mellan himmel och jord

två veckor utan inlägg.
ytterligare ett argument till varför jag inte blev utnämnd
till årets bloggare...
det faktumet hamnar nog på topp 3 av anledningarna varför...
1. inga läsare
2. inga inlägg.
3. ingen nominering
jag är förvånad ändå.
(litar på att den självriktade sarkasmen framgår utan förtydliganden.... trots att jag just förtydligade...)

vad har hänt på två veckor?
jag har pluggat.
jobbat.
sovit för lite... än så länge intet nytt
jag har...
- träffat en underbar vän som trots att hon orättvist  och oväntat förlorat sin fina häst
är precis lika underbar och positiv. jag beundrar och inspireras.
- en vän som har fått bebis, en liten kille som redan från start ville visa mamma vem
det är som bestämmer genom att göra entre med rumpen först.
- väntat på tentaresultat som aaaaldrig vill komma. 3 veckor finns en regel som säger att lärare
har på sig, vid längre väntan ska samtliga bli godkända. jag vet fortfarande ingenting efter ca7 veckor.
- börjat röka igen hur gärna jag än vill förneka det. hoppas på att det är ett tillfälligt hjärnsläpp
som snart ska gå över.
- nästan förstört bilen efter att ha kört nån mil + lite till utan att märka att det frusit i systemet.
konstaterade förundrat efter nån kvart att det fortfarande blåste grönlandskall luft och D rådde mig att kolla
temp.mätaren vilken visade så max det bara går, den nästan brann...  det rök och sprutade som aldrig förr när jag stannade så på sätt och vis kan jag även tillägga att jag=
- sett ett vulkanutbrott (sanning med modifikation)
- börjat planera inför utlandet, sticker till teneriffa på söndag... YIPPIEE!!!
- ångrat min utlandsresa eftersom jag har grym separationsångest ifrån leia.
- bestämt mig för att åka ändå
- ångrat mig igen
- bestämt mig för att åka, om än med enorma tvivel
- trampat i hundbajs; tror hundägare seriöst på att det som göms i snö INTE kommer fram i tö?
PLÖCK UPP SCHITEN FÖR BÖVELEN!!! skorna har sedan dess stått i trappuppgången, grannarna jublar...
kommer mig inte för att ta tag i saken, slänga och köpa nytt (alltid trevligt) eller tvätta och återanvända? får la se...
- levt på ca 0 kronor efter att ha brännt allt för tidigt... januari...
- varit alldeles för full och dessvärre inte allt för snäll mot D. det är nya tider nu, nu ska jag bli ett glatt fyllo.
andra kanske skulle lova att inte dricka så mycket men jag lovar mer realistiskt, jag kommer att fylla på vätska men jag lovar att vara glad. positiv inställning är a och o.
- varit avis på lilebror som drog t thailand i fredags för en 2-veckors-vistelse.
- läst en del psykologi (så nu är jag en sån där jobbig sate som sitter och pratar med människor och hela tiden analyserar och tänker: mhmm, så du är kvar i det orala stadiet? gick något fel i din anknytning tro? osv...)
- slappat.
- stressat.
- skrattat.
- varit hos sjukgymnast och fått konstaterat att jag har ett instabilitetsproblem i skulderbladspartiet och får räkna med minst ett halvårs rehabilitering.... men hallå? jag är 26... ung och fräsch... tydligen inte...
- haft åldersnojja.
- och säkert mycket mera men jag känner att jag får ge mig här.
måste liksom begränsa mig en aning. jag måste träna på lagom, när det är nog,
ett problem som jag enligt många haft hela mitt liv.
"du vet aldrig när du ska ge dig, du måste lära det vad lagom är" osv... grr, gillar inte att höra det.
lagom för mig kanske är 80% mer än lagom för någon annan?
lagom är en tolkningsfråga...
lagom mat för göran persson är garanterat inte samma sak som lagom mat för bosse ringholm
lagom kniiip för susanne lanefelt är garanterat mer än lagom kniiip för pamela anderson...
kanske lite långsökta paralleller men jag utgår från att jag gör mig förstådd...
pamela kanske borde knipa mer än hon gör o göran kanske borde äta mer bosse-lagom...
(förlåt för förtydligandet, känner bara att jag nog svävar lite för mkt ibland).
just ja, skulle ju ge mig...
det var ju laaaagom mycket.

lagom är inte alltid lagom.

kanonväder ute.
hur ljuvligt som helst.
sånt väder som får mig att vilja
kasta mig ut o aldrig gå in igen,
åtminstone inte förrens solen gått ner
(vilket i o för sig är ganska snart denna tid på året)
men...
jag är så sjukt trött att jag knappt orkar
svälja när jag väl bemödat mig för att hälla nån
form av dryck i min mun.
vilken kass timing.
det är nu exakt 24 timmar sen jag sov. dessförinnan
sov jag ca 4 timmar av de föregående 36.
det är fakta, inte gnäll. punkt.
huvudet är inte riktigt på skaft kan man säga.
kroppen har liksom stannat av.
en dusch vore fint men jag hittar nog inte dit.
det är sådär så jag tror att jag behöver kissa men
jag har glömt bort hur man gör.
imorgon efter lite sömn är jag nog tillbaka igen.
för övrigt har jag garderat mig nu för att kunna sova
på dagtid, det är så mycket som stör i vanliga fall.
jag tror inte, verkligen inte att jag är särskilt gullig när jag sover.
i vanliga fall kanske jag inte är sötast heller men nu
är det inte bara snarkningar och en dreglande mun som gäller
för nu har jag nämligen köpt ögonmask och
öronproppar också.
fasen så söt jag måste vara då... allt är ju relativt...

om allt för få månader fyller jag 27.
det känns skit ärligt talat.
om jag nämner det i närheten av någon
som fyllt ett antal fler gånger säger ofta denne:
äh, 27, det är ingen ålder.
nähä... NÄHÄ, vad är det då?
här har jag gått i snart, snaart 27 år och trott att
jag haft en ålder, ack va fel jag har haft.
varje gång jag fyllt i enkäter eller vad det nu kan vara
och skrivit hur gammal jag är i rutan markerad ålder
har jag alltså gjort fel.
om 27 inte är nån ålder,
hur ska jag då göra i fortsättningen?
är det bara just 27 som inte är nån ålder eller gäller det fler siffror?
dumma människor att säga såna saker.
en annan favvo o standard är:
vänta tills du kommer upp i min ålder...
för det första, jag kommer aldrig komma upp i samma
ålder som den personen, människan kommer alltid ligga
före, eller har jag haft fel om det också?
för det andra, varför?
vad är det jag ska vänta på?
i don´t get it.

27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27
så det så.

i am a new person.
eller nja...
jag har inte bytt kön
inte namn heller
jag är inte särskilt ny
o jag är nog same same but different.
men... mitt blonda blonda hår,
som alltid varit så fashinerande ljust
för gemene man är borta.
eller borta,
det sitter kvar på huvudet men färgen är ett minne blott.
blond goes dark.
oooh yes.
det finns fördelar;
t ex att jag trivs sjuuukt bra i mörkt hår.
det finns nackdelar;
t ex, eller framför allt, att jag plötsligt får vänta på min tur i baren.
aldrig aldrig har jag behövt vänta så länge som
jag behövde göra sist jag va ute.
är det så det är?
do blond´s go first?
bra unfair...
väntar verkligen vissa så länge?
eller...är det så att jag i mitt nya mörka hår o mitt vinterbleka fejs
ser ut som en dödssjuk blåvit jag-vet-inte-vad
och som absolut inte borde dricka?
i do not know
men jag vet, jag veeet att jag fick vänta.
en konstig grej ändå är att nästan ingen ser nån skillnad.
herregud, skulle jag kunna komma undan med vad som helst?
skulle jag i princip kunna måla fejjan grön o inte bli upptäckt?
ser man inte skillnader på mig?
att gå från ljust ljust till rätt j*vla mörkt;
syns inte det?
äääsch.
whateveeeer.
i can wait for my drink.

work work work.
det finns grejer man säger
(ovanstående var absolut inte avsett
som det mesiga rim det råkade bli)
när det gäller nyår:
det man gör på 12-slaget kommer man göra
resten av året,
och
som man mår på årets första år kommer
man må resten av året
(för visst finns det folk som säger så? har börjat
noja över att det kanske är nåt jag hittat på då ingen
någonsin verkar ha hört detta...)
om det är sant kommer typ alla i sverige utom bosse
ringholm vara tokfulla hela året samt känna
sig grymt bakfulla...
för min del innebär det att jag kommer tillbringa året
på jobbet och vara sjuuuukt trött.
på nåt sätt kan jag köpa det.
jag tror (tyvärr?) att risken är stor att det kommer vara så.
2008 var så, 2009 kan mycket väl bli så.
talesätt eller inte,
om det är sant återstår att se.

to be or not to be... tired...