mellan himmel och jord

jag frågar i princip aldrig någon annan hur jag ser ut
(ser jag tjock ut? ser jag konstig ut i den här? osv...)
känner jag mig på ett vis spelar det ju inte så stor roll,
jag är ju det jag känner mig, lite så...
men... det finns få svaga stunder när jag faktiskt gör det
så apropå föregående inlägg skulle jag vilja klargöra en sak:
D, när jag för en gångs skulle frågor hur jag ser ut precis
innan jag ska sticka ut nånstans
vill jag helst inte ha svaret:
hmm, du ser platt ut...
eller om jag någon gång igen, förutom denna första och förmodligen
enda gång frågar om min rumpa ser stor ut vill jag helst
inte att du svarar:
det beror på vad man jämför med...
visst, visst, jag ska inte fråga.
moment of weakness...
såna har vi alla.
ärlighet vara längst,
för all del.
men... en lögn kan vara legitim då och då.
det kan faktiskt det.