röd-gul, inte blå-vit...
ibland dyker "saker" upp på så fel ställen att jag blir tokig.
jag har haft turen att inte ha så mycket finnar i normala fall.
visst, porer o grejer här o var men porer har väl ingen dött av? (eller är det det?)
i alla fall, min hud är normalt sett befriad från sådant men
några gånger per år händer det och då händer det big-time.
finnen är enormt stor och sitter på ett svåråtkomligt puckat ställe.
den här gången är inget undantag,
för tillfället tror jag att hela helsingfors flyttat in i mitt öra.
fy fan, jag hatar finnar. (inte de blå-vita utan de röd-gula).
i mitt öra sitter en så stor och öm en att jag varken kan ha headset på mig
eller ligga på den sidan när jag sover.
jag känner mig verkligen fräsch o på topp nu.
lätt att komma åt en finne som placerar sig på trumhinnan typ...
är det någon slags hämnd för allt ont jag kan tänkas ha gjort i mitt liv?
i så fall måste jag ha varit riktigt hemsk...
nåväl, pilla, riva, trycka brukar göra susen och jag håller tummarna.
clearasil help me!
nu vet jag... "vill du ha hjälp? ring"... aaah, jag ska ringa poolia...
(uuh vilket gammalt skämt.. inte ens kul längre... var det någonsin kul?)
