komiken i tragediken... ?!
en rubrik på aftonbladet nu: Psyket nästa! och så en bild på michael jackson.
äntligen känner jag... tills jag ser underrubriken: för michael jacksons plastik-kirurg...
först och främst, stackars michael, det finns säkert plats åt dig också!
för det andra, plastisk-kirurgen: hur kan du ha lyckats hålla dig därifrån all denna tid? läser du inte skvallertidining med bilder? du borde inte lägga in dig ett par dagar, du borde flytta dit permanent.
snälla lilla "doc. hollywood", kom inte ut innan du har lite verklighetsuppfattning.
han måste ju ha fått näs-anorexi, ju mindre desto bättre... eller?
men så är det ju inte... alltid...
jackson five, hur söt var inte m.j då? lika gullig som han var på den tiden, lika rädd blir jag när jag ser honom idag.
kraken, han kan inte ha det lätt alltid.
när jag tänker på honom nu för tiden (vilket sker typ 1 gång per år...) så är det inte hans näsa utan gången han höll sitt barn utför balkongen. om vi bortser från allt som är hemskt med detta, typ 99,9% av det och fokuserar på det andra så...
hur komiskt är det inte egentligen? missförstå mig rätt, jag älskar barn, vill verkligen inte att ett enda barn ska lida på något vis men tänk bort barnet och se till hela grejen:
hur tänker man om man tar ett sprattlande tygbeklätt objekt och placerar det utanför ett balkonräcke?
vad tror man ska hända?
tänker socialarbetarna i usa när dom ser det att:
hörrni, vi hade fel, ta kafferast nu, kolla vilken bra farsa. han är inte sjukligt överbeskyddande som vi trodde...
konstigt nog är det ingen patient som stämt kirurgen utan affärspartners... för förtal...
vad kan han ha sagt? typ vad som helst...
bara han säger; hehe, jo jag är något bättre än mina kollegor så blir det ju förtal med tanke på hans operationsresultat...
eller: höhö, ja du, dom gillar verkligen vad jag gjort med m.j:s näsa.
då skulle väl vem som helst stämma??!!
oh well. stanna där ett tag nu, cedars-sinai hospital, det är status det!!!
undrar om dr Phil kommer dit...
m.j... om du visar mig din så visar jag min...
näsa alltså...
äntligen känner jag... tills jag ser underrubriken: för michael jacksons plastik-kirurg...
först och främst, stackars michael, det finns säkert plats åt dig också!
för det andra, plastisk-kirurgen: hur kan du ha lyckats hålla dig därifrån all denna tid? läser du inte skvallertidining med bilder? du borde inte lägga in dig ett par dagar, du borde flytta dit permanent.
snälla lilla "doc. hollywood", kom inte ut innan du har lite verklighetsuppfattning.
han måste ju ha fått näs-anorexi, ju mindre desto bättre... eller?
men så är det ju inte... alltid...
jackson five, hur söt var inte m.j då? lika gullig som han var på den tiden, lika rädd blir jag när jag ser honom idag.
kraken, han kan inte ha det lätt alltid.
när jag tänker på honom nu för tiden (vilket sker typ 1 gång per år...) så är det inte hans näsa utan gången han höll sitt barn utför balkongen. om vi bortser från allt som är hemskt med detta, typ 99,9% av det och fokuserar på det andra så...
hur komiskt är det inte egentligen? missförstå mig rätt, jag älskar barn, vill verkligen inte att ett enda barn ska lida på något vis men tänk bort barnet och se till hela grejen:
hur tänker man om man tar ett sprattlande tygbeklätt objekt och placerar det utanför ett balkonräcke?
vad tror man ska hända?
tänker socialarbetarna i usa när dom ser det att:
hörrni, vi hade fel, ta kafferast nu, kolla vilken bra farsa. han är inte sjukligt överbeskyddande som vi trodde...
konstigt nog är det ingen patient som stämt kirurgen utan affärspartners... för förtal...
vad kan han ha sagt? typ vad som helst...
bara han säger; hehe, jo jag är något bättre än mina kollegor så blir det ju förtal med tanke på hans operationsresultat...
eller: höhö, ja du, dom gillar verkligen vad jag gjort med m.j:s näsa.
då skulle väl vem som helst stämma??!!
oh well. stanna där ett tag nu, cedars-sinai hospital, det är status det!!!
undrar om dr Phil kommer dit...
m.j... om du visar mig din så visar jag min...
näsa alltså...
Kommentarer
Trackback
