a serious moment...
från ordbajseri till en sekunds allvar.
jag fattar inte grejen med vissa bloggar.
det finns på allvar pro-ana-bloggar;
alltså, pro anorexia. de som är för anorexi.
för en tro att anorexi inte är en sjukdom utan en livsstil,
som sitter och lär ut tips och tricks för att slippa äta,
kunna spy lättare och effektivare, bränna mer fett osv.
det är bilder på übermagra tjejer vars skelett petar ut på
alla ställen det är möjligt och som ser så borttappade och sorgsna
ut att hälften vore nog straff för en livstid, dessa bilder
är ämnade att fungera om inspiration, eller som de så "fyndigt"
kallas; thinspiration. söker man på youtube får man så många träffar
att datorn knappt kan registrera såna siffror.
helt åt helvete galet.
satans idioter.
internet har många fördelar men så sjukt många nackdelar också.
men ni små puckon rent ut sagt som tror att det är så:
en livsstil kanske, men endast en livsstil till följd av en sjukdom...
och de som sitter o skriver är antingen såna som av nån anledning
vill ha det, vill få folk att tro att de är anorektiker eller annars de som är
så satans nöjda över att de lyckats få anorexi... varför då?
jag förstår verkligen inte grejen...
att "få" anorexi är ingen som helst bedrift, det grejar vem som helst.
det är verkligen inte svårt att hamna i en negativ sprial av ätstörningar
och störd kroppsuppfattning. det är ingen prestation att lyckas med det,
att ta sig ur skiten är det som är svårt, som är rent överjävligt.
det och bara det är en bedrift.
pucko-människor som tror annat,
reality-check now please!
jag fattar inte grejen med vissa bloggar.
det finns på allvar pro-ana-bloggar;
alltså, pro anorexia. de som är för anorexi.
för en tro att anorexi inte är en sjukdom utan en livsstil,
som sitter och lär ut tips och tricks för att slippa äta,
kunna spy lättare och effektivare, bränna mer fett osv.
det är bilder på übermagra tjejer vars skelett petar ut på
alla ställen det är möjligt och som ser så borttappade och sorgsna
ut att hälften vore nog straff för en livstid, dessa bilder
är ämnade att fungera om inspiration, eller som de så "fyndigt"
kallas; thinspiration. söker man på youtube får man så många träffar
att datorn knappt kan registrera såna siffror.
helt åt helvete galet.
satans idioter.
internet har många fördelar men så sjukt många nackdelar också.
men ni små puckon rent ut sagt som tror att det är så:
en livsstil kanske, men endast en livsstil till följd av en sjukdom...
och de som sitter o skriver är antingen såna som av nån anledning
vill ha det, vill få folk att tro att de är anorektiker eller annars de som är
så satans nöjda över att de lyckats få anorexi... varför då?
jag förstår verkligen inte grejen...
att "få" anorexi är ingen som helst bedrift, det grejar vem som helst.
det är verkligen inte svårt att hamna i en negativ sprial av ätstörningar
och störd kroppsuppfattning. det är ingen prestation att lyckas med det,
att ta sig ur skiten är det som är svårt, som är rent överjävligt.
det och bara det är en bedrift.
pucko-människor som tror annat,
reality-check now please!
Kommentarer
Trackback