sprit, sprit o aldrig någon mat...

för x antal år sedan hade jag ett mycket ekonomiskt matkonto
så till den grad att det var icke-existerande.
jag fick höra så mycket prat om hur bra det skulle vara om jag kunde äta
inte bara äta mer utan äta. punkt. bara äta lite...
jag kämpade och kämpade, slet som en oxe (kanske mer som en mygga fysiskt men psykiskt som en tyrranosaorus och därav mellantinget oxe... dålig liknelse men ändå, kör på...)
slet som ett djur då, lite mer ospecifierat, neutralt sådär...
hur som helst, the struggle of my life utkämpades där och då, även det under x antal år.
det var en vacker och sund bild som målades upp av omgivningen om mat och ätande.
ingen sa något om avigsidorna...
jag undrar nu...
varför?
varför sa ingen någonsin att:
¤ mat är svindyrt
¤ matintag = matutsläpp i annan färg och form är inte alltid det enklaste eller helt självklart
¤ mat är beroendeframkallande, som allt annat i princip
¤ godis och glass är på tok för gott för att motstå när man väl börjat
¤ när man tillagar mat och äter den skapas grymt mycket tråkig disk
¤ klädkontot minimeras brutalt mycket pga punkt 1.
¤ återigen, mat är svindyrt.

såna här saker hemlighölls för mig, jag anar en konspiration.
nu var det inte pengarna som var anledningen till mitt low budget-matkonto men ändå.
nu när jag sitter fast i mat-träsket, inte klarar en dag utan föda, det är då jag inser att jag köpt grisen i säcken.
jag kämpade mig till en extrem utgift.
till saken hör att D och jag är slösare när det gäller mat.
jag sitter med nöje o skriver inköpslistor med så mycket mat o annat att det nästan skulle kunna stoppa världssvälten.
vi handlar det som står på listan + lite (okej, rätt mycket) annat också "när vi väl är där".
jag går som i ett rus när jag är inne på matvaruaffären. jag är kung där inne.
kanske kan det förklara att vi i juni hade köpt mat o liknande för nästan 7500 kronor... för 2 personer...
semester utomlands? nej tack, vi ska köpa lite mat...
galet
sjukligt
idiotiskt
korkat
onödigt
slöseri

I KNOW!!!
jag ser på matinköp som ett äventyr.
vill vara förberedd för ett världskrig, sverige ligger väl i farozonen eller har jag missat nåt?
krig? vulkanutbrott? tsunami? neutralt? safetyzone? ingen risk? nä, de vet jag inget om...
alla de år jag inte åt kompenserar jag för big-time nu.
det finns för och nackdelar med det precis som med allt annat.
jag skulle ha valt som jag gjorde även om jag visste hur dyrt det var
men...
jag skulle kanske ha valt nudlar och ketchup enbart...
jag tröttnar aldrig på saker så det hade funkat for a lifetime i princip.
nästan...
kanske variera med fiskbullar eller så.
inte kul men ekonomiskt.
inte alltid gott men desto mer gött att handla kläder.
vilken tur det är att jag inte har i-landsproblem som många andra utan verkligen har stora världsliga bekymmer.
(seriöst i korthet: för att vara ärlig får jag faktiskt dåligt samvete bara av att skriva om att jag köper för mycket mat o.d. när världen ser ut som det gör och det är så orättvis fördelat runt omkring men det hör inte hit, nu är det mig vi pratar om... jag måste ju prata ur mitt perspektiv, att placera mina problem i ett fattigt land funkar ju lika illa som att applicera deras näringsbekymmer på en i-landsmänniska... eller?)

Ät, min gris - imorgon ska du slaktas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0