mellan himmel och jord

sitter och funderar på om jag trots allt inte är svensk.
mitt utseende talar sannerligen för min svenskhet
med ljust hår och blå ögon men ändå...
lagom, som liksom är grunden till allt svenskt,
som på nåt vis genomsyrar allt...
jag har inte det i mig.
lagom är inte en del av mig.
allt eller inget.
svart eller vitt.
halvfullt eller halvtomt spelar ingen roll,
drick upp o fyll på...
som exempel:
för 30 minuter sedan la jag en rispåse på magen,
för att den värsta magonten skulle släppa.
det ska ju vara varm men...
jag kände att det var lite väl varmt men...
jag lät den ligga... i säkert 20 minuter
o nu är jag lika röd på magen som claes malmberg
är i ansiktet när han skrattar...
enligt D har jag i princip första gradens brännskador
på min mage.
det sved, det brände men...
mission completed, jag har inte ont magen längre,
inte inuti i alla fall.
nu ska jag micro-slappa o sen off to work.
lite lagom sådär...