mellan himmel och jord

dags för winnerbäck ikväll.
har tagit semester från jobbet inatt för det...
så nu undrar jag bara en sak...
hallå? vart är solen? solen i ögonen och spilld mjölk överallt...
eller blir de spillt regn överallt och hugga i sten som gäller ikväll?
(det är sjukt ibland när jag inser hur äckligt klämkäck jag låter... helt omedvetet men ändå snuskigt... tyckte från början att jag var lite fyndig här som använde mig av låttexterna men nu känns de mest jobbigt ansträngt... det som kom så spontant... spontant jobbigt ansträngande? funkar det?! mitt nöjda leende är borta)
mitt livs första betalda semesterdag (visserligen natt men ändå...)
jag är 26 år o har aldrig fått betald semester förut. känns bra... eller?
vuxenpoäng men ändå avdrag för omständigheterna, att det är första gången + att det är en dag (natt återigen) för en konsert... kan det bli bättre? (jo jo, med sol, världfred osv men om man tänker bort det och bara fokuserar på mina vuxenpoäng, funkar det inte så eller? stannar inte världen upp för att fundera på min semesterdag (fortfarande natt...)?
en gång har jag varit ledig från jobb tidigare...
eller ledig, jag sommarjobbade som städerska (förlåt, lokarvårdare) en sommar och opererade blindtarmen i slutet av jobbperioden, fick intyg av läkaren att vara sjukskriven i 2 (!!!) veckor...
inga komplikationer eller så men det var lite synd om lilla sessan... ;)
2 veckor, normalt är det ett par dagar som gäller tror jag... för de som har arbetsmoral vill säga...
jag har det nu men jag hade inte det när dagarna gick ut på att plocka upp tuggummi från golvet som läkare inte kunde pricka i papperskorgarna...
hur ska man kunna lita på att de hittar rätt organ/skär på rätt ställe när de inte ens kan pricka en papperskorg som står mindre än en meter ifrån dem?
slutade där och flyttade till en annan stad med ett annat sjukhus...
(har inte kollat om läkarna här är bättre på att pricka soppåsen men jag hoppas det,
jag tror på mänskligheten i min nya stad... )
(är en stad ny efter 5-6 år?)

apropå det... 5-6 år alltså... när man sitter o har sånt där mysigt kallprat med relativt nya människor så kommer det auto frågor om allt möjligt (kanske inte allt möjligt eftersom det är kallprat but still...)
varje gång blir det uppenbart för mig att:
jag har ingen koll...
jag vet inte hur många år jag bott här
jag måste oftast tänka efter när nån frågar hur gammal jag är
jag vet inte exakt när jag började/vad jag började plugga på universitet
jag vet inte vad mina föräldrar jobbar med
jag kan inte på rak arm säga exakt vad mina alla syskon arbetar med/studerar till... min lillebror vet jag knappt vart han bor... han flyger och far som bara den så inte ens med gps-sändare skulle jag veta var han höll hus.
(detta trots att vi samtliga har god kontakt och det är inte heller det att jag är självupptagen (min version)
det är nog en kombo av att jag tror att jag vet tills jag vid fråga märker att jag inte vet och att det då gått för lång tid för att fråga syskon/förälder exakt vad de sysslar med och att saker och ting förändras och mitt minne har förvandlats från en databank med sinne för detaljer till en urkramad möglig disktrasa...)
det är inte en kombination jag rekomenderar, jag bara konstaterar fakta.

rubriken, är det bara jag som tycker det låter äckligt?
brun inne? låter inte överdrivet fresh going... eller är det min associationsförmåga som felar?
sunes pappa sa det till mamman i sunes sommar när det inte blev nån grekland-resa... är det kanske rudolf det är fel på? är det okej att skylla på rudolf??!! i will...


Var sitter controlaltdelete-knappen?