vilken bana(n)
lyssnade på rix morgonzoo igår.
roger, titti och gert.
de pratade om bananer och roger
berättade om en undersökning som gjorts
där 8 av 10 kvinnor uppgav att de tyckte
att det var pinsamt att äta banan offentligt,
alltså, att "bita av toppen".
om det är av sex-anspelnings-anledning vilket jag
tar för givet att det är, undrar hur homofober känner
inför att glufsa i sig bananas in public...
tillfrågades inte män i den här undersökningen?
är det bara intressant att veta hur kvinnor känner inför att
äta en fallosymbolsfrukt bland andra personer?
hmm... snacka om att sexfixeringen gått långt då.
nog för att tanken slagit mig med både en och två
gånger men då mer på så sätt att jag ställt på andra
som ätit banan...
men... hmm...
en tanke som slår mig nu är:
kanske är det just såna som jag som gör det pinsamt?
som tvångsmässigt måste försöka göra
sig rolig i tid och otid, gärna på andras bekostnad men lika
gärna på min egen.
själv har jag inga problem att bita av toppen.
mitt problem är hur det låter när bananer tuggas och sväljs.
jag klarar för mitt liv inte av att höra andra äta banan.
äckligare ljud får man leta efter.
det smackar, sliskar, klibbar och kleggar.
det låter skitäckligt helt enkelt.
skitäckligt.
bita av toppen är toppen av isberget.
så sluta gärna äta banan bland andra,
i alla fall i min närhet.
det skulle inte göra mig nånting alls.
jag skulle tvärtom uppskatta det.
banans are for monkeys!
roger, titti och gert.
de pratade om bananer och roger
berättade om en undersökning som gjorts
där 8 av 10 kvinnor uppgav att de tyckte
att det var pinsamt att äta banan offentligt,
alltså, att "bita av toppen".
om det är av sex-anspelnings-anledning vilket jag
tar för givet att det är, undrar hur homofober känner
inför att glufsa i sig bananas in public...
tillfrågades inte män i den här undersökningen?
är det bara intressant att veta hur kvinnor känner inför att
äta en fallosymbolsfrukt bland andra personer?
hmm... snacka om att sexfixeringen gått långt då.
nog för att tanken slagit mig med både en och två
gånger men då mer på så sätt att jag ställt på andra
som ätit banan...
men... hmm...
en tanke som slår mig nu är:
kanske är det just såna som jag som gör det pinsamt?
som tvångsmässigt måste försöka göra
sig rolig i tid och otid, gärna på andras bekostnad men lika
gärna på min egen.
själv har jag inga problem att bita av toppen.
mitt problem är hur det låter när bananer tuggas och sväljs.
jag klarar för mitt liv inte av att höra andra äta banan.
äckligare ljud får man leta efter.
det smackar, sliskar, klibbar och kleggar.
det låter skitäckligt helt enkelt.
skitäckligt.
bita av toppen är toppen av isberget.
så sluta gärna äta banan bland andra,
i alla fall i min närhet.
det skulle inte göra mig nånting alls.
jag skulle tvärtom uppskatta det.
banans are for monkeys!
the joke is on me?!
det blev som jag trodde med videofilmen
med mig själv när jag ska försöka kommunicera
på ett bra vis.
läraren pausade mitt i och frågade vad jag tänkte:
- att jag aldrig mer ska prata...
det var slutsatsen efter dagen.
sluta prata.
sluta jiddra, börja trolla.
gör om, gör rätt!
imorrn får jag en ny chans, då är det dags igen.
då ska jag låtsas vara kurator på en familjerådgivning och
hjälpa ett par som har problem...
ska bli intressant...
läraren, som är kurator, frågade även vem som ville spela
en av de två som ingår i ett förhållande och som har tappat känslorna
för den andra.
jag svarade, i vanlig tro att jag är lite lustig;
-det kan jag vara, jag är bra på att tappa känslor...
är det bra att säga till en kurator?
är det smart?
nu låg det ingen mening i det hela men vet ju inte han...
det skulle kunna vara smart om det hade varit menat som
en inbjudan, alltså inbjudan till samtal av typen:
se mig, hör mig, hjälp mig, förstå mig...
det var det inte. inte alls.
det vara bara ett torrt, inte alls roligt försök till skämt.
men nu får jag stå mitt kast,
det är ingen högoddsare att tippa på att jag kommer
bli föremål för en mindre analys under morgondagen.
mental note: skämta inte med kuratorer...
förtydligande: skämta inte alls.
med mig själv när jag ska försöka kommunicera
på ett bra vis.
läraren pausade mitt i och frågade vad jag tänkte:
- att jag aldrig mer ska prata...
det var slutsatsen efter dagen.
sluta prata.
sluta jiddra, börja trolla.
gör om, gör rätt!
imorrn får jag en ny chans, då är det dags igen.
då ska jag låtsas vara kurator på en familjerådgivning och
hjälpa ett par som har problem...
ska bli intressant...
läraren, som är kurator, frågade även vem som ville spela
en av de två som ingår i ett förhållande och som har tappat känslorna
för den andra.
jag svarade, i vanlig tro att jag är lite lustig;
-det kan jag vara, jag är bra på att tappa känslor...
är det bra att säga till en kurator?
är det smart?
nu låg det ingen mening i det hela men vet ju inte han...
det skulle kunna vara smart om det hade varit menat som
en inbjudan, alltså inbjudan till samtal av typen:
se mig, hör mig, hjälp mig, förstå mig...
det var det inte. inte alls.
det vara bara ett torrt, inte alls roligt försök till skämt.
men nu får jag stå mitt kast,
det är ingen högoddsare att tippa på att jag kommer
bli föremål för en mindre analys under morgondagen.
mental note: skämta inte med kuratorer...
förtydligande: skämta inte alls.
video killed the radiostar...
att spela in en kommunikationsövning på video
när man är toktrött är ingen hit, det vet jag nu.
innan trodde jag, nu vet jag.
att höra någon säga att den invandrat från finland
var det roligaste jag någonsin hört kl 09:15 imorse.
i efterhand är det svårt att förstå men jag
är tacksam över visat tålamod från mina grupp-medlemmar.
jag hade säkert blivit pissed och dragit men som
tur är har de här två personerna lite bättre tålamod.
sen att vi glömde micken är en annan femma.
det blir bara svårare för betygsättaren om vi kör
utan ljud... utmaning kallas det!
imorrn är det dags för redovisning av det här materialet,
jag har ansvaret för grejerna...
hur mina gruppare kan ha förtroende för mig av alla personer
(eller alla, av oss tre) är obegripligt för mig men nu är det så.
får se imorrn om det var en bra idé eller inte!
när man är toktrött är ingen hit, det vet jag nu.
innan trodde jag, nu vet jag.
att höra någon säga att den invandrat från finland
var det roligaste jag någonsin hört kl 09:15 imorse.
i efterhand är det svårt att förstå men jag
är tacksam över visat tålamod från mina grupp-medlemmar.
jag hade säkert blivit pissed och dragit men som
tur är har de här två personerna lite bättre tålamod.
sen att vi glömde micken är en annan femma.
det blir bara svårare för betygsättaren om vi kör
utan ljud... utmaning kallas det!
imorrn är det dags för redovisning av det här materialet,
jag har ansvaret för grejerna...
hur mina gruppare kan ha förtroende för mig av alla personer
(eller alla, av oss tre) är obegripligt för mig men nu är det så.
får se imorrn om det var en bra idé eller inte!
klurigt läge...
slutar om 8 timmar, 08:00.
om 8 timmar, 08:00 ska jag befinna
mig på universitetet för att videofilma mig
själv när jag genomför kommunikationsövningar.
2 problem.
1. jag måste resa bakåt i tiden för att hinna och jag
har inte vädret och väglaget på min sida.
2. dead tired och filma mig själv när jag har en låtsas-
konversation... är det nån som på allvar tror att det kan bli bra?
till detta tillkommer ytterligare en miljard mer eller mindre stora
problem men de här två känns viktigast.
speciellt problem 1 där... det kan bli riktigt lurigt.
riktigt riktigt lurigt.
om 8 timmar, 08:00 ska jag befinna
mig på universitetet för att videofilma mig
själv när jag genomför kommunikationsövningar.
2 problem.
1. jag måste resa bakåt i tiden för att hinna och jag
har inte vädret och väglaget på min sida.
2. dead tired och filma mig själv när jag har en låtsas-
konversation... är det nån som på allvar tror att det kan bli bra?
till detta tillkommer ytterligare en miljard mer eller mindre stora
problem men de här två känns viktigast.
speciellt problem 1 där... det kan bli riktigt lurigt.
riktigt riktigt lurigt.
no house for you...
huskikandet blev inte av.
världens tråkigaste D började
tjata om nackdelarna med att köpa;
kostnaderna mest så de slutade med
att jag tjurade och vi åkte till ica o köpte oboy.
det finns egentligen ingen koppling
mellan tjurigheten och oboy, bara en
parantes...
husvisning vs. tjura + oboy... same shit...
men... jag har kollat på det huset hur länge som
helst (kanske 1,5 vecka men det är lååång tid)
och nu, en kvart innan visningen, på väg dit,
då minsann passar det herr D att prata om saken.
vem behöver prata om saker och ting... överskattat.
de blidde ingen visning och jag har bestämt att
det inte blir nåt hus alls nu. inga armar - inga kakor liksom...
nu får det fortsätta vara lägenhet som gäller, hyres givetvis.
barnsligt kan tyckas men passar det inte nu så passar det inte sen.
(inte alls sant men tjurigheten har nog inte släppt helt.)
det beslutet kommer gälla för all framtid, eller
tills jag hittar nästa hus jag vill ha...
världens tråkigaste D började
tjata om nackdelarna med att köpa;
kostnaderna mest så de slutade med
att jag tjurade och vi åkte till ica o köpte oboy.
det finns egentligen ingen koppling
mellan tjurigheten och oboy, bara en
parantes...
husvisning vs. tjura + oboy... same shit...
men... jag har kollat på det huset hur länge som
helst (kanske 1,5 vecka men det är lååång tid)
och nu, en kvart innan visningen, på väg dit,
då minsann passar det herr D att prata om saken.
vem behöver prata om saker och ting... överskattat.
de blidde ingen visning och jag har bestämt att
det inte blir nåt hus alls nu. inga armar - inga kakor liksom...
nu får det fortsätta vara lägenhet som gäller, hyres givetvis.
barnsligt kan tyckas men passar det inte nu så passar det inte sen.
(inte alls sant men tjurigheten har nog inte släppt helt.)
det beslutet kommer gälla för all framtid, eller
tills jag hittar nästa hus jag vill ha...
windowshopping...
man skulle kunna säga att jag o D ska fönstershoppa idag...
kan man säga det vad det än gäller?
vi ska kolla på hus...
men har egentligen inte pengar till det...
är det att fönstershoppa eller är det att dra det till sin spets o lite till?
D o jag, köpa hus... vi har inte direkt sparkapital att prata om
men... om 35 minuter börjar visningen o vi tänker vara på plats.
kan man impulsköpa ett hus?
om det går finns risk att jag gör det...
oj då, jag råkade köpa ett hus...
är det en veckas öppet köp?
eller är det också längre nu när det är jul?
alla affärer kör ju så...
antalet bytesdagar ökar med typ 500 %...
är det samma sak i husbranschen?
aja, nu ska vi dra iväg i alla fall.
lär ju uppdatera...
shoooo....
kan man säga det vad det än gäller?
vi ska kolla på hus...
men har egentligen inte pengar till det...
är det att fönstershoppa eller är det att dra det till sin spets o lite till?
D o jag, köpa hus... vi har inte direkt sparkapital att prata om
men... om 35 minuter börjar visningen o vi tänker vara på plats.
kan man impulsköpa ett hus?
om det går finns risk att jag gör det...
oj då, jag råkade köpa ett hus...
är det en veckas öppet köp?
eller är det också längre nu när det är jul?
alla affärer kör ju så...
antalet bytesdagar ökar med typ 500 %...
är det samma sak i husbranschen?
aja, nu ska vi dra iväg i alla fall.
lär ju uppdatera...
shoooo....
a serious moment...
från ordbajseri till en sekunds allvar.
jag fattar inte grejen med vissa bloggar.
det finns på allvar pro-ana-bloggar;
alltså, pro anorexia. de som är för anorexi.
för en tro att anorexi inte är en sjukdom utan en livsstil,
som sitter och lär ut tips och tricks för att slippa äta,
kunna spy lättare och effektivare, bränna mer fett osv.
det är bilder på übermagra tjejer vars skelett petar ut på
alla ställen det är möjligt och som ser så borttappade och sorgsna
ut att hälften vore nog straff för en livstid, dessa bilder
är ämnade att fungera om inspiration, eller som de så "fyndigt"
kallas; thinspiration. söker man på youtube får man så många träffar
att datorn knappt kan registrera såna siffror.
helt åt helvete galet.
satans idioter.
internet har många fördelar men så sjukt många nackdelar också.
men ni små puckon rent ut sagt som tror att det är så:
en livsstil kanske, men endast en livsstil till följd av en sjukdom...
och de som sitter o skriver är antingen såna som av nån anledning
vill ha det, vill få folk att tro att de är anorektiker eller annars de som är
så satans nöjda över att de lyckats få anorexi... varför då?
jag förstår verkligen inte grejen...
att "få" anorexi är ingen som helst bedrift, det grejar vem som helst.
det är verkligen inte svårt att hamna i en negativ sprial av ätstörningar
och störd kroppsuppfattning. det är ingen prestation att lyckas med det,
att ta sig ur skiten är det som är svårt, som är rent överjävligt.
det och bara det är en bedrift.
pucko-människor som tror annat,
reality-check now please!
jag fattar inte grejen med vissa bloggar.
det finns på allvar pro-ana-bloggar;
alltså, pro anorexia. de som är för anorexi.
för en tro att anorexi inte är en sjukdom utan en livsstil,
som sitter och lär ut tips och tricks för att slippa äta,
kunna spy lättare och effektivare, bränna mer fett osv.
det är bilder på übermagra tjejer vars skelett petar ut på
alla ställen det är möjligt och som ser så borttappade och sorgsna
ut att hälften vore nog straff för en livstid, dessa bilder
är ämnade att fungera om inspiration, eller som de så "fyndigt"
kallas; thinspiration. söker man på youtube får man så många träffar
att datorn knappt kan registrera såna siffror.
helt åt helvete galet.
satans idioter.
internet har många fördelar men så sjukt många nackdelar också.
men ni små puckon rent ut sagt som tror att det är så:
en livsstil kanske, men endast en livsstil till följd av en sjukdom...
och de som sitter o skriver är antingen såna som av nån anledning
vill ha det, vill få folk att tro att de är anorektiker eller annars de som är
så satans nöjda över att de lyckats få anorexi... varför då?
jag förstår verkligen inte grejen...
att "få" anorexi är ingen som helst bedrift, det grejar vem som helst.
det är verkligen inte svårt att hamna i en negativ sprial av ätstörningar
och störd kroppsuppfattning. det är ingen prestation att lyckas med det,
att ta sig ur skiten är det som är svårt, som är rent överjävligt.
det och bara det är en bedrift.
pucko-människor som tror annat,
reality-check now please!
pro age...
ju mer man lär sig, desto mer inser man att man inte vet.
det är en hård sanning.
men sanning är ingen tvekan om att det är.
när jag var 14 visste jag allt.
fan, det jag inte visste då var inte värt att veta och
jag var verkligen vuxen.
satan så fel jag hade.
att vara vuxen... va gjorde jag då egentligen?
drack folköl, smygrökte, spanade efter skejtare,
spelade antingen nirvana, smashing pumpkins eller
cranberries i stereon, skämdes för allt och alla inför allt och alla,
snackade skit om folk och var lite allmänt stöddig eftersom
jag som sagt visste allt värt att veta.
folkölen och musiken hänger med än idag men resten
har jag nog lagt av med...
med det inte sagt att jag är fullvuxen nu,
lite mer spelrum att vara omogen vill jag nog ha.
enda gången jag tyckt att det har varit riktigt, alltså RIKTIGT jobbigt
att fylla år var när jag fyllde 20.
visst var det skoj med, jag hängde på dörren på systembolaget
5 minuter innan de öppnade samma dag som jag fyllde så visst,
det fanns positiva aspekter men just det här med vuxen...
helt plötsligt räknades jag inte som tonåring längre och jag trodde att det
var tvunget att innebära slutet på alla misstag, dumheter och omogenheter.
gissa om det var skönt att inse att det knappt hade börjat.
åren går...
jag blir 27 om några månader, det är inte att leka med.
27... snart 14 bast dubbelt upp... (va var egentligen grejen med allt
det här bast, jordsnurr, höstar/vårar etc? vad är det för fel på år?)
jag kan inte riktigt identifiera mig med siffran...
jag svarar fortfarande 24 ibland om nån frågar hur gammal jag är,
inte för att ljuga, det bara känns rätt, det kommer spontant.
om nån tror att jag är yngre känner jag inte att jag måste rätta dem
heller för den delen... tror nån att jag är äldre är det lite annat.
då är det plöstligt sjukt viktigt, rätt ska vara rätt (men inte alltid...)
även om jag är gammal finns det alltid de som är äldre,
behöver inte nämna några namn (D) men det är skönt att veta.
det är en hård sanning.
men sanning är ingen tvekan om att det är.
när jag var 14 visste jag allt.
fan, det jag inte visste då var inte värt att veta och
jag var verkligen vuxen.
satan så fel jag hade.
att vara vuxen... va gjorde jag då egentligen?
drack folköl, smygrökte, spanade efter skejtare,
spelade antingen nirvana, smashing pumpkins eller
cranberries i stereon, skämdes för allt och alla inför allt och alla,
snackade skit om folk och var lite allmänt stöddig eftersom
jag som sagt visste allt värt att veta.
folkölen och musiken hänger med än idag men resten
har jag nog lagt av med...
med det inte sagt att jag är fullvuxen nu,
lite mer spelrum att vara omogen vill jag nog ha.
enda gången jag tyckt att det har varit riktigt, alltså RIKTIGT jobbigt
att fylla år var när jag fyllde 20.
visst var det skoj med, jag hängde på dörren på systembolaget
5 minuter innan de öppnade samma dag som jag fyllde så visst,
det fanns positiva aspekter men just det här med vuxen...
helt plötsligt räknades jag inte som tonåring längre och jag trodde att det
var tvunget att innebära slutet på alla misstag, dumheter och omogenheter.
gissa om det var skönt att inse att det knappt hade börjat.
åren går...
jag blir 27 om några månader, det är inte att leka med.
27... snart 14 bast dubbelt upp... (va var egentligen grejen med allt
det här bast, jordsnurr, höstar/vårar etc? vad är det för fel på år?)
jag kan inte riktigt identifiera mig med siffran...
jag svarar fortfarande 24 ibland om nån frågar hur gammal jag är,
inte för att ljuga, det bara känns rätt, det kommer spontant.
om nån tror att jag är yngre känner jag inte att jag måste rätta dem
heller för den delen... tror nån att jag är äldre är det lite annat.
då är det plöstligt sjukt viktigt, rätt ska vara rätt (men inte alltid...)
även om jag är gammal finns det alltid de som är äldre,
behöver inte nämna några namn (D) men det är skönt att veta.
bakisråd... huh..
ett inlägg jag skrev för rätt länge sen men såhär i närheten av juletid känns det återigen aktuellt så varför inte?
favorit i repris??!!
läser på aftonbladets hemsida (får jag skriva aftonbladet utan att anses göra reklam eller missbruka deras logotyp/patentbelagda namn??!!)
anyway, rubrik på nyheten: Bakis idag? publicerad dagen efter midsommar, tror hela sverige utom bosse ringholm känner sig träffade (får jag skriva hans namn?)
sedan följer Alkoholforskarens bästa bakisråd:
1. Drick mindre mängder
2. Drick ordentligt innan du går och lägger dig.
motsägesefullt? JAVISST!!! som bara den.
drick mindre mängder? säger inte det sig självt? som att skiva att bästa sättet att undvika syrebrist är att inte sätta en påse över huvudet.
drick ordentligt innan du går och lägger dig? säkert jättebra men det står inte vad jag ska dricka. om vi nu hade bott i usa där alla stämmer alla, hade jag då kunnat dricka sjukt mycket sprit och sen gått och lagt mig, vaknat med jordens bakfylla och då kunnat stämma aftonbladet och deras alkoholforskare på enorma summor?
om så är fallet: why oh why are we not in the us??
att ha drick mindre mängder som första råd och drick ordentligt som andra, hur förvirrande är inte det när det inte står angivet vilken vätska jag ska förtära?! egentligen... (mängder i råd 1 står ju dessutom i plural, vilseledande?!)
jag förstår ju givetvis vad de menar (tro det eller ej) men lite tydligare kan man väl ändå begära att de ska vara?
sista tipset är att man ska äta bananer och tomater för att stabilisera mineralhalterna, antingen innan man lägger sig eller morgonen efter. för de första, jag går oftast inte och lägger mig förren morgonen efter kvällen jag festat, it´s not over til the fat lady sings och det är ingen fet dam som sjunger på de fester jag går på varför det är svårt att veta när det är over på riktigt. ska jag då vänta ett helt dygn innan intag av bananer/tomater? för det andra, om vi bortser från detta, om jag trycker i mig bananer och tomater morgonen efter, då är jag väl redan bakfull?
rätta mig om jag har fel men då är väl skadan redan skedd?
med tanke på den grymt starka hungerskänsla som brukar infinna sig dagen efter undrar jag dessutom hur bra magen skulle må av att chockas med 8 bananer eller 1,2 kilo tomater... o hur gott skulle det vara? o går det att blanda?
njae, tacka vet jag hederlig slöhet, känslan av att aldrig mer kunna lyfta huvudet från kudden och tröttheten som håller i sig ett par dagar.
om det inte vore för bakfyllan skulle det ju bli riktigt farligt, så mycket ohälsosamma drycker och ingen konsekvens?!
länge leve bakfyllan säger jag!
(ni som inte håller med, the bananas are all yours!!!)
OBS. jag reserverar mig för eventuellt missbruk av namnen aftonbladet och bosse ringholm, det är inte min mening att måla djävulen på väggen. (kanske inte var det ultimata tillfället att använda det uttrycket men jag har längtat efter ett tillfälle att säga/skriva det på och let´s face it, hur ofta är det läge att säga måla djävulen på väggen?)
favorit i repris??!!
läser på aftonbladets hemsida (får jag skriva aftonbladet utan att anses göra reklam eller missbruka deras logotyp/patentbelagda namn??!!)
anyway, rubrik på nyheten: Bakis idag? publicerad dagen efter midsommar, tror hela sverige utom bosse ringholm känner sig träffade (får jag skriva hans namn?)
sedan följer Alkoholforskarens bästa bakisråd:
1. Drick mindre mängder
2. Drick ordentligt innan du går och lägger dig.
motsägesefullt? JAVISST!!! som bara den.
drick mindre mängder? säger inte det sig självt? som att skiva att bästa sättet att undvika syrebrist är att inte sätta en påse över huvudet.
drick ordentligt innan du går och lägger dig? säkert jättebra men det står inte vad jag ska dricka. om vi nu hade bott i usa där alla stämmer alla, hade jag då kunnat dricka sjukt mycket sprit och sen gått och lagt mig, vaknat med jordens bakfylla och då kunnat stämma aftonbladet och deras alkoholforskare på enorma summor?
om så är fallet: why oh why are we not in the us??
att ha drick mindre mängder som första råd och drick ordentligt som andra, hur förvirrande är inte det när det inte står angivet vilken vätska jag ska förtära?! egentligen... (mängder i råd 1 står ju dessutom i plural, vilseledande?!)
jag förstår ju givetvis vad de menar (tro det eller ej) men lite tydligare kan man väl ändå begära att de ska vara?
sista tipset är att man ska äta bananer och tomater för att stabilisera mineralhalterna, antingen innan man lägger sig eller morgonen efter. för de första, jag går oftast inte och lägger mig förren morgonen efter kvällen jag festat, it´s not over til the fat lady sings och det är ingen fet dam som sjunger på de fester jag går på varför det är svårt att veta när det är over på riktigt. ska jag då vänta ett helt dygn innan intag av bananer/tomater? för det andra, om vi bortser från detta, om jag trycker i mig bananer och tomater morgonen efter, då är jag väl redan bakfull?
rätta mig om jag har fel men då är väl skadan redan skedd?
med tanke på den grymt starka hungerskänsla som brukar infinna sig dagen efter undrar jag dessutom hur bra magen skulle må av att chockas med 8 bananer eller 1,2 kilo tomater... o hur gott skulle det vara? o går det att blanda?
njae, tacka vet jag hederlig slöhet, känslan av att aldrig mer kunna lyfta huvudet från kudden och tröttheten som håller i sig ett par dagar.
om det inte vore för bakfyllan skulle det ju bli riktigt farligt, så mycket ohälsosamma drycker och ingen konsekvens?!
länge leve bakfyllan säger jag!
(ni som inte håller med, the bananas are all yours!!!)
OBS. jag reserverar mig för eventuellt missbruk av namnen aftonbladet och bosse ringholm, det är inte min mening att måla djävulen på väggen. (kanske inte var det ultimata tillfället att använda det uttrycket men jag har längtat efter ett tillfälle att säga/skriva det på och let´s face it, hur ofta är det läge att säga måla djävulen på väggen?)
15 minuites of what?
kommunikationsövningar idag.
det börjar lite lätt...
-hej och välkomna. ni ska få börja med att presentera
er lite lätt, vi säger max 15 minuter...
eeeh, hallå, att prata improviserat om sig själv i 15 minuter
är inte lite lätt.
det är en fucking evighet.
hatar att prata inför folk.
rödflammig, svettig och darrig var jag klar efter snudd på 5 minuter.
då med lite hjälp på traven av läraren som frågade lite grejer.
sånt är inte, i repeat, inte kul!
men nu är det gjort.
till nästa vecka ska vi filma oss själva in action.
alltså, in action när vi samtalar.
hur vi pratar, hur vi visar att vi lyssnar osv.
jag kan spela in skiten men jag vill inte titta.
så kritisk som man (jag) är mot sig själv kan det enkelt
resultera i ett fortsatt liv som stum.
det är en risk jag måste ta.
jag har inget val.
vad hände med
att tala är silver,
att tiga är guld??!!
mailbomba då...
har väntat på mailbombningen som brukar
träda i kraft mellan oss syskon innan
storhelger men den har lyst med sin frånvaro i år.
föga anande har jag gått och undrat vad detta beror
på, det brukar ju vara lika säkert som att kicki danielsson
sitter på löpsedlar annars men icke.
nu vet jag varför.
min far frågade mig vad jag ska göra på jul och jag svarade:
-tja du, vi ska väl vara hemma hos syster J?!
-jaha.. .men hon ska ju till österrike...
-åh fan... då vet jag inte.
kommunikationen är lyyyysande i sann sickan-anda.
50 % av "ursprungsfamiljen" lämnar landet;
far, storasyster med dotter och lillebror.
vad jag vet ska de till olika ställen men ändå bort.
inte konstigt att det inte är nån action på mailen.
så vad händer nu då?
jul hos syster P med oss som blir kvar inom
svea rikes gränser.
det är inte fy skam, inte på nåt vis
men jag saknar allt mailbombandet lite grann.
kanske smäller det till ändå, lite närmare dagen d...
kanske kanske...
så det så...
jag frågar i princip aldrig någon annan hur jag ser ut
(ser jag tjock ut? ser jag konstig ut i den här? osv...)
känner jag mig på ett vis spelar det ju inte så stor roll,
jag är ju det jag känner mig, lite så...
men... det finns få svaga stunder när jag faktiskt gör det
så apropå föregående inlägg skulle jag vilja klargöra en sak:
D, när jag för en gångs skulle frågor hur jag ser ut precis
innan jag ska sticka ut nånstans
vill jag helst inte ha svaret:
hmm, du ser platt ut...
eller om jag någon gång igen, förutom denna första och förmodligen
enda gång frågar om min rumpa ser stor ut vill jag helst
inte att du svarar:
det beror på vad man jämför med...
visst, visst, jag ska inte fråga.
moment of weakness...
såna har vi alla.
ärlighet vara längst,
för all del.
men... en lögn kan vara legitim då och då.
det kan faktiskt det.
(ser jag tjock ut? ser jag konstig ut i den här? osv...)
känner jag mig på ett vis spelar det ju inte så stor roll,
jag är ju det jag känner mig, lite så...
men... det finns få svaga stunder när jag faktiskt gör det
så apropå föregående inlägg skulle jag vilja klargöra en sak:
D, när jag för en gångs skulle frågor hur jag ser ut precis
innan jag ska sticka ut nånstans
vill jag helst inte ha svaret:
hmm, du ser platt ut...
eller om jag någon gång igen, förutom denna första och förmodligen
enda gång frågar om min rumpa ser stor ut vill jag helst
inte att du svarar:
det beror på vad man jämför med...
visst, visst, jag ska inte fråga.
moment of weakness...
såna har vi alla.
ärlighet vara längst,
för all del.
men... en lögn kan vara legitim då och då.
det kan faktiskt det.
acceptans...
när jag var... yngre kan vi väl säga, så var jag
extremt medveten och kritisk mot mitt utseende.
(jag vill inte säga fixerad trots att det kanske är sant,
känns för trist att säga fixerad...besatt... )
jag var i alla fall extremt medveten kan man kalla det,
tänkte på det heeela tiden mer eller mindre och letade fel och brister.
nu har det ändrats väldigt mycket.
vääääldigt mycket.
kanske kan man säga att jag accepterat fakta, nöjd blir man nog aldrig
men jag har bestämt mig för att gilla läget.
är man som jag, för lat för att förändra kan man inte gnälla heller.
jag letar inte längre fel och brister, jag har nog hittat de flesta
vid det här laget, finns de så finns de.
fel och brister ska finnas, hur kul är perfekt?
nu är det mer åt ett... hmm, bekvämlighetshåll...
kanske har det gått ett snäpp för långt;
istället för att kolla spegeln, väga mig,
träna, äta nyttigt, prova kläder osv
så är jag i princip nöjd så länge jag :
- inte luktar illa,
- har har allt för smutsiga och skrynkliga kläder
- inte har så fett hår att jag kan krama ur det utan att det går att borsta över
- duschar varje dag och byter kläder lika ofta
däremot skulle jag kanske önska att:
- rumpan inte fladdrade så när jag rör mig och att
- tuttarna satt där de sitter om jag håller armarna rakt upp och kanske attt
- vecken i pannan inte var så framträdande att de skuggar ögonen.
men...
livet har sin gilla gång, även på mig.
det är okej faktiskt.
helt okej.
rumpan fladdrar, tuttarna i samma takt och det gropar och veckar sig
på ställen jag inte visste att det var möjligt men...
det är kanske inte hela världen?!
perfekt är inget att sträva efter, hur kul är det egentligen med perfekt?
folk i t ex hollywood är ibland så perfekta att de ser utomjordiska ut.
perfekt är aldrig perfekt.
extremt medveten och kritisk mot mitt utseende.
(jag vill inte säga fixerad trots att det kanske är sant,
känns för trist att säga fixerad...besatt... )
jag var i alla fall extremt medveten kan man kalla det,
tänkte på det heeela tiden mer eller mindre och letade fel och brister.
nu har det ändrats väldigt mycket.
vääääldigt mycket.
kanske kan man säga att jag accepterat fakta, nöjd blir man nog aldrig
men jag har bestämt mig för att gilla läget.
är man som jag, för lat för att förändra kan man inte gnälla heller.
jag letar inte längre fel och brister, jag har nog hittat de flesta
vid det här laget, finns de så finns de.
fel och brister ska finnas, hur kul är perfekt?
nu är det mer åt ett... hmm, bekvämlighetshåll...
kanske har det gått ett snäpp för långt;
istället för att kolla spegeln, väga mig,
träna, äta nyttigt, prova kläder osv
så är jag i princip nöjd så länge jag :
- inte luktar illa,
- har har allt för smutsiga och skrynkliga kläder
- inte har så fett hår att jag kan krama ur det utan att det går att borsta över
- duschar varje dag och byter kläder lika ofta
däremot skulle jag kanske önska att:
- rumpan inte fladdrade så när jag rör mig och att
- tuttarna satt där de sitter om jag håller armarna rakt upp och kanske attt
- vecken i pannan inte var så framträdande att de skuggar ögonen.
men...
livet har sin gilla gång, även på mig.
det är okej faktiskt.
helt okej.
rumpan fladdrar, tuttarna i samma takt och det gropar och veckar sig
på ställen jag inte visste att det var möjligt men...
det är kanske inte hela världen?!
perfekt är inget att sträva efter, hur kul är det egentligen med perfekt?
folk i t ex hollywood är ibland så perfekta att de ser utomjordiska ut.
perfekt är aldrig perfekt.
sicko...
det är svårt att inte gilla sverige när man kollar
på dokumentären sicko, om amerikansk sjukvård.
såg den igår, eller om det var i förrgår.
det är helt galet hur det funkar.
ingen är egentigen skyddad, de finns de som tror att
de är de och de som vet att de inte är det.
that´s all.
en gubbe blev av med två fingrar på jobbet,
hans försäkring täckte bara ett så han fick välja vilket
han ville ha fastsytt.
hur galet är inte det?
helt absurt.
usa är så överskattat.
jag är inte så värst imponerad
av det man sett hittills.
visst, landet där allt kan hända kan vara positivt
men oj så negativt också.
sicko visar en galen verklighet.
visst vill michael more visa en chockerande bild
av usa och visst är den vinklad, inget snack om saken
men... han har sina poänger.
sicko är sick.
på dokumentären sicko, om amerikansk sjukvård.
såg den igår, eller om det var i förrgår.
det är helt galet hur det funkar.
ingen är egentigen skyddad, de finns de som tror att
de är de och de som vet att de inte är det.
that´s all.
en gubbe blev av med två fingrar på jobbet,
hans försäkring täckte bara ett så han fick välja vilket
han ville ha fastsytt.
hur galet är inte det?
helt absurt.
usa är så överskattat.
jag är inte så värst imponerad
av det man sett hittills.
visst, landet där allt kan hända kan vara positivt
men oj så negativt också.
sicko visar en galen verklighet.
visst vill michael more visa en chockerande bild
av usa och visst är den vinklad, inget snack om saken
men... han har sina poänger.
sicko är sick.
långt o långt?!
ett mail från mig är inte bara ett mail.
det är en del av min prestationsångest på sätt och vis.
jag måste vara rolig, fyndig och informativ på en och samma gång.
ett mail från mig är aldrig nån rad, ett par ord.
det blir ett A4, i bästa fall.
det är försök till skämt, ironi, info, fakta, onödiga kommenterar...
jag vet inte allt.
lite som ett sms från mig.
jag vill få plats med allt.
kort och koncist,
men kort och koncist blir det aaaaldrig.
aldrig.
mina inlägg är nog lite lika.
det är inte några rader.
det är en uppsats. minst.
jag skickade just ett mail till mina klasskamrater.
det började med några ord:
här kommer det jag skrivit!
det slutade med
22 rader. och en ursäkt för längden på det hela.
det finns något som heter för mycket!
nu tar jag ett glas vin, nästan bara för
att jag kom på att det är jobbdags imorrn och dagen efter
och att möjligheten ej kommer ges på ett tag.
gårdagen försvann i en dimma pga sömnbristen.
jag trodde det var måndag idag.
jag har glömt vad jag gjorde igår men
det kommer i små stötar vad som hänt.
jag sov nästan 12 timmar inatt.
vaknade vid 12, mitt på dan.
det är galet, inte alls likt mig.
jag är en sån där jobbig en som gillar att vakna tidigt.
som gärna rååååkar väcka D genom en liten lätt (?)
spark i sidan eller genom att hosta så högt och så länge
att en död skulle vakna och sen förvånat säga:
men oj, förlåt, väckte jag dig?
nu ska jag njuta av mitt vin o sen krypa till kojs (konstigt uttryck...
krypa? hur packad är man inte då? kojs? är man inte för gammal för att
sova i en koja eller vad menar man?)
oh well.
goooooood night!
det är en del av min prestationsångest på sätt och vis.
jag måste vara rolig, fyndig och informativ på en och samma gång.
ett mail från mig är aldrig nån rad, ett par ord.
det blir ett A4, i bästa fall.
det är försök till skämt, ironi, info, fakta, onödiga kommenterar...
jag vet inte allt.
lite som ett sms från mig.
jag vill få plats med allt.
kort och koncist,
men kort och koncist blir det aaaaldrig.
aldrig.
mina inlägg är nog lite lika.
det är inte några rader.
det är en uppsats. minst.
jag skickade just ett mail till mina klasskamrater.
det började med några ord:
här kommer det jag skrivit!
det slutade med
22 rader. och en ursäkt för längden på det hela.
det finns något som heter för mycket!
nu tar jag ett glas vin, nästan bara för
att jag kom på att det är jobbdags imorrn och dagen efter
och att möjligheten ej kommer ges på ett tag.
gårdagen försvann i en dimma pga sömnbristen.
jag trodde det var måndag idag.
jag har glömt vad jag gjorde igår men
det kommer i små stötar vad som hänt.
jag sov nästan 12 timmar inatt.
vaknade vid 12, mitt på dan.
det är galet, inte alls likt mig.
jag är en sån där jobbig en som gillar att vakna tidigt.
som gärna rååååkar väcka D genom en liten lätt (?)
spark i sidan eller genom att hosta så högt och så länge
att en död skulle vakna och sen förvånat säga:
men oj, förlåt, väckte jag dig?
nu ska jag njuta av mitt vin o sen krypa till kojs (konstigt uttryck...
krypa? hur packad är man inte då? kojs? är man inte för gammal för att
sova i en koja eller vad menar man?)
oh well.
goooooood night!
nu så...
titt på fan...
nu funkar det.
det funkade hela tiden,
det va jag som va den felande länken.
huh... jag som aldrig har fel...
världen är upp och ner idag.
här är länken till föregående inlägg
så om ingen orkade klippa och klistra
men ändå är liiite sugen på att läsa
så är det bara att trycka nu...
nu funkar det.
det funkade hela tiden,
det va jag som va den felande länken.
huh... jag som aldrig har fel...
världen är upp och ner idag.
här är länken till föregående inlägg
så om ingen orkade klippa och klistra
men ändå är liiite sugen på att läsa
så är det bara att trycka nu...
nevermind...
kan av nån anledning inte länka på snyggt sätt
längre på den här bloggen. gillar inte när de inte funkar...
vet inte varför, det har funkat förut...
men men, klipp ut och klistra in om intresse finns.
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/guldbollen/article3787602.ab
den här är en artiekl om zlatan.
rubriken lyder i samma fyndiga anda som aftonbladet brukar köra:
ztörst av alla.
sen är det en stor bild på zlatans ansikte
med fokus på den del av hans ansikte som faktiskt
är störst... znoken...
är det en slump eller ett dåligt försök till fyndigt subliminalt budskap?
ett försök till narrande mitt i hedersutmärkelsen?
eller är det kanske jag som fokuserar på fel saker?
svaret kommer sannolikt utebli.
tänkvärt eller idiotiskt?
spelar mindre roll.
the end.
längre på den här bloggen. gillar inte när de inte funkar...
vet inte varför, det har funkat förut...
men men, klipp ut och klistra in om intresse finns.
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/guldbollen/article3787602.ab
den här är en artiekl om zlatan.
rubriken lyder i samma fyndiga anda som aftonbladet brukar köra:
ztörst av alla.
sen är det en stor bild på zlatans ansikte
med fokus på den del av hans ansikte som faktiskt
är störst... znoken...
är det en slump eller ett dåligt försök till fyndigt subliminalt budskap?
ett försök till narrande mitt i hedersutmärkelsen?
eller är det kanske jag som fokuserar på fel saker?
svaret kommer sannolikt utebli.
tänkvärt eller idiotiskt?
spelar mindre roll.
the end.
lev och låt leva?!
det var en liten mini-artikel om en herre
i nerike nånstans som fångat en... gädda tror
jag som enligt honom själv vägde 23 kilo.
jag såg det i lördags och glömde det lika fort.
idag stod det om det igen.
människor tvivlar på uppgifterna.
detta kan inte vara sant.
stackars man.
hans 15 minuites of fame saboteras
av fiske-entusiaster och detta ämne omdiskuteras
hett (??) på sportfiskesidor.
kraken.
om du säger att gäddan vägde 23 kilo, farbror,
då gjorde säkert fisken det.
(spelar det roll?)
i nerike nånstans som fångat en... gädda tror
jag som enligt honom själv vägde 23 kilo.
jag såg det i lördags och glömde det lika fort.
idag stod det om det igen.
människor tvivlar på uppgifterna.
detta kan inte vara sant.
stackars man.
hans 15 minuites of fame saboteras
av fiske-entusiaster och detta ämne omdiskuteras
hett (??) på sportfiskesidor.
kraken.
om du säger att gäddan vägde 23 kilo, farbror,
då gjorde säkert fisken det.
(spelar det roll?)
förvirrande bra...
mer skit om socialtjänsten i NA idag.
jag känner att jag går en ljus framtid till mötes.
ett verkligen älskat yrke.
eller? njae, ingen gillar väl egentligen soc?!
i den bästa av världar skulle inte socialtjänsten behövas.
jag kommer att jobba för att inte behövas.
det känns bra men låter förvirrat.
nu kommer jag förhoppningsvis uppnå det jag vill
och bli psykoterapeut förr eller senare men
ett tag innan det blir aktuellt kommer jag arbeta som socionom.
om det blir som socialsekreterare, kurator eller nåt annat
återstår att se. nåt jag tror jag lärt mig är att inte stänga dörrar.
jag hoppas jag lärt mig det.
dagens kom ihåg:
gör inte en intervju med en person du inte känner
om ett ämne du inte är säker på och när du dessutom
inte sovit. det blir inte så bra. den dörren stängs nu.
jag känner att jag går en ljus framtid till mötes.
ett verkligen älskat yrke.
eller? njae, ingen gillar väl egentligen soc?!
i den bästa av världar skulle inte socialtjänsten behövas.
jag kommer att jobba för att inte behövas.
det känns bra men låter förvirrat.
nu kommer jag förhoppningsvis uppnå det jag vill
och bli psykoterapeut förr eller senare men
ett tag innan det blir aktuellt kommer jag arbeta som socionom.
om det blir som socialsekreterare, kurator eller nåt annat
återstår att se. nåt jag tror jag lärt mig är att inte stänga dörrar.
jag hoppas jag lärt mig det.
dagens kom ihåg:
gör inte en intervju med en person du inte känner
om ett ämne du inte är säker på och när du dessutom
inte sovit. det blir inte så bra. den dörren stängs nu.
some people..
vissa människor saknar spärr.
jag har skrivit det förut men jag fortsätter förundras.
har de ingen som helst koll?
har ingen förklarat integritet för dessa personer?
det är sååå märkligt.
sådana personer skrämmer mig.
utan att nämna namn för att vara politiskt korrekt
och hela den tjofräsen kan jag förklara.
en tjej som var med i big brother och nu sanningens ögonblick
samt en tjej som också varit med i big brother och nu är
på fyran på lördag-kvällar.
vad har hänt i deras liv?
varför jagar de bekräftelse som myggor jagar fräscha blodådror?
deras bloggar,... men snälla.
jag mår nästan dåligt av att läsa dem.
den förstnämnda skriver om ditten och datten och har x antal bilder på
sig själv och sina barn o lite kändisar. lite name-dropping här och var.
den andra gör i princip samma grej men verkar ha rejält med olagliga
substanser i systemet under tiden.
jeeez...
vart är världen på väg?
det är galet när världen blivit sådan att paris hilton är världens mest kända
människa... när den kollen gjordes tror jag det var bush hon "tävlade" mot
om den titeln... sick world.
inte för att det kanske är nåt att vara stolt över att känna igen george bush
men man ska, verkligen ska veta vem det är.
paris hilton slår allt. vad är hon känd för egentligen?
den som kom på namnet till hennes omtalade p-film var lite fyndig...
one night in paris...
undrar om romantiska komedin 2 days in paris är en slags
förlängd uppföljare? har sett den sistnämnda och kunde inte riktigt
förstå kopplingen om det finns någon...
alla satans flugor kan inte ha fel, ät dynga.
jag har skrivit det förut men jag fortsätter förundras.
har de ingen som helst koll?
har ingen förklarat integritet för dessa personer?
det är sååå märkligt.
sådana personer skrämmer mig.
utan att nämna namn för att vara politiskt korrekt
och hela den tjofräsen kan jag förklara.
en tjej som var med i big brother och nu sanningens ögonblick
samt en tjej som också varit med i big brother och nu är
på fyran på lördag-kvällar.
vad har hänt i deras liv?
varför jagar de bekräftelse som myggor jagar fräscha blodådror?
deras bloggar,... men snälla.
jag mår nästan dåligt av att läsa dem.
den förstnämnda skriver om ditten och datten och har x antal bilder på
sig själv och sina barn o lite kändisar. lite name-dropping här och var.
den andra gör i princip samma grej men verkar ha rejält med olagliga
substanser i systemet under tiden.
jeeez...
vart är världen på väg?
det är galet när världen blivit sådan att paris hilton är världens mest kända
människa... när den kollen gjordes tror jag det var bush hon "tävlade" mot
om den titeln... sick world.
inte för att det kanske är nåt att vara stolt över att känna igen george bush
men man ska, verkligen ska veta vem det är.
paris hilton slår allt. vad är hon känd för egentligen?
den som kom på namnet till hennes omtalade p-film var lite fyndig...
one night in paris...
undrar om romantiska komedin 2 days in paris är en slags
förlängd uppföljare? har sett den sistnämnda och kunde inte riktigt
förstå kopplingen om det finns någon...
alla satans flugor kan inte ha fel, ät dynga.
