mellan himmel och jord

min mailadress... jag har haft samma sen 1996 ungefär (det där lät inge föråldrat... fanns det ens datorer då?)
i alla fall, har ju beställt lite grejer på internet och minns inte vad det var.
ringde upp företaget i fråga och bad dem skicka en orderbekräftelse.
hon: jajemen, det fixar vi. vad har du för mailadress?
jag: jo... hmm... flowerpower... sen hann jag inte längre innan telefonisten började skratta.
jag igen: eeeh, jo alltså, jag har haft den jättelänge o så... (varför måste jag förklara mig för henne egentligen?)
hon: jaja, det är helt okej, det är bra, svarade hon med skrattet i strupen. (vilken tur att jag fick hennes godkännande, vad hade jag annars gjort?)
jag måste byta... måste växa upp lite... men det är så smidigt att ha den som alla jag känner vet om...
jag har andra, jag har en så seriös jobbmail man kan ha men... känns inte som jag vill använda kommunens mail-adresser till privata grejer... eller? inte för att jag snuskmailar eller så men ändå... man vet ju aldrig...

i fredags när jag cyklade hemåt från min syster stannade jag till för att köpa lite folköl.
tog första bästa kiosk som ligger närmast nya hemmet, en sån där liten utländsk affär med allt mellan himmel och jord.
hade inte min plånbok men väl D:s så jag hoppade in där.
mannen i kassan var väldigt hjälpsam och trevlig.
sen när jag skulle betala säger han:
du har väl leg med dig?
öööh, hmm, nej det har jag inte... men alltså, jag är 26...
han ser bekymrat på mig och säger: tyvärr... då går det inte
sen tittar han på plånboken i min hand som är uppvikt och ser både leg och kort.
men du har ju leg...
jo visst, svarade jag tveksamt. men det är inte mitt...
nähä, så du ska köpa öl utan leg och betala med ett kort som inte är ditt?
hmm, jo jag tänkte det... (är det inte så det går till??)
vems plånbok är det då? har du hittat den?
på sätt och vis... (inte läge att skoja men min mun går av sig själv...)
han ser än mer bekymrad ut när jag fortsätter:
alltså, det är min sambos...
aha, okej okej. jag förstår. okej okej, men nästa gång du visar leg?
självklart, jag kommer in imorgon o visar det.
okej, bra bra.
(så fick jag skriva mitt personnummer och D:s + min namnteckning... undrar om det är giltigt vid en kontroll??!!)

angående flytten så har jag kommit på att när man hyr ut möblerat borde det väl finnas en soffa?!
och en soffa från typ 1980 som fyra ungar vuxit upp i vilket lämnat spår av både det ena och det andra kanske inte känns så aktuell? jag hittade en soffa på blocket, en röd skinnsoffa, rätt sliten men billig och hel. vill köpa den men slippa krångla med släp o grejer... med turen på min sida inser jag att den står kanske 500 meter från gamla lägenheten... ahaaa, då kan jag ju köpa den, bära hem den och sen känna mig nöjd... en tanke återkommer dock var femte minut för tillfället... =
kan man bära en soffa genom stan?
en röd, sliten 3-sitsig skinnsoffa?
fråga: skulle D gå med på att bära detta åbäke med mig genom city?
om jag kommer på ett superbra secret move så kanske... :)