mellan himmel och jord

för ett tag sedan läste jag en tolkning av kvinnors och mäns olika språk. är inte så förtjust i sånt egentligen för det känns så bestämmande, verkligen att placera i fack av att såhär är hon och såhär är han.
men... det stämde klockrent på kvinno-språkssidan i mångt och mycket. dock även för när killar säger samma sak...
kort utdrag:
Kanske = Nej 
Vi behöver = Jag vill ha 
Jag är ledsen, men... = Du kommer att få ångra det här
Vi behöver prata.... = Nu har du ställt till det...
OK, gör som du vill = Passa dig jävligt noga
Jag är inte alls arg = Klart jag är arg, din idiot.

hur många kan inte känna igen sig i detta?
för min det är det mest kanske, okej gör som du vill och jag är inte alls arg som verkligen är bekanta betydelser för mig.
jag säger ofta okej gör som du vill utan att mena det över huvud taget. kanske är också en klassiker, varför inte säga nej? man vill ju inte vara taskig eller hur?! säger jag kanske så har jag inte lovat något men då kan jag däremot få halvan att tro att han själv kommer fram till den slutsats jag leder honom till. säger jag nej direkt är det ju kört. då stängs alla diskussionsmöjligheter osv...
männens språk gick ut på "ska vi pöka", oavsett vad de sa var detta betydelsen. det är ju inte lika sant, eller jo det kanske är sant men det är ju inte något som männen har ensamrätt på i dagens samhälle. där börjar det bli lite mer jämlikt, förutom att killen som ligger med många är cool hjälte och tjejen som ligger med lika många är vidrig hora... det är ju lite orättvist kan man tycka... i think so!!! men det är nära jämställt för mig, hjälte vs. hora, what´s the differance?
sen var det ett sjukt kul inlägg om kontaktannonser, vad standardfraserna där egentligen betyder och det föll mig i smaken rejält. me like elak humor..
1. i 40-årsåldern = fyller 50 i år (kan nog vara så...)
2. äventyrlig = har legat med alla (sjukt kul, nu när det är officiellt är det inte ett ord jag kommer använda mig av)
3. vältränad = saknar bröst (hmm, mycket möjligt... namnet svetlana ekar i mitt huvud...)
4. medelmåttigt utseende = ful som stryk (otur i det genetiska lotteriet alltså...)
5. vacker = patologisk lögnare (haha, vem är inte det??!!)
6. ständigt leende = går på droger (in i dimman bara, det är rätta takter)
7. emotionellt säker = går på medicinering (valium here i come...)
8. feminist = fet (kan vara den roligaste, kan lägga till =håriga armhålor)
9. fri själ = knarkare (haha, kommentarer överflödiga)
10. rolig = irriterande (mmm, de som själv säger att de är roliga brukar reta gallfeber på mig så... visst)
11. new age = kroppshår på fel ställe (vad är rätt ställe?)
12. öppet sinne = desperat (i think so...)
13. utåtagerande = pinsamt högljudd (varför skulle man skriva med utåtagerande? är det positivt på något vis i en kontaktannons? vad har jag missat?)
14. passionerad = sjaskigt fyllo (njae, jag skulle byta plats på tolkningarna 12 och 14... JA, jag är en besserwisser)
15. professionell = bitch (mmm)
16. mullig = fet (mjo, det är nog så sant...)
17. något överviktigt = sjuklig fetma (kan vara bland de 3 bästa, behöver gastric by pass med andra ord)

det är lite som det där citatet jag skrev för några inlägg sedan, fat people are harder to kidnap.
många rynkar nog sitt unibrown o tycker att det är taskigt men hallå, bara för att det handlar om tjockisar (förlåt, överviktiga personer) är ju inte det lika med elakt, eller?! får jag inte säga något om de som väger mer än genomsnittet? det måste man väl få, det är så känsligt ämne att det är på gränsen till tabu att säga något.
om någon rasar i vikt är det fritt fram att påpeka detta och verkligen tydliggöra att personen börjar se sjuk ut osv,
det är fritt fram för alla att kommentera men går någon upp i vikt, då hörs banne mig inte ett ord.
hur många gånger har man inte hört någon säga till en annan:
men hej, oj va smal du har blivit!?
jämfört med: men hej där, va tjock du har blivit sen sist, det va värst...
första exemplet: så gott som dagligen
andra: aldrig för det är skottpengar på den som säger så.
helgalet om du frågar mig. snacka om att låta samhällets ideal styra vad som är okej och inte.
om någon går upp 20 kilo är det som elefanten i rummet, alla vet men ingen säger ett pip
tvärtom och någon tappar ett par kilo eller mer, då ska alla som någonsin sett personen tidigare kommentera detta.
är inte det konstigt?! jo. och nja. och nej.
min mor har ett lite annorlunda sätt att kommentera sådant på. idag sa hon, när vi möttes på stan.
-nämen, vart har dina bröst tagit vägen?
pappan i familjen har ett lika otaktiskt sätt att kommentera vikt på. till min syster sa han, kort efter att hon fött barn att han hade behövt hennes hjälp helgen som gått. när hon undrade varför sa han att han tagit upp båten men bilen hade inte orkat utan dragits ner mot vattnet och att han då hade behövt en rejäl motvikt och det var där hon kom in i bilden. gulligt??!! VISST, på sätt och vis... typ...
vi har stunder när vi är snälla emot varandra också men de inträffar så sällan och så oregelbundet att ingen minns dem.
en uppväxt med ironi har lärt oss alla fyra syskon att alltid ha svar på tal förutom när det blir för känsligt... men de blir det i princip aldrig... det är en bra egenskap. rapp i käften och svar på tal i typ alla lägen.

du är ful, jag är fet, jag kan banta... är det bra comeback egentligen?!

eehm... nope... ta sällskap till plastikkirurgen istället o bli vänner under narkosen... de går att fixa till er båda numera...
welcome to 2008, a time when money is all you need...