar, deodoranter (vet inte varför, svettnojja kanske, har säkert 8 olika fulla deon hemma), plastpåsar, suddigum (för det använder man ju ofta...,
trädgårdshandskar (bor i lägenhet men man vet aldrig), stearinljus (tonvis) osv osv osv.
dessa saker kaaan ju vara bra att ha... eller?
jag är förberedd för husköp, krig, naturkatastrof, magsjuka, isolering, strömavbrott you name it.
jag kan stanna i min lya i säkert 3 år utan att gå ut och utan att lida nöd/brist på någt.
jag handlar som om jag tror att kumlaanstaltens permissioner tillbringas här hemma. (det gör dom inte).
enligt mig är allt bra att ha.
allt.
allt.
allt.
JAG VILL HAAAA...
det spelar egentligen ingen roll vad det är.
jag tänker ibland att det är just spenderandet jag gillar eftersom
till och med tanka bilen kan göra mig glad vissa gånger.
på rätt (?) humör kan jag gå i timmar inne på ica maxi och bara gilla läget.
matvaruhandel är ett äventyr för mig, ett nöje. är jag störd?
vi räknade nån månad var pengarna går eftersom vi rimligtvis borde ha så vi klarar oss
hela månaden. när D räknade ihop mataffärsutgifterna till 7800 för 2 personer tyckte han att
jag borde tänka om hur jag handlar eftersom det inte är normalt. jag höll med,
nickade och glömde det igen.
jag strosar runt där inne, kollar, plockar upp, vrider, vänder, luktar, känner och
ställer ner. ibland där grejen stod men oftast i vagnen/korgen.
när jag har vagn är det som bäst.
då går jag runt o tänker att den här ska jag ha, o den, o den och den...
D orkar inte hänga med när jag har mina riktiga mataffärs-maraton.
jag klandrar honom inte, jag har försökt att förklara nöjet i det men
jag hörde själv att min motivering inte riktig höll.
de gånger han är med är vi aldrig, verkligen aldrig ense om vad som ska köpas och inte.
då blir det såhär:
D: men du...
jag: mmm... (helt o fullt insnöad i mitt handlande...)
D: mer toapapper?
jag: ja, det är alltid bra att ha.
D: jo... visst men... vi har ju typ 24 rullar hemma redan...
jag: jo jo, jag vet men det är alltid bra att ha hemma.
D: absolut men inte såna mängder.
jag: nej, men då vill jag att du kommer ihåg den här stunden när du blir sittandes på toa utan papper.
tro inte att jag kommer att hjälpa dig då...
D: du har seriöst problem... men okej, vi tar ett paket.
jag: jag vet, det ligger redan i vagnen.
(toapapper köper jag i princip aldrig när jag är själv, vet verkligen inte varför men det känns jobbigt...)
är jag själv finns det inget som stör.
inte ens sura tanter som kör på mig med sina vagnar stör.
jo lite, men jag har ju i bästa fall också en vagn så jag kan preja tillbaka.
när jag går där snurrar tankarna kring allt, verkligen allt som på något vis, någon gång kan vara bra att ha.
just ica maxi är ju bra då för där finns fan i mig allt. verkligen allt.
jag köper allt från skruvar och plugg, sugrör (jag ääälskar sugrör), hand-handdukar, deodoranter (vet inte varför, svettnojja kanske, har säkert 8 olika fulla deon hemma), plastpåsar, suddigum (för det använder man ju ofta...,
trädgårdshandskar (bor i lägenhet men man vet aldrig), stearinljus (tonvis) osv osv osv.
dessa saker kaaan ju vara bra att ha... eller?
jag är förberedd för husköp, krig, naturkatastrof, magsjuka, isolering, strömavbrott you name it.
jag kan stanna i min lya i säkert 3 år utan att gå ut och utan att lida nöd/brist på någt.
jag handlar som om jag tror att kumlaanstaltens permissioner tillbringas här hemma. (det gör dom inte).
enligt mig är allt bra att ha.
allt.
allt.
allt.
JAG VILL HAAAA...
