mellan himmel och jord

det är så lätt att det blir fel...
imorse vid halv sju körde min far, C, rakt in i en älg.
eller rakt in vet jag ju inte, jag var inte med, men älgens liv avslutades i och med hans första och enda fysiska kontakt med C. så oförskämt lätt hänt att det blir helt galet...
C hade grymt mycket tur i oturen då han klarade sig med "köttsår", hans egna ord, har inte sett dem ännu så jag kan varken säga bu eller bä. (intressant det där, varför skulle jag vilja kunna säga bu eller bä? o varför skulle jag inte kunna det? det kan man ju alltid...)
han körde i 90-100 nånting, hade inget bälte och av nån anledning så funkade inte airbagen så det var han och bilen mot älgen. på tu man hand, öga mot öga... eller nåt i den stilen... eller inte alls... var ju som sagt inte med...
älgen flög till himlen och C till akuten.
glassplitter och älgpäls överallt. men han fick "bara köttsår".
för många år sedan, för fyra barn sedan körde far och en vän till honom på en hare eller liknande.
de plockade upp detta roadkill och lagade en festmåltid.
sånt hör man inte om varje dag, det är sjukt kul om man tänker efter.
jag tror inte att det var aktuellt imorse.
C har nog en otursvecka nu då han för tre dagar sedan var på lasarettet och fick antibiotika mot borrelia o nu detta.
bra start på semester.
C låg på akuten, fixade hyrbil och åkte till jobbet.
hårdrock!!

nu ska här grillas o mumsas mat.
om två dagar bär det hemåt för arbete igen.
tillbaka till vardagen. känns rätt okej.
det enda jag är missnöjd över är att jag aldrig kom till liseberg under dessa dagar.
det får bli nästa gång, om ett par veckor.
jag ska dit! hoppas att det är mindre folk, att rainbow-kraschen har skrämt iväg lite människor så det är nån vits i att köpa åkband... (kanske hemsk tanke men ingen skadades ju... jag ser det positiva i saker o det ska ju vara bra att göra det... eller?)

nähä... grilla som gäller nu.
(läste nånstans att 80% av grillandet utförs av män men i den här stugan vill vi inte ha svarta brända oidentifierbara kolbitar till mat så det är syster o jag som sköter det här... eller syster snarare... men jag vill också ha lite cred... vill helst ha dr Phil-studiopubliken vid min sida nu som applåderar mina icke-existerande matlagningskunskaper... var är alla dom?)
när hemska saker händer är det lätt att bli eftertänksam, jag tänker efter o känner att det kan finnas positiva saker med rainbow och att det kan vara bra att ha sjuklig tur om man ska krocka me älgar. vilka lärdomar jag gör...
nya dimensioner av insikt. härligt!

 
ett gott skratt förlänger plågan för den man skrattar åt...