mellan himmel och jord

i brist på inspiration och ord pga nedsatt hjärnkapacitet blir det en repris;
en finfin artikel av aftonbladet:
Allt fler kvinnor snarkar: så får du hjälp och blir friskare (från 2006, hälsosidan behövs visst inte uppdateras så ofta)

den här artikeln handlar om Mia som snarkar. när det var som värst väckte hon sig själv upp till 20 gånger per natt. problemet hade var som störst efter att hon fått barn och till slut gick det så långt att hon undvek att dela rum med okända människor när hon var bortrest
till slut fick hon hjälp av sin man som är läkare och skaffade en snarkskena. något hon är helt öppen med att hon använder och hon tror att flest män nappat på idén om skenan eftesom kvinnor tycker att det är för pinsamt.

okej, tanke 1: hon väcker sig själv, verkar det inte mer troligt att hon väckte barnen med snarkandet och att de i sin tur väckte henne? och/eller mannen? snarkar han också?
tanke 2 som egentligen är i plural och den som väckt störst reaktion: hon undvek alltså att dela rum med okända människor när hon var bortrest? hur ofta delade hon rum med okända när hon var hemma? och var inte hennes man väldigt glad över snarkandet i så fall om det fick henne att inte dela rum med okända? (i mitt huvud spinner det vidare med funderingar krin huruvida de har/hade ett öppet förhållande eller varför han ville att hon skulle sluta snarka: betyder det att han ville att hon skulle dela rum med okända? men dessa alltför djupdykande funderingar besparar jag er)
tanke 3: flest män nappar för att kvinnor tycker att det är pinsamt?! för det första, är det inte fler män än kvinnor som snarkar i den mån att det är skadligt på något vis? och vilka är de som har nappat? är det de okända människorna som hon nu kan sova med när hon är bortrest eftersom hon inte längre tillhör de pinsamma snarkarna?
för det andra: pinsamt? hmm, jag snarkar, som fan ibland och ibland inte alls.
jag tycker inte att det är pinsamt, borde jag tycka det?
jag lider ju inte av det... och jag har inte hört någon klaga nämnvärt (okej, nån enstaka gång eller så men det kan jag leva med). dubbelmoralen lyser som starkast här eftersom jag har grymt svårt för när någon annan snarkar men det hör inte hit, det är ett helt annat inlägg...
tanke angående underrubriken; så får du hjälp och blir friskare... Är jag sjuk??? kan jag ringa till jobbet och säga att jag inte kan komma för att jag har snarkat när jag sov? vill försäkringskassan ge mig sjukpenning för att jag snarkar? behöver jag hjälp? blir det en karensdag för detta?
allvarligt talat, okej får hjälp och sover bättre men blir friskare?!
host host, ursäkta men jag är sjuk, jag snarkar förstår du...
då skulle vi lösa problemet med arbetslöshet bland unga kanske om alla medelålders blev förtidspensionerade för snarkning... det ni riksdagen, kanske nåt att slipa på. (glöm inte vart ni läste det först)
snarkaren Mia säger att hon är helt öppen med att hon använder skenan. det här är alltså något man verkligen verkligen ska skämmas för att man har/behöver? helt öppen med? har hon kommit ut ur snarkgarderoben eller?
lite snark har väl ingen dött av? (jo jag vet, sömnapné hit och dit men jag syftar till min snarkning som mer liknar diande griskultingar om man tänker sig det ljudet förstärkt med ca 10, snusande med andra ord).

live fast, snore young...

ps. för er som vill testa skenan heter den SnorBan, hur lockande låter inte det? kostar bara kring 5000 och orsakar ett konstgjort underbett vilket ökar luftintaget, med andra ord som hittat...
sounds like heaven to me...
(ps 2. annars finns ett snarkbälte som man spänner runt bröstkorgen med plastklossar på ryggen som gör ryggläge obekvämt och därmed minskar risken för snarkningar. min tolkning: minskar risken/chansen för att sova över huvud taget, klart man inte snarkar då... )