mellan himmel och jord

varför säger man "mitt gamla jag"?
om någon har förändrats och får höra något som hänt för en tid sedan så säger denne ofta:
"det var ju då, det var mitt gamla jag"...
vaddå gamla jag?
har de som förändrat sig hittat en väg till evig ungdom?
har de, till skillnad från resten, börjat yngras? (heter det yngras? känns fel, yng ras... yngras... jaja)
blir de yngre och yngre är vad jag undrar med andra ord?
mitt gamla jag, nu är den förändrade personen den yngre jag?
går de bakåt i tiden?
då har de väl inte förändrats egentligen? det har bara inte hunnit hända ännu? eller?
nej då, jag dricker inte, det var mitt gamla jag...
mitt unga jag gör inte sånt...
jo jag vet, mitt nya jag är vad man menar.
men när man pratar om sig själv är väl motsatsen till gammal ung, inte ny.
har jag fel? om så är fallet så var det mitt gamla jag som hade fel...
hänvisar i övrigt till tidigare nämda paragrafer:
§ 1 jag har aldrig fel och § 2 om jag någon gång har det gäller § 1.
så är det. både mitt gamla jag och mitt unga anser detta.
då måste det ju vara sant... eller?

huh, jag har just stängt in en mal under en sån där gammaldags grej man gör hål i papper med...
hålgörare? papperspiercare? vad vet jag, en sån i alla fall... det var ju inte riktigt apparaten som fokus
skulle ligga på...
är det taskigt? elakt? djurplågeri? klassas malar som djur? är insekter djur på det sättet?
när jag hör ordet djur så tänker jag inte på malar...
jag tänker på hundar...
katter... kanske...
rådjur...
älgen som C mejade ner...
fiskar på sin höjd...
inte malar...
dock vill jag inte tänka på fiskar som djur eftersom det känns fel för mig att äta djur och jag äter fisk.
fiskbullar t ex... det är så liten andel fisk i så borde inte det räknas som vegan-mat nästan?
nej jag vet, så är det inte... en princip är en princip. ett val är ett val och en val är nåt annat...
måste fisk räknas som djur?
jag var vegetarian + vegan-periodare i nästan 14 år innan jag började äta fisk förra året.
jag grinade första 10 gångerna... vet inte om det var av skuldkänslor eller för att enbart tonfisk i vatten är oförskämt äckligt, både smak, lukt och utseende.
nåt var det... kanske en mix av de båda...
jag låtsas att fisk är mer som en grönsak, då känns det okej.
jag har inget dåligt samvete över tomatens ev känslor när jag tuggar på den.
inte över huvud taget. nada...
om jag får det att funka genom att låtsas att fisken är tomaten, kan inte det vara okej då?
ääääh, fish is delish...

två tomater var ute o gick. den ena tomaten blev överkörd och då sa den andra fisken: simma lugnt.